Preview: Tampa Bay Lightning - Montreal Canadiens
Räkna inte med målfyrverkeri när tvåan i Atlantic Division Tampa Bay Lightning som tog 101 poäng i serien möter Montreal Canadiens vars 100 poäng räckte till tredjeplatsen i samma division.
Precis som poängen visar så har lagen varit mycket jämnstarka under säsongen och de har under större delen av säsongen slagits om de två givna slutspelsplatserna bakom Boston Bruins i Atlantic Division. Ett skadedrabbat Detroit Red Wings och ett Toronto Maple Leafs som gjorde sin sedvanliga kollaps under våren gjorde att Montreal och Tampa Bay relativt tidigt säkrade sina slutspelsplatser. Under de sista omgångarna av serien gällde striden lagen emellan vilket av dem som skulle lägga beslag på andraplatsen och därmed hemmafördel i den första slutspelsomgången. Montreal avslutade serien med 7-2-1 medan Tampa Bay gick 7-3-0 på de avslutande tio matcherna..
Sedan lagens första möte den 28 oktober 1992 har Tampa Bay Lightning och Montreal Canadiens mötts 80 gånger och Montreal leder statistiken med 40 segrar, 30 förluster och 10 oavgjorda/förluster efter OT/straffar och 90 poäng medan Tampa Bay har tagit 81 poäng efter 34 segrar, 33 förluster och 13 oavgjorda/förluster efter OT/straffar (6 av matcherna lagen emellan har slutat oavgjort, Tampa Bay har vunnit 4 efter OT/straffar medan Montreal har vunnit 7 efter OT/straffar).
Under de tre senaste säsongerna har lagen mötts 11 gånger och Tampa Bay har 5 segrar, 4 förluster och 2 förluster efter OT/straffar medan Montreal har vunnit 6 matcher, förlorat 3 och förlorat 2 efter OT/straffar. Under den här säsongen har Tampa Bay däremot övertaget efter följande resultat (Tampas siffror först): 2-1 SO, 1-2 SO, 2-1 OT och avslutningsvis 3-1, det har med andra ord varit jämna och målsnåla matcher.
Det är framförallt Tampa Bays målvakt Ben Bishop som varit skillnaden mellan lagen, han har stått i samtliga matcher och bara släppt in fyra mål på 105 skott (plus ett mål på straff i Tampa Bays enda förlust) vilket ger en räddningsprocent på ,962. Av