Inför NHL-draften 2015: Del 1
NHL-draften är en av säsongens stora höjdpunkter där fansen får en första blick på morgondagens stjärnor. SvenskaFans bevakar för tredje året i rad årets tillställning och kommer i fem delar att titta närmre på 25 spelare som alla har potentialen till att bli valda i första rundan när draften i år går av stapeln i Florida i slutet av juni.
Det finns en charm i hela konceptet med NHL-draften att alla tror att de vet allt om de unga spelarna. Scouter, experter och framförallt fans vet exakt hur bra den där 18-åringen kommer att bli, men när det kommer till kritan så vet man egentligen ingenting. För det finns inte en människa som kan se in i framtiden, eller hur? Allt man kan göra är att lita på sina kunskaper om hockey samt sina instinkter och sedan helt enkelt gissa och ta en chansning. Det finns mängder med exempel på spelare som var hypade till att bli nästa superstjärna i NHL, men sedan totalt misslyckats. Ta en spelare som Patrik Stefan till exempel som valdes först av alla i draften 1999 av dåvarande Atlanta Trashers. Tjecken gjorde sju mediokra säsonger i NHL följt av en vända i Schweiz innan han la skridskorna på hyllan 2008 som 28 år ung. Tvåa och trea i samma draft gick Daniel och Henrik Sedin. I sjunde rundan gick en viss Henrik Zetterberg till Detroit Red Wings som val nummer 210 och bara på de fyra valen präglades tre klubbars framtid.
Det finns givetvis mängder med alternativ på spelare som blivit valda långt ner i rundorna och sedan stått för fantastiska NHL-karriärer, som nyss nämnda Zetterberg eller varför inte en annan svensk i Henrik Lundqvist. Eller spelare som inte blivit valda i draften överhuvudtaget och ändå har arbetat sig in i ligan på ett imponerande och smått heroiskt sätt som Adam Oates eller Martin St Louis. Den röda tråden i detta är helt enkelt att man inte vet hur en spelare kommer att utvecklas. Att dominera en juniorliga som 17-åring är en sak. Att sedan utvecklas och kunna göra samma sak i NHL som 25-åring är en helt annan. Att ett första val i draften går samma öde till mötes som Patrik Stefan händer nästan aldrig. NHL-scouter är idag så pass duktiga att man brukar kunna kamma hem rätt spelare i första rundan som går vidare och har fina karriärer i världens bästa hockeyliga och undvika spelare som stagnerar i sin utveckling och sedan totalt faller ihop.
Draften 2003 sägs vara det starkaste året någonsin. Spelare som Eric Staal, Thomas Vanek, Ryan Suter, Dion Phaneuf, Jeff Carter, Brent Seabrook, Zach Parise, Ryan Getzlaf, Brent Burns, Ryan Kesler och Corey Perry blev alla valda i en helt otrolig första runda. I de nästkommande rundorna plockades spelare som Loui Eriksson, Patrice Bergeron, Shea Weber och Joe Pavelski och det är bara att inse att en sådan draft är inte något som händer årligen. Många experter vill dock lyfta fram årets event som det starkaste sedan just 2003. Mängder med spelare, långt in i tredje och fjärde rundan, har alla potential till att bli stabila NHL-spelare, medan ett dussintal har framtida NHL-stjärnor stämplade i pannan.
Säsongen som leder upp till draften brukar vara ett race mellan två, tre spelare som slåss om att bli valda först till sommaren. Den här säsongen har det inte varit någon duell överhuvudtaget då första platsen redan är vigd till Connor McDavid. Racet är istället bland NHL-klubbarna om att hamna sist i ligan och få störst chans att vinna draftlotteriet och sedermera även få chansen att välja McDavid. Man skall vara försiktig med att slänga ur sig superlativ som generational talent och kommande superstjärna, men Connor McDavid sitter på alla egenskaper till att vara nästa stora spelare i NHL och kan på nästan egen hand vända en hel organisation i positiv riktning. Bland spelarna bakom honom finns det mängder med härlig potential som får klubbarna att slicka sig om munnarna, men hur bra är egentligen årets draft? Det dröjer det några år innan vi får svaret på och det är ju, som sagt, precis det som är charmen. Vi kan spekulera, gissa och tro att vi vet hur mycket som helst. Men egentligen vet ingen vad framtiden har att erbjuda från det här draftåret.
