Tre kritiska punkter inför match 2
Det var helt tydligt under första matchen att spelarna i Boston Bruins inte har för avsikt att lägga sig platt på isen och låta kanadickerna från Nordamerikas vackraste stad dansa över deras ansikten.
Deras penatly killing tog full pott, och deras powerplay började se ut som något som i alla fall liknade ett spel i numerärt överläge. Passingstempot var högre, de sköt friskt mot mål och det såg t o m ut som om spelarna var någorlunda avslappnade. I spel fem mot fem stundtals dominerade de Canucks med ett samlat lag där alla fem på isen bidrog till att sätta press runt hela isen.
Ingalunda förlorade de matchen. Snöpligt, men dock. Vancouver kändes ändå farligare, och i tredje perioden satt i alla fall jag och bara väntade på en magisk Sedin-passning, ett Kesler-genombrott eller en Torres...
Match nummer två måste betraktas som en vinna-eller-försvinna-dito för Bruins. De har INTE råd att åka hem till Beantown med ett 0-2-underläge. De vore som att ge späckhuggarna från Vancouverbukten carte blanche att dricka mald makrill ur Stanley Cup-pokalen.
Boston måste förbättra en rad punkter, och kanske lägga till en och annan, för att ha en chans att jämna ut matchserien.
1. Sätt en Steve Kasper-typ på Henrik Sedin.
Det är inte ofta man ser en ren shadow-spelare längre, som har till enda uppgift att ta bort motståndarlagets bästa spelare. Henrik Zetterberg var dock en sådan i finalerna 2008 när han helt neutraliserade Sidney Crosby. Nu är det dags för Patrice Bergeron att klistra fast sig själv på Canucks bästa center och spelfördelare. Sedin gillar att operera ostört och älskar att direktspela och skarva pucken från alla områden på isen. Utan tid och med ett ständig skugga över sig minskar hans påverkan på de andra i kedjan markant. Om Bruins Steve Kasper kunde göra sig en karriär på att skugga superstjärnorna borde Bergeron också kunna göra det. Bergeron är lagets smartaste spelare och som klippt och skuren för att ta bort Henrik Sedin.
2. Screena Luongo.
Även om Julien valde att sätta den väldige Chara framför Luongo i powerplay blev det ingen utdelning i den spelformen. Chara var mer inriktad på att styra backskotten istället för att se till att "Lou" inte såg dem. Nu måste Julien göra om och göra rätt. Tillbaka med Chara på backplats där hans väldiga haubitz gör skillnad. In med en rivig agitator som har till uppgift att helt få bort Luongo ur spelet. Den som inte ser pucken kan inte följa pucken, och får således svårt att rädda pucken.
3. Minimera antalet utvisningar.
Även om Vancouver lyckades med konststycket att INTE göra mål i numerärt överläge är det inte läge för Boston att slå sig för bröstet. Enligt statistiken borde Canucks ha gjort mål på två av de sex lägen de fick, och tar Bruins sex nya utvisningar i match två borde Nucks peta in fyra(!) mål i den spelformen, i alla fall enligt de data NHL matar oss entusiaster med. Fyra mål i powerplay och det är garanterat med ett 0-2 underläge brunbjörnarna åker tillbaka hem till östkusten. De måste fortsätta spela hårt mot Canucks forwards. Hårt - men rent. De halvdussin crosscheckings som Henrik Sedin fick mot ryggslutet i första bataljen lagen emellan hade i grundserien i tio fall av tio resulterat i en utvisning.
