NHL-bloggen: Klart Brodeur ska till Blues!
Det dröjde nästan till december, men till sist fick målvaktslegendaren Martin Brodeur alltså ett nytt kontrakt. Nu är det förvisso bara ett tryout-kontrakt han har kritat på med St. Louis Blues, men ändå. Det är faktiskt nära att vi kommer att få se honom spela en match i en NHL-tröja som inte har Devils-märket fastsytt. Det kommer att bli märkligt. Det kommer att kännas fel. 42 år gammal, 1464 matcher för New Jersey (grundserie och slutspel). Då ska han plötsligt spela i ett annat lag.
Men jag har viss förståelse för hans beslut. Han känner att han har mer att ge. Han tycker det är kul. Varför inte satsa på en säsong till? Och naiv som jag är, tror jag faktiskt han kan göra viss nytta i Blues. Kanske inte så mycket på isen, för någon världsmålvakt är han verkligen inte längre. Däremot kanske hans prisskåp kan göra något mentalt för hans nya lagkamrater, som har haft förtvivlat svårt att lyckas i slutspelssammanhang. Kanske inte. Det är ju värt en chansning för Blues i alla fall. Om han nu signar ett "riktigt" kontrakt överhuvudtaget.
De flesta verkar dock tycka att han istället skulle ha lagt av. Han håller inte längre. Varför inte avsluta i den klubb han skördat framgångar med under så många år?
Men egentligen är hans beslut inte så konstigt. Vi – fans, media, åskådare – har egentligen bara en alldeles för romantiserad bild av hockey och sport i allmänhet. Att det skulle vara fantastiskt med en spelare som lirar hela karriären i samma klubb. Ja, för oss kanske. Det låter kanske cyniskt, men i grund och botten är hockey ett jobb för NHL-spelarna. Väldigt roligt och välbetalt, men likväl ett jobb. Om du har jobbat på ett företag i 20 år utvecklas naturligtvis speciella känslor, men det är fortfarande ”bara” ett jobb. Dyker det upp en bättre möjlighet någon annanstans – bättre lön, villkor, kollegor eller vad som nu lockar – hade de flesta av oss också bytt. I alla fall om man är så resultat- och tävlingsinriktad som elitspelarna är. Det är jag övertygad om. Framförallt när vi pratar NHL. I Sverige har du i alla fall möjlighet att spela hela karriären för samma klubb och därför knyta ett annat sorts band till klubben. Det kan du inte om du ska spela i NHL. Det är business, vare sig vi fans vill det eller inte.
Efter att ha läst Brodeurs självbiografi är det ingen större överraskning att han lämnar heller. Devils har under hela hans karriär först och främst varit arbetsgivare. Det har varit en lojal relation med speciella känslor, naturligtvis, men fortfarande främst varit ett arbetssammarbete. Brodeur var fram till sommaren 2012 sin egen agent och har varit i stenhårda förhandlingar med klubben och GM Lou Lamoriello förr.
Visst kan det kännas tråkigt är spelare som Brodeur, Daniel Alfredsson, Mats Sundin, Martin St. Louis, Ray Bourque m.fl. lämnar ”sin” klubb på äldre dagar. Rent av fel. Men så är det, för det är business.
Men som sagt, kanske är jag bara cynisk.
Det sista jag vill ha sagt om Brodeur idag: efter allt han har gjort förtjänar han att själv bestämma hur och när han vill avsluta karriären. Klart killen ska lira i Blues!
