Inför Stanley Cup-finalen: Chicago Blackhawks – Boston Bruins
För första gången på över 30 år har vi ett Original Six-möte i Stanley Cup-finalen. Blir det Chicago eller Boston som blir mästare 2013?
Så var det äntligen dags för final! Efter Presidents Trophy-vinsten som grundseriens bästa lag har Chicago gått in i slutspelet som förhandsfavorit. Minnesota avfärdades i runda ett utan större problem. Detroit i andra rundan blev lite knivigare men Chicago stod som segrare efter sju stenhårda matcher. I tredje rundan väntade så regerande mästarna Los Angeles Kings och ett på pappret mycket tufft motstånd. Men Chicago la in ytterligare en växel och slog ut LA med övertygande 4-1 i matcher.
Nu är det Boston som tar sig an Chicago, som vann hela NHL:s grundserie i majestätisk stil när man landade på 77 poäng. Boston hamnade på en fjärde plats i Eastern Conference men har i slutspelet visat upp ett strålande spel över hela isen och har välförtjänt gått till final efter att ha svept över favoriterna Pittsburgh Penguins i fyra raka matcher.
Man har varit riktigt illa ute på vägen fram till finalen dock. 3-1 i matcher blev hastigt och mindre lustigt 3-3 i matcher och 1-4 i sjunde och avgörande åttondelsfinalen mot Toronto Maple Leafs. Alla minns vad som hände sedan. En makalös vändning ledde fram till att Patrice Bergeron avgjorde i sudden death och efter det har man spelat som ett helt nytt lag. Någonting hände i samband med den matchen, för efter det så har man blivit den lagmaskin som man kan vara. Rangers slog man med 4-1 i matcher och mot Pittsburgh vann man alltså fyra raka där det mest imponerande var de två segrarna på bortaplan med 3-0 respektive 6-1.
Det blir en speciell matchserie på flera plan. För första gången sedan säsongen 1979 möts två Original Six lag i final. Förra gången det begav sig var det Montreal Canadiens som mötte New York Rangers, där Canadiens var det vassare laget och vann fjärde raka finalen.
Chicago och Boston vann cupen 2010 respektive 2011 och har således många spelare som har vunnit i sina lag. Båda lagen har mer att ge och det återstår nu att se vilka som kommer att offra sig mest för att nå fram till den mest prestigefyllda bucklan i hela idrottsvärlden - Stanley Cup.
Historia:
Det här är första gången Blackhawks och Bruins möter varandra i slutspel sedan 1978. Man har mötts sammanlagt sex gånger och Boston har gått vinnande ur striden alla gånger utom en. Man har heller inte mötts i grundserien pga den förkortade säsongen och därför ska det bli väldigt spännande att se hur serien utvecklar sig. Värt att nämna är att lagen liknar varandra på flera nivåer, även fast Chicago får ses som favoriter då man vann Presidents Trophy. Båda lagen har en matchvinnarmålvakt, försvarare som är bra både defensivt och offensivt och forwards som kan avgöra matcher på egen hand i princip i varje kedja.
Nyckelspelare:
Chicago Blackhawks
Matchvinnaren: Marian Hossa
Hossa huserar i toppen av slutspelets skytteliga och har haft en jämn nivå över hela slutspelet. Det har blivit 14 poäng, fördelat på sju mål och sju assist, på 17 matcher och slovaken har en förmåga att kliva fram när det behövs. Klubbtekniken och förmågan att täcka puck håller högsta klass – och mot Bruins defensiv kan det bli en nyckelfaktor.
Försvarsgeneralen: Niklas Hjalmarsson
Den svenske backjätten Niklas Hjalmarsson tycks bara bli bättre och bättre ju längre slutspelet fortskrider. Ständigt i topp vad gäller spel i boxplay, skottäckning och plus/minus-statistik. Chicagos styrka under säsongen har ju varit bredden, att så många olika spelare levererar. Detta gäller i högsta grad lagets backbesättning. Duncan Keith, Brent Seabrook, Johnny Oduya och Michal Rozsival har alla varit stabila slutspelet igenom. Det är egentligen bara unge Nick Leddy som har underpresterat. Men den back som alltid gör sitt jobb och inte tvekar att täcka slagskott med näsbenet heter Niklas Hjalmarsson och kommer att bli oerhört viktig i denna finalserie.
Grovjobbaren: Marcus Krüger
Krüger är en smart spelande forward som mest har till uppgift att döda utvisningar och förflytta spelet från egen zon till motståndarzonen. Han spelar oerhört rutinerat trots sin unga ålder och är inte rädd att ta en smäll för att få pucken dit han vill. En stor anledning till Chicagos framgångar så här långt har varit deras spel i numerärt underläge. De två forwards som spelar mest är just Krüger och radarpartnern Michael Frolik. De kompletterar varandra perfekt och ser ut att ha telepatisk kommunikation när de dödar utvisningar. Chicagos fjärdelina med Krüger, Frolik och retstickan Dave Bolland kommer att ha en viktig roll mot Bostons stora tunga spelare.
Doldisen: Bryan Bickell
Tveksamt om Bickell fortfarande går under epitetet ”doldis” efter sitt spel så här långt i slutspelet. Men, för den breda publiken är han inte det största namnet. Hittills i slutspelet har han gjort åtta mål och fem assist på 17 spelade matcher. Bickell inledde slutspelet i tredjelinan med Shaw och Stålberg, för att sedan flyttas upp till den andra ihop med Hossa och Handzus. Mot LA tog han klivet upp i toppkedjan tillsammans med superstjärnorna Kane och Toews. På de fem matcherna mot Kings stod Bickell för sju poäng och var tillsammans med Kane vassast framåt. Mot Boston behöver Bickell fortsätta sitt dominerande spel med både poängproduktion och fysiskt spel.
Målvakten: Corey Crawford
Chicagokeepern har så här långt vunnit målvaktsmatcherna mot Harding, Howard och Quick. Han har spelat väldigt lugnt och stabilt utan att egentligen behöva göra de där riktigt spektakulära räddningarna. Crawford toppar målvaktsligan i slutspelet med 1.74 GAA. Räddningsprocenten ligger på 93.5 % och toppas bara av en annan målvakt, nämligen Tuukka Rask som ju står i motståndarkassen när pucken släpps på onsdag kväll. Bli inte överraskade om Conn Smythe Trophy går till vinnande lagets målvakt.
Lagkaptenen: Jonathan Toews
Toews har haft ett något märkligt slutspel så här långt. Poängproduktionen har inte infunnit sig riktigt och han har under stora delar sett frustrerad ut. Framförallt Detroit lyckades i de inledande matcherna totalt plocka bort Toews som mest klagade på domarna eller satt utvisad. Mot Kings var han dock mer lik sig själv. Med Kane och store Bickell som vapendragare i förstalinan spelade Toews riktigt bra hockey i Conference-finalen. Det som egentligen saknas just nu är målen. På 17 matcher har Toews hittills gjort 1. För att Blackhawks ska kunna ta sig förbi Bruins krävs ett stort spel av ”Captain Serious”.
Fightern: Daniel Carcillo
Detta är en svår position att peka ut i Blackhawks. Man har egentligen tre utpräglade fighters i laget. Dessa är Carcillo, Bollig och Mayers. Problemet är bara att ingen av dessa herrar får någon speltid. Mayers har noll matcher hittills och hans bidrag så här långt i slutspelet var mot Detroit då han spenderade värmningen med att skjuta puckar över isen för att störa Howard i motståndarmålet. Bollig spelade inledningsvis mot Minnesota men plockades bort då Bolland återvände. Carcillo har spelat fyra matcher och höll under dessa en ganska låg profil. Men behövs det mot Boston har coach Q angenäma problem om han ska välja ut en fighter.
Coachen: Joel Quenneville
Joel ”Coach Q” Quenneville har redan tagit detta Blackhawks till en Stanley Cup-vinst. Han har varit i klubben sedan 2008 och har egentligen aldrig ifrågasatts. Han har en förmåga att kasta om i både kedjor och backpar för att få ut maximalt av sina spelare. Exempelvis har hela sex olika spelare figurerat i förstalinan under slutspelet. Quenneville ger ett lugnt intryck bakom bänken och detta smittar av sig på hela laget.