***
Connor McDavid, C, Erie Otters, Kanada
13/1-1997 | 185 cm | 86 kg | Vänsterfattad
[33 matcher] [29 mål] [54 assist] [+40] [42 PIM]
Liknar: Sidney Crosby
2011 publicerade tidningen Erie Times News en artikel som listade de mest deprimerade städerna i USA. En undersökning hade pågått i över ett år runt om i USA och på plats nummer fyra hamnade Erie. I kuststaden i norra Pennsylvania led 26 % av stadens befolkning av depression då mycket beror på stadens blödande ekonomi och höga arbetslöshet. 2012 dök däremot en liten solstråle upp i staden med namnet Connor McDavid och började så småningom att få folk att gå på hockey i ”The Bay Area”. Connor McDavid är helt enkelt en attraktion utan dess like och det är ingen tillfällighet att Erie Otters är den klubb som drar mest publik när de spelar på bortaplan i hela Ontario Hockey League. Matchbiljetter till klubbens hemmamatcher är slutsålda veckor i för väg och staden Erie har helt enkelt blivit frälst av spelaren som kallas för ”McJesus”.
Att beskriva Connor McDavid med några få meningar är nästintill omöjligt. Connor är en ”generational talent” – en kille vars potential är så stor att en spelare likt honom bara dyker upp en gång per tio år. Connor är helt enkelt en Albert Einstein på skridskor och det är inte för inte som han får sådana lovord varje dag. Han är långt före sina motståndare på isen och ser hur spelet kommer att utvecklas två, tre steg före alla andra. Han har en magisk förmåga att styra spelet, både i hög hastighet eller i glidfart, och är otroligt pucksäker med en enastående kontroll – det är oerhört svårt att avväpna eller vinna dueller mot honom. Connor jämförs ofta med Sidney Crosby. Sidney behöver inte beskrivas närmre i den här texten, men om man jämförs med honom så gör man uppenbarligen någonting rätt i sitt spel. Connor tar väldigt kraftfulla första skär och när han når toppfart är han, tillsammans med sin puckkontroll, speluppfattning och styrka, nästintill omöjlig att få stopp på vilket ofta resulterat i att han kommer loss i frilägen. Connor märks hela tiden av när han är på isen då pucken söker upp honom likt en magnet.
Att benämna McDavid som en powerforward är fel, men faktum är att han spelar en fysisk hockey. Tidigare under säsongen slängde han handskarna i en match som resulterade i en bruten hand och nästan två månaders vila. Ett oklokt beslut enligt vissa, medan andra menade att han visade att han klarar av att stå upp för sig själv. McDavid kom tillbaka lagom till junior-VM och ledde sitt land till guld och passade även på att bli uttagen till turneringens all star-lag, trots att han var två år yngre än de flesta spelarna.
Strålkastarljuset skiner starkare än på länge på en 18-årings axlar och om man ska tro alla scouter och experter finns det få killar som klarar av att leva upp till en sådan fruktansvärd press än Connor McDavid. Det finns ingen, absolut ingen, chans att han inte blir vald som den första spelaren till sommaren. Den klubben som tar hem största jackpotvinsten i draftlotteriet efter säsongen kommer, precis som staden Erie, att bli frälst av ”McJesus”.
Styrkor: Pålitlig över hela isen, fantastisk speluppfattning, kraftfull, explosiv skridskoåkning, superstjärna
Svagheter: Inget
Spelstil: Offensiv katalysator, dynamisk tvåvägsspelare, franchiseplayer
Kommer att bli vald: 1
***
Zach Werenski, D, University of Michigan, USA
19/7-1997 | 188 cm | 97 kg | Högerfattad
[24 matcher] [5 mål] [14 assist] [+17] [4 PIM]
Liknar: Alex Pietrangelo
Den amerikanska hockeyn har sedan länge varit på uppgång och NHL-drafterna består numer av väldigt många högt draftade amerikaner. I årets NHL-draft kan runt ett dussin amerikanska spelare bli valda i den första rundan och mängder kommer att fylla på i de sex rundorna därefter. Zachary Werenski, som är ett givet val i topp tio, var en av tre minderåriga amerikanska spelare som deltog i junior-VM tidigare under säsongen. Trots att han var tre år yngre än de flesta gjorde Zach definitivt inte bort sig och kom undan med starkt betyg och han kommer att vara en tongivande spelare för USA i de två kommande mästerskapen.
Zach är, tillsammans med en annan amerikansk back i Noah Hanfin, undertecknads personliga favorit i årets draft. Han tog inför säsongen klivet från det amerikanska utvecklingslaget till anrika University of Michigan. I collegehockeyn spelar 1721 spelare och Zachary är den yngsta av de alla. Trots det får han ett stort förtroende, spelar i matchens alla skeden och har noterats för imponerande 19 poäng på 24 matcher. Zach beskrivs antagligen bäst som en tvåvägsback med starka kvalitéer i alla zoner. Han är, trots sin stora kroppshydda, en rörlig försvarare som är svår att stoppa i sin puck movement upp i banan. Han trivs som bäst i den offensiva zonen där han ständigt är ett hot från offensiva blå, tack vare sitt kraftfulla slagskott som har förmågan att leta sig igenom trafik.
I defensiven är Zach positionssäker, men kan bli aningen lat. Zach är väldigt stor, men måste lära sig att använda sin kropp mer till sin fördel. Han spelar inte så fysiskt som man kan önska för en spelare som har alla möjligheter till att göra det. Zach är en spelare som har all potential till att bli sitt lags första back och är given till att bli vald i topp tio. Det bästa för hans utveckling vore om han kom till en NHL-klubb som är tålmodiga med honom. Fysiskt är han antagligen redo att gå in i NHL redan nästa säsong, men spelmässigt behöver han åtminstone två, helst tre, säsonger innan han borde få se NHL-action.
Styrkor: Rörlig, säker med pucken, ständigt hot från offensiva blå, imponerande fysik
Svagheter: Kan bli säkrare i defensiven, behöver använda sin kropp mer, ingen imponerande toppfart
Spelstil: Tvåvägsback, offensivt stark
Kommer att bli vald: 6-10
***
Travis Konecny, C, Ottawa 67’s, Kanada
11/3-1997 | 178 cm | 78 kg | Högerfattad
[51 matcher] [24 mål] [31 assist] [-4] [28 PIM]
Liknar: Jaden Schwartz
Travis Konecny gick in i årets säsong med en enorm press på sina axlar. Sommaren 2013 valdes han som den första spelaren totalt i OHL-draften och säsongen därpå vann han pris som årets rookie i samma liga i ett patetiskt dåligt Ottawa 67’s. Travis blev inför säsongen utnämnd till lagkapten och är en av de yngsta OHL-spelarna någonsin att bära ett C på tröjan. Med den bördan på sina axlar inledde centern inte säsongen på något lysande sett och föll snabbt på rankningslistorna. Efter nyår däremot har Travis hittat tillbaka till sitt spel och har varit som eld och lågor under de senaste veckorna. Vissa menar på att han bara väntat på att pricka formtoppen rätt till slutet av säsongen då allt fler scouter beger sig ut till matcher för att specialstudera spelarna.
Det som utmärker sig mest med Travis Konecny är hans riviga spel och arbetsförmåga. Han slutar aldrig åka skridskor och ger aldrig upp en kamp om pucken. Han ger sig in i närkamper med spelare som är två huvuden längre än han själv och kommer ändå ur vinnande med pucken tack vare sin inställning och kvicka fötter. Travis, som är ett stort fan av Edmonton Oilers, har ett underskattat skott, men är en spelare som hellre passar pucken än att skjuta själv. Hans favoritspelare är Jonathan Toews och han försöker efterlikna honom på isen. Undertecknad gillar dock att jämföra honom med Jaden Schwartz i St Louis Blues. Konecny behöver arbeta på positioneringen i den egna zonen som kan svaja lite till och från, samt att det är kritiskt för honom att lägga på sig lite mer muskler ifall han skall kunna fortsätta att spela på samma sätt i NHL en dag.
I CHL:s prospect game för en månad sedan blev Travis utsedd till matchens spelare med två mål och lika många assist. Travis spelade visserligen i en kedja med en viss McDavid och Timo Meier, men imponerade stort på de 200 NHL-scouter som var på plats och genast blev han på nytt ett hett diskussionsämne runt om i Kanada. Travis är en sådan spelare som coacher och klubbledningar älskar med sin spelstil och vinnarinstinkt. Han kanske inte kommer att bli en center för första kedjan, men en däremot en spelare som kommer att leda en andra kedja med bravur samt vara en vital del av sitt lags special teams och inte många lär bli förvånande ifall han en dag även är kapten i NHL.
Styrkor: Grovjobbare, spelar fysiskt, ledaregenskaper, härlig skridskoåkning
Svagheter: Behöver lägga på sig mer muskler, positionering i defensiven
Spelstil: Grovjobbande center, spelar med mycket känslor
Kommer att bli vald: 8-14
***
Paul Bittner, LW, Portland Winterhawks, USA
4/11-1996 | 193 cm | 88 kg | Vänsterfattad
[50 matcher] [22 mål] [24 assist] [+27] [50 PIM]
Liknar: Scott Hartnell
Portland i Western Hockey League har utvecklats till en klubb som är väldigt duktiga på att utveckla sina talanger. Bara under de senare åren har vi sett spelare som Seth Jones, Ryan Johansen och Nino Niederreiter – bara för att nämna några – ha fostrats i Winterhawks och utvecklats till duktiga, unga hockeyspelare i NHL. Paul Bittner hade länge planer på att spela collegehockey, men kunde inte motstå när Portland kom springandes med ett kontraktserbjudande och han är idag en av de viktigaste spelarna i Portland, som efter många år av dominans i WHL, har ett litet mellanår.
