Lagbanner
Hockey Legends: Tre målfarliga Ottawastjärnor

Hockey Legends: Tre målfarliga Ottawastjärnor

De tre Ottawastjärnorna Cy Denneny, Punch Broadbent och Jack Darragh har alla minst fyra Stanley Cup vinster var, totalt har trion vunnit Stanley Cup 13 gånger.

Två av spelarna i dagens avsnitt vann både poäng- och målligan i NHL under 1920-talet medan den tredje inte var riktigt lika framgångsrik i seriespelet men han var istället desto hetare när det drog ihop sig till spel om Lord Stanleys pokal.

Cy Denneny
Förste spelaren i det här avsnittet gjorde nästan 250 mål i NHL och när han slutade spela 1929 var han den som gjort flest mål i NHL historien. Cyril Joseph Denneny föddes den 23 december 1891 i Farran’s Point, Ontario. Fadern var en mycket känd lacrossespelare och Cy och hans yngre bror Corb kommer bägge att bli professionella ishockeyspelare. Familjen kom ursprungligen från nordöstra Irland nära gränsen till dagens Nordirland.

Denneny startade sin hockeykarriär i Cornwall Sons of England som spelade i LOVHL 1909-10. 1912 blev han inbjuden till Montreal Canadiens träningsläger men han lyckades inte ta en plats i laget utan återvände till Cornwall. Säsongen 1931-14 lämnade han Cornwall och började spela för Cobalt O’Brien Mines hockeylag som spelade i en gruvliga i Ontario. Laget från Cobalt var en efterföljare till laget som var med om att starta NHA 1909.

Denneny blev proffs 1914 när han skrev på för Toronto Ontarios, laget bytte i januari 1915 namn till Shamrocks. Den följande säsongen då laget bytt namn till Blueshirts slår han igenom på allvar efter 24 mål och 28 poäng under seriens 24 matcher. Han blir tradad till Ottawa Senators inför säsongen 1916 men skador gör att Denneny bara kan spela 11 matcher för Ottawa och han gör endast 3 mål och 4 poäng för Ottawa.

När NHL startar 1917-18 efter att NHA lagts ned är Denneny tillbaka i form han gör 36 mål och 46 poäng för Ottawa som blev sist i ligan som avslutades med endast tre lag. Denneny blev tvåa både i gjorda mål och i poängligan efter Joe Malone, hans 80 utvisningsminuter var näst mest efter Joe Hall som nådde 100. Den följande säsongen går det lite sämre för Denneny hans 18 mål och 24 poäng räcker till en fjärdeplats i poängligan, men Ottawa gick till finalen i NHL där Montreal Canadiens vann och gick till Stanley Cup finalen som avbröts efter ett utbrott av Spanska sjukan där bland annat spelaren Joe Hall dog.

Säsongen 1919-20 når Denneny 16 mål och 22 poäng och han kom utanför topp 10 i poängligan, han missar dessutom hela slutspelet där Ottawa vinner Stanley Cup pokalen. Säsongen efter blir han trea i poängligan med 39 poäng och hans 34 mål är näst bäst och dessutom vinner Ottawa Senators Stanley Cup för andra året i rad. Säsongen 1921-22 fortsätter Denneny att vara en av ligans målfarligaste spelare, han blir tvåa i poängligan med 39 poäng och hans 27 mål ger honom en tredjeplats där.

Denneny vinner Stanley Cup för tredje gången säsongen 1922-23 och han tillhör som vanligt toppen både när det gäller mål och poäng. Han blir trea i målligan med 23 mål och tvåa i poängligan med 34 poäng. Säsongen efter vinner han poängligan i NHL för första och enda gången med 24 poäng (historiens lägsta notering i NHL), 22 mål ger honom förstaplatsen också i målligan.

Den följande säsongen så gör han 42 poäng men blir bara tvåa i poängligan, hans 27 mål ger honom fjärdeplatsen i målligan men han gör 15 assist och det är mest i ligan under den säsongen. Säsongen 1925-26 blir han tvåa i poängligan ännu en gång den här gången efter 36 poäng, de 24 målen ger honom fjärdeplatsen i målligan och hans 12 assist var näst bäst under säsongen.

Säsongen efter börjar hans produktion att avta, han gör 17 mål och 23 poäng vilket inte räcker till en topp tio placering i poängligan, han tänder däremot till ordentligt under slutspelet där han gör 5 mål på de 6 matcher Ottawa behöver för att vinna Stanley Cup. Den följande säsongen går det inte alls bra för Denneny han gör bara 3 mål men å andra sidan är det inte längre hans uppgift, han tar ett betydligt större defensivt ansvar nu än tidigare under karriären.

Inför säsongen 1928-29 lämnade Denneny Ottawa och gick till Boston Bruins där han blev spelande coach. Han spelade bara 23 matcher i serien och 2 i slutspelet men Boston vann Stanley Cup och Denneny vann därmed Stanley Cup för femte gången. Han lämnade Boston och slutade spela efter säsongen för att bli domare i NHL i två säsonger. Säsongen 1932-33 försökte han hjälpa Ottawa Senators som hade enorma problem men även med Denneny som coach så missade Ottawa slutspelet och efter den följande säsongen så flyttades laget till St. Louis.