Boston Bruins
Matchvinnaren: Nathan Horton
David Krejci skulle jag lika gärna kunnat skriva här. Men, med tre matchvinnande mål i slutspelet hittills har Horton visat sig vara en killer av rang. Den så ofta skadedrabbade kanadensaren har i år fått vara hel nästan hela tiden, och det har gett resultat. 17 poäng på 16 matcher, men det mest fantastiska är att han har +21 i plus/minus-ligan vilket är 7 mål bättre än tvåan Krejci och 11 mål bättre än närmsta konkurrent Niklas Hjalmarsson i Chicago. Fortsätter Horton och hans kedja på samma vis kommer Chicago få stora problem att hitta ett botemedel.
Försvarsgeneralen: Zdeno Chara
Grandiosen. Chara har varit en gigant inte bara till storleken som vanligt. Han har verkligen visat att han är en av de bästa backarna i hela NHL när han är som bäst. Med 29:21 min istid i snitt är han överlägsen etta i den kolumnen och har dessutom +12 och 11 poäng framåt. Mot Pittsburgh var han mer defensiv och lyckades tillsammans med sina lagkamrater hålla trion Evgeni Malkin, Sidney Crosby och Kris Letang poänglösa under fyra matcher. Lyckas man göra det mot Chicagos stjärnor också ligger bucklan väldigt nära.
Grovjobbaren: Daniel Paille
Paille gör ett stort jobb för sitt Boston. Nu när Gregory Campbell blev skadad mot Pittsburgh så får Paille en större roll i att döda utvisningar och vara en jobbig spelare att möta. Spelar drygt 11 minuter per match och gör det med bravur, är giftig i boxplay om han väl får chansen att bryta en passning. Nu när Campbell är borta blir Paille väldigt viktig för laget, han får allt som oftast inga stora rubriker men att ha en sådan spelare i laget är guld värt i ett tätt och tufft slutspel.
Doldisen: Torey Krug
Kom in i laget under slutspelet mot Rangers när spelare var skadade och har bosatt sig efter en fenomenal serie där han gjorde fyra mål och en assist. Hans produktion dalade mot Pittsburgh men han har spelat så pass bra ändå att han fått behålla platsen och kommer definitivt att bli ett hot i powerplay med sitt precisa skott. Om Chicago tappar bevakningen på den lille kvicke backen så kan pucken sitta i kassen innan man hunnit blinka.
Målvakten: Tuukka Rask
Vad ska man säga? Tuukka har gått från klarhet till klarhet i det här slutspelet. 94,3%, 1,75 i GAA. Två hållna nollor mot Pittsburgh, där han för övrigt bara släppte in två mål på fyra matcher. Rask ger alltid laget chansen att vinna och laget ger alltid Tuukka chansen att göra briljanta matcher. Detta är dock första finalen han ska spela som förstemålvakt, det enda frågetecknet som finns är om han tål trycket för det. Hittills har han visat att han har nerver av stål, kan han stoppa stjärnor som Crosby och Malkin bör han kunna stoppa stjärnor som Toews, Kane och Hossa också.
Lagkaptenen: Zdeno Chara/Patrice Bergeron
Kör en specielare. Chara är den självklare lagkaptenen i det här laget, men eftersom jag redan skrivit hur mycket han betyder för laget så väljer jag att skriva om Bergeron här istället. Han har haft ett slutspel som varit lite upp och ned. Men man kan inte blunda för att han stått för de viktiga målen när de behövts som mest. Kvitteringen och matchavgörande målet i game 7 mot Toronto. Matchavgörande målet i tredje matchen mot Pittsburgh i andra övertidsperioden. Bergeron är en av världens bästa tvåvägsspelare och behöver visa sin fulla kapacitet mot Blackhawks. Assisterande kapten och visar med sitt spel på isen och sitt sätt utanför hur en ledare ska bete sig.