För ett par år sedan hade Paul varit lite som en våt dröm för de flesta general managers i NHL, men när debatten nu ekar högt om klubbarna ska bygga sina lag efter ’size or skills’ kan Paul hamna längre ner i draftlistorna än vad han hade gjort för några år sedan. Paul är en enormt kraftfull powerforward som älskar att spela fysisk hockey. Han är som bäst framför målet där han skymmer målvakten, hugger efter returer och han har en väldigt fin hand-eye coordination och styr ofta in puckar – helt enkelt en perfekt spelare att ha i power play. Paul har ett av årets drafts starkaste handledsskott och man blir allt som oftast dödsdömd om han får möjligheten att trampa in i slottet och avlossa pucken.
Paul borde kunna utvecklas till en spelare i NHL som kan nå runt 20 mål per säsong i sin prime. Undertecknad gillar att jämföra honom med Scott Hartnell i Columbus minus det härliga håret, givetvis. Vad Paul dock bör arbeta på är fotarbetet på isen som inte är på någon särskilt vidare hög nivå, samt att han kanske inte är den mest tekniska spelaren. Paul loggar mycket istid i box play då han är en effektiv forecheckare och om några klubbar letar efter storlek är Paul en spelare att hålla ett extra öga på runt val nummer 20.
Stykor: Solid i alla zoner, otroligt stark, dödligt handledsskott, fysiskt spel
Svagheter: Skridskoåkningen håller inte NHL-klass, klubbtekniken kan förbättras, ojämn
Spelstil: Powerforward, checkingspecialist
Kommer att bli vald: 19-25
***
Nick Merkley, C, Kelowna Rockets, Kanada
23/5-1997 | 178 cm | 85 kg | Högerfattad
[57 matcher] [17 mål] [60 assist] [+26] [61 PIM]
Liknar: Ryan Nugent-Hopkins
Kelowna Rockets är en plantskola utan dess like. Den lilla kanadensiska staden mitt i mellan Calgary och Vancouver har under åren producerat mängder med NHL-spelare som Shea Weber, Tyler Myers, Luke Schenn och Damon Severson från den egna akademin. Kelowna har även plockat in och utvecklat spelare som Mikael Backlund, Jamie Benn, Duncan Keith, Sheldon Souray, Josh Gorges med flera. Det finns få klubbar i den kanadensiska juniorhockeyn som har ett sådant högt anseende som Kelowna har och just därför dras många NHL-klubbar till att välja spelare därifrån i draften.
Nick Merkley är en av de senaste i raden att komma fram ur Kelownas talangutveckling. Nick inledde året i ett rasande tempo och spelade snabbt upp sig på rankningslistorna bland alla experter och scoutingbyråer. Den lille centern är en virvelvind till spelare som älskar att transportera upp pucken i banan för att sen hitta sina lagkamrater med precisa passningar vilket 54 assist är ett imponerande bevis på. Hans låga tyngdpunkt och snabba ben ger honom stora fördelar att ta sig förbi ett motståndarförsvar som är tyngre och långsammare än honom själv. Nick är en väldigt spännande spelare att titta på då han hela tiden utmanar försvaret och hans fina arbetsmoral gör honom till en spelare som är omtyckt bland lagkamraterna i omklädningsrummet.
Nick har varit första center i Kelowna Rockets under i stort sett hela säsongen, men har under de senaste veckorna fått spela på andra fiolen då Kelowna plockade in Leon Draisaitl precis innan bytesfönstret i WHL stängde. Kelowna går som tåget i ligan och är en stor favorit till att nå Memorial Cup till våren. Det har man mycket att tacka Nick för och även om han vann pris som årets rookie ifjol, var det inte många som trodde att han kunde stå för en sådan explosionsartad säsong i år. Det lag som får honom i draften kan mycket väl ha hittat något speciellt, för om det vore vilket annat draftår som helst hade Nick blivit vald i topp 10.
Styrkor: Spelsinne, accelerationen, grymt duktig framspelare, jämnheten
Svagheter: Skottet, aningen svag
Spelstil: Speluppläggande center, speldirigent
Kommer att bli vald: 12-17