När Denneny slutade hade han gjort 246 mål och 331 poäng på 326 NHL matcher, det skulle dröja till 1934 innan Howie Morenz passerade Denney och blev NHL:s meste målgörare genom tiderna. Denneny gjorde dessutom 33 mål och 38 poäng i NHA på 43 matcher. Han blev invald i Hockey Hall of Fame 1959 och Denneny som avled den 10 oktober 1970 i Ottawa placerades 1998 av Hockey News på plats 62 av NHL:s 100 största spelare genom tiderna.

Säsongen 1917-18 satte Denneny ett NHL-rekord som står sig än idag, Patrick Marleau lyckades bli den förste som tangerade rekordet 2013. Denneny gjorde fler än ett mål i säsongens fyra första matcher och det dröjde alltså 96 år eller 95 säsonger innan någon lyckades upprepa den bedriften.

Denneny är fortfarande den spelare i NHL som nått 200 mål på minst spelade matcher (181 matcher) och under säsongen 1920-21 blev han och hans bror Corb spelare #3 och #4 genom tiderna att göra sex mål eller fler i en NHL-match. Corb som spelade för Toronto St. Pats gjorde 6 mål den 26 januari 1921 och Cy gjorde 6 mål den 7 mars samma år. Totalt har det skett 8 gånger i NHL att spelare gjort 6 mål eller fler i en match och det är 7 olika spelare som gjort det (Joe Malone är ensam om att ha gjort det två gånger). Senaste gången det skedde var när Darryl Sittler satte poängrekordet i NHL den 7 februari 1976 (6 mål + 4 assist).

Punch Broadbent
Den här Ottawaspelaren fick karriär avbruten av det första världskriget men efter tjänstgöringen i Europa där han för övrigt fick en medalj för tapperhet i fält så fortsatte han att spela ishockey i Senators. Harold Lawton ”Punch” Broadbent föddes den 13 juli 1892 i Ottawa, Ontario och eftersom han var i Europa under första världskriget så missade han nästan fyra hela säsonger i NHA och NHL.

Han startade sin karriär i amatörlaget Ottawa Emmetts 1908-09 då han gjorde 14 mål under serien, under sin sista amatörsäsong så gjorde han 20 mål på 10 matcher och 7 slutspelsmål för Ottawa New Edinburghs under säsongen 1911-12. Han blev proffs i Ottawa Senatorssäsongen efter och fick kedja i samma kedja som Jack Darragh som presenteras längre fram i artikeln. Han blev sjua i målligan i NHA under sin rookiesäsong med 20 mål på 20 matcher.

Säsongen 1913-14 fick han förstörd pga olika småskador men han gjorde i alla fall 6 mål och 13 poäng på 17 matcher. Säsongen efter blev han fyra i målligan efter 24 mål, han hade också 3 assist på seriens 20 matcher. Under slutspelet gjorde Broadbent dessutom 3 mål i Stanley Cup finalen som Ottawa förlorade till Vancouver Millionaires efter tre raka storförluster (26-8 var målskillnaden). Efter säsongens slut så gick han in i den kanadensiska armén där han deltog i striderna i Europa under drygt 3 år.

Han återvände till Ottawa Senators inför säsongen 1918-19 men NHA fanns inte längre utan Ottawa spelade i den nya ligan NHL. Han missade större delen av säsongen pga militärtjänstgöringen men spelade 8 matcher och gjorde 4 mål och 7 poäng. Säsongen efter tillhör han ligans bättre målskyttar och poängplockare, han blir tia i både mål och poängligan efter 19 mål och 25 poäng. Han går poänglös från slutspelet där Ottawa Senators vinner Stanley Cup genom att besegra Seattle Metropolitans.

Ottawa försöker trada honom och Sprague Cleghorn till Hamilton Tigers på nyårsafton 1920 men Broadbent vägrar att flytta, han hotar att sluta om traden genomförs. Ottawa försöker då skicka honom till Montreal Canadiens men han nobbar även den traden och Ottawa ger upp sina försök att trada Broadbent. På grund av att han vägrade spela under större delen av säsongen 1920-21 så gjorde han bara 4 mål och 5 poäng på 9 matcher men under slutspelet så är har het och gör 2 mål och 4 poäng när Ottawa vinner Stanley Cup för andra året i rad.

Säsongen 1921-22 upptäcker Ottawa att det nog var tur att de inte fick igenom traden av Broadbent, han är glödhet och gör 32 mål och 46 poäng under seriens 24 matcher. Han vann både mål- och poängligan och hade näst flest assist, imponerande nog så gjorde han inga av målen i powerplay. Han satte under den säsongen ett NHL-rekord som står sig än idag när han gjorde mål i 16 raka matcher.