Fightern: Shawn Thornton
Förmodligen kommer en fighter inte att behövas så mycket i den här serien. Men, hettar det till så kommer Thornton vara där och skydda stjärnspelarna i Boston. Det finns dock flertalet spelare i detta lag som kan stå upp för sig själva, se bara fighten mellan Bergeron-Malkin. Men blir det fult spel från båda lagen kommer Shawn att visa att han finns på isen utan tvekan. Frågan är kanske hur mycket en spelare som Marchand kan reta upp motståndarna, Marchand är så bra så han behövs på isen istället för i utvisningsbåset, så då kanske Thornton kan gå in och ta över ifall det skulle behövas. I krig, kärlek och NHL-slutspel är allt tillåtet!
Coachen: Claude Julien
Tänk så små marginalerna kan vara. Om Boston hade förlorat där i den sjunde avgörande matchen mot Toronto hade Julien förmodligen fått leta nytt jobb till sommaren. Istället är han och laget nu i Stanley Cup-final och det finns inte en chans att Julien sparkas. Han har bevisat med smart coachning hela vägen fram att han är en riktigt bra tränare. Frågan är vem som är bäst av herrar Julien och Quenneville, båda två har erfarenheten från tidigare finaler där båda har gått segrande ur striden. Vem lyckas den här gången?
Duellerna:
Corey Crawford vs. Tuukka Rask
Det går inte att bortse från denna duell. De två bästa målvakterna i hela slutspelet gör nu upp i en ultimat duell. Den målvakt som gör minst misstag, som gör mest viktiga räddningar, som ger sitt lag chansen att vinna varje match, som står på huvudet om det behövs kommer att bli hjälte. Båda två har varit helt fantastiska i slutspelet och det finns egentligen ingen fördel åt något håll. Men, Rasks statistik är lite, lite bättre än hans dito hittills, fortsätter den att vara det så ser det ljust ut för Bostons del.
Zdeno Chara vs. Duncan Keith
De två giganterna i bakre leden har mycket press på sig. När man är som bäst är båda två i det absoluta toppskiktet i NHL. Frågan man ställer sig är vem som kommer vara mest tongivande för sitt lag, både framåt som bakåt. Båda två kan få med sig hela laget bara genom att visa med sitt spel hur det ska gå till där ute på isen. Chara kan tex visa det genom att proppa två spelare i defensiv zon, sen åka upp i offensiv och skjuta ett stenhårt skott i kassen för att visa för sitt lag att det är såhär vi ska spela. Keith är likadan på det viset, vem av dessa två som spelar bäst för respektive lag kommer betyda väldigt mycket för utgången av den här serien.
Dave Bolland vs. Brad Marchand
Lagens två retstickor kommer med all sannolikhet att stöta på varandra både en och två gånger. Bolland har spelat en ganska liten roll hittills som center i fjärdekedjan. Marchand spelar desto mer och producerar poäng i jämn ström. Jag har en känsla av att Bolland kommer att flyttas upp i rangordningen lagom till finalspelet.
Tre nycklar till seger:
Chicago Blackhawks
Stoppa förstakedjan
Bostons första formation med Krejci, Horton och Lucic har haft lekstuga så här långt i slutspelet. Får man stopp på dessa herrar är mycket vunnet. Om det blir Keith, Seabrook eller Hjalmarsson, Oduya som matchas mot denna lina spelar mindre roll. Det viktiga är att man hela tiden är på tårna och tävlar om varje puck.
Trafik framför Rask
Mot LA lyckades Chicago störa Quick med ständig trafik framför ögonen på honom. Rask är liksom Quick en målvakt som gillar att utmana skyttarna genom att glida ut långt ur sitt mål. Ställer man Bickells hockeyröv framför Rask kommer han inte ut. Detta var något Pittsburgh misslyckades med. Då såg man hur effektiv Rask är när han får spela ostört. Trafik, trafik, trafik
Special teams
Boxplay fungerade lika fint mot Kings som det har gjort hela säsongen. Men power play är fortfarande skräck-dåligt. 13.7 % i power play är såklart för dåligt. Räddningen kan bli att Boston är ungefär lika dåliga. Deras procentsats lyder: 15.6 %. Det laget som får sitt pp att fungera i finalserien har goda chanser att vinna. Jag gissar att Chicago spenderar träningarna inför finalerna med att slipa på just power play.
