NHL-bloggen: Om att förlöjliga World Cup
Allting tyder på att World Cup gör comeback i september 2016. IIHF, NHL och spelarfacket NHLPA för fortfarande diskussioner, men även om allt inte är klappat och klart riktigt ännu kommer den uppskattade turneringen snart vara tillbaka.
Upplägget kan däremot se betydligt mycket mer annorlunda ut än tidigare turneringar.
Sportsnet uppgav under natten att sex av de åtta medverkande lagen består av de sex stora nationerna – Sverige, Kanada, USA, Ryssland, Finland och Tjeckien. Men utöver det skulle turneringen kompletteras med två ”All Star-lag”.
Det första laget skulle vara en samling av de bästa spelarna från exempelvis Slovakien, Schweiz, Lettland, Tyskland och Slovenien. Upplägget för det åttonde och sista laget ska fortfarande fastställas, men ett förslag som diskuteras är att sätta samman det bästa laget bestående av världens bästa unga spelare.
Och det är här som turneringen förlöjligar sig själv.
Var ligger syftet i att sätta samman ett ”All Star-lag” av resterande nationer? Vilka skulle, på fullaste allvar, bry sig om ett sådant lag? Skulle slovaker finna det lika intressant när Zdeno Chara, Marian Gaborik och Marian Hossa – om trion fortfarande håller samma klass – bildar lag med internationella rivaler som Nino Niederreiter eller Leon Draisaitl? Hur ställer sig slovener till ett kombinationslag där förmodligen enbart Anze Kopitar ingår?
Nog för att mycket kan ske i spelar- och lagutveckling på knappt två år, åt båda hållen – men att ett sådant här kombinationslag skulle vara tillräckligt konkurrenskraftigt för de stora nationerna känns osannolikt. Och då tappar upplägget sitt syfte. Skulle man, på det berömda pappret, få ett lika slagkraftigt lag som toppnationerna skulle ett All Star-lag från övriga världen kunna vara värt att argumentera för. Då skulle konkurrensen höjas, vilket verkar vara det viktiga i snacket kring det här upplägget. En viktig faktor som säkert påverkar är möjligheten att sprida ett intresse i så många länder som möjligt... men inte ska väl kommersiella intressen få påverka så här mycket?
Nu blir det bara förlöjligande. Det blir förlöjligande gentemot sin egen turnering och det blir förlöjligande gentemot nationerna utanför topp-6.
Och då har vi inte ens börjat titta på ”juniorlaget” än…
Det borde falla på sin egen orimlighet i att låta unga svenska stjärnor spela mot Tre Kronor, eller låta unga kanadensiska stjärnor spela mot Kanada. Hur skulle man förhålla sig till en ung svensk spelare om han är involverad i en match mot Tre Kronor? Med Pär Mårts som förbundskapten kan det dessutom mycket väl vara stora svenska stjärnor som hamnar i ”juniorlaget” – och hur skulle man förhålla sig till en svensk som är med om att kanske spela ut Tre Kronor ur turneringen?
Nej, återigen känns det som ett upplägg som förlöjligar en i grunden så pass intressant turnering.
Visst finns det fortfarande ett problem i att de stora nationerna är så pass mycket bättre, även om vi såg i OS att skillnaden har blivit mindre. Blåbärsnationerna finns inte längre på samma sätt som tidigare.
Kanske är det dock fortfarande ett problem som är så pass stort att det ska försöka åtgärdas – men det här upplägget är inte svaret.
Nationer som Slovakien, Schweiz, Norge, Lettland och Slovenien må vara snäppet sämre än de sex stora – men de är inte så dåliga att de ska förlöjligas genom att slås samman. Det är ovärdigt.