Säsongen 1922-23 vinner Ottawa Stanley Cup igen även om Broadbent har en ganska dålig säsong, han gjorde inga poäng under slutspelet och bara 14 mål och 15 poäng under seriespelet. Broadbents svacka fortsätter även under den följande säsongen då han bara gjorde 9 mål och 13 poäng.

Inför säsongen 1924-25 sålde Ottawa Broadbent och målvakten Clint Benedict till Montreal Maroons. Under sin första säsong i Maroons var Broadbent lagets bäste poängplockare med 20 poäng varav 14 mål (5 av målen gjorde han i en match mot Hamilton Tigers). Säsongen 1925-26 vinner Maroons Stanley Cup för första gången och Broadbent gjorde 17 poäng under seriespelet (12 mål) och 4 poäng (3 mål) i slutspelets 8 matcher när han vann sin fjärde Stanley Cup.

Säsongen 1926-27 gör Broadbent 9 mål och 14 poäng under sin sista säsong i Maroons, efter säsongen återvänder han till Ottawa när han tradas mot Hooley Smith. Broadbent gör under säsongen 5 poäng på 43 matcher och tradas sedan till NY Americans där han gör 1 mål och 5 poäng under sin sista NHL-säsong 1928-29.

Efter spelarkarriären blir Broadbent coach i olika lag i Ottawa, 1933 vinner Ottawa Rideaus stadsmästerskapet med honom som coach. 1962 blir han invald i Hockey Hall of Fame och han är en populär legend att bjuda in till olika tillställningar, det är under en sådan bankett under slutet av 1960-talet som han och hans gamle rival från Montreal Canadiens Aurele "The Mighty Atom" Joliat råkar i slagsmål trots att Broadbent är drygt 70 år vid tillfället.

Broadbent gjorde under sin karriär 121 mål och 172 poäng i NHL på 303 matcher och 50 mål och 60 poäng på 57 matcher i NHA. Broadbent avled den 5 mars 1971 i sin hemstad Ottawa.

Jack Darragh
John Proctor ”Jack” Darragh föddes den 4 december 1890 i Ottawa, Ontario och han inledde sin hockeykarriär i amatörlaget Ottawa Stewartons 1908. Under säsongen 1910-11 blev han proffs i Ottawa Senators och slog igenom direkt, under den första proffssäsongen gjorde Darragh 18 mål på 16 seriematcher i NHA men gick mållös från isen när Senators vann Stanley Cup titeln.

Darragh blev Ottawa trogen hela sin karriär och fram till att NHL bildades så gjorde han ytterligare 80 mål i NHA plus 4 mål på 5 slutspelsmatcher när Ottawa slog ut Montreal Wanderers på vägen till förlusten i Stanley Cup finalen mot Vancouver Millionaires 1915. Darragh var svårfångad eftersom han spelade högerforward trots att han var vänsterfattad, något som han var ensam om vid den här tiden. Totalt så samlade han ihop 98 mål och 114 poäng på 132 matcher i NHA.

När NHL bildades 1917 så var Darragh fortfarande Ottawa trogen, vilket också var ganska ovanligt på den här tiden då spelarna ofta bytte arbetsgivare. Han fortsatte att vara en pålitlig poängplockare och hans bästa säsong blir den tredje i NHL då kom på femte plats i poängligan efter 22 mål och 36 poäng. Ottawa var klart bäst i NHL och besegrade även Seattle Metropolitans i Stanley Cup-finalen med 3-2 i matcher. Darragh gjorde 5 mål och 7 poäng på de 5 matcherna mot Seattle och var en av Ottawas absolut viktigaste spelare.

Den följande säsongen sjunker hans poäng till 26 men det räcker till tionde plats i poängligan, Ottawa har problem i serien men besegrar Toronto St. Pats i NHL slutspelet utan att släppa in några mål. I finalen står Vancouver Millionaires för motståndet men precis som förra säsongen så går Ottawa segrade ur striden med 3-2 i matcher efter att Darragh gjort 5 mål i finalerna efter en skadefylld säsong.

Han står över hela säsongen 1921-22 och gör comeback säsongen efter, han är inte längre lika snabb och målfarlig men gör 15 poäng på 24 seriematcher. Ottawa vinner Stanley Cup för tredje gången på fyra säsonger men Darragh spelar inte längre någon huvudroll. Han avslutar sin karriär säsongen 1923-24 då han endast gör 2 mål under säsongen pga sjukdom. Totalt blev det 66 mål och 112 poäng på 121 matcher i NHL för Darragh.

Darraghs storhet visades kanske tydligast i Stanley Cup finalerna mot Seattle 1920 då han gjorde det avgörande målet i Ottawas samtliga tre vinster. Säsongen efter så gör han det avgörande målet i den femte och avgörande finalen mot Vancouver och blir därmed först med att avgöra två Stanley Cup-finaler i rad (ett rekord som Mike Bossy har tangerat).

Darragh avled hastigt den 25 juni 1924 pga av bukhinneinflammation efter en sprucken blindtarm, 1962 blev han invald i Hockey Hall of Fame tillsammans med massor av andra pionjärer.
 

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2014-08-19 14:00:00
Author

Fler artiklar om NHL-podcast