Boston Bruins
Boxplay/Powerplay
Som alltid. Trots att powerplay inte funkade värst bra mot Pittsburgh lyckades man vinna ändå, och spelet i fem mot fem är minst lika viktigt att lyckas i. Har man en sämre dag där så är ett bra powerplay en sak som kan göra att man vinner matchen ändå. Alla verktygen finns där om inte annat. Boxplay var perfekt mot Pittsburgh, det behöver det vara mot Chicago med. Offrar man sig för varandra på samma sätt som Campbell gjorde så kommer man bli lika svåra att få hål på även i fortsättningen.
Krejci-Horton-Lucic
Att den här kedjan fortsätter producera på samma sätt som man gjort rakt igenom hela slutspelet. Misslyckas man med det finns det spelare som kan ta över, men då måste verkligen de spelarna göra det. Det är den här kedjan som burit Boston framåt genom slutspelet och det är nu man verkligen behöver visa att man kan bära laget hela vägen. David Krejci kommer med detta slutspelet i åtanke bli en riktig stjärna i den här ligan.
Djupet
Chicago har spetsarna – men Boston har fyra tunga kedjor som maler ner motståndet. Det är en av Bruins stora fördelar och det har gett dem framgång inte bara i det här slutspelet. Claude Julien vågar spela vilken kedja som helst i nästan vilken situation som helst, och mot Chicagos liknande djup blir det en nyckel.
Förmodade laguppställningar:
Chicago Blackhawks
Bickell-Toews-Kane
Sharp-Handzus-Hossa
Stålberg-Shaw-Saad
Frolik-Bolland-Krüger
Keith-Seabrook
Hjalmarsson-Oduya
Leddy-Rozsival
Crawford (Emery)
Boston Bruins
Lucic-Krejci-Horton
Marchand-Bergeron-Jagr
Daugavins-Peverley-Seguin
Paille-Kelly-Thornton
Chara-Seidenberg
Ference-Boychuk
Krug-McQuaid
Rask (Khudobin)
Skador:
Chicago Blackhawks
Chicago har i skrivande stund inga spelare på skadelistan.
Boston Bruins
Gregory Campbell är den enda som är skadad i Boston efter att han täckte skott från Evgeni Malkin och bröt vadbenet i samband med det.
Så går det:
Joel Taub (CHI): Oerhört svårtippat naturligtvis. Det känns som att det lika gärna kan bli 4-0 till båda lagen som det kan gå till sju matcher. Min gissning och förhoppning är att Chicago utnyttjar hemmaplansfördelen och kan vinna. Varför inte i match sju?
Erik Hansson (BOS): Optimist som vanligt. Jag trodde inte att det skulle gå så lätt mot Pittsburgh. Kör återigen på en tippning med hjärnan och en med hjärtat. Med tanke på hur grundserien såg ut och hur Chicago spelat i slutspelet så tror jag att det blir 4-3 i matcher till Blackhawks. Tippar jag med hjärtat och tänker på hur Boston tagit sig ihop och fått igång en grym lagmaskin så tror jag att man vinner det här med 4-2 i matcher. Kör vi en kombination av de båda delarna så är mitt slutgiltiga tips 4-2 i matcher, och att bucklan hamnar i Boston.
Spelschema:
Onsdag 12/6 Chicago Blackhawks-Boston Bruins
Lördag 15/6 Chicago Blackhawks-Boston Bruins
Måndag 17/6 Boston Bruins-Chicago Blackhawks
Onsdag 19/6 Boston Bruins-Chicago Blackhawks
Lördag 22/6 Chicago Blackhawks-Boston Bruins
Måndag 24/6 Boston Bruins-Chicago Blackhawks
Onsdag 26/6 Chicago Blackhawks-Boston Bruins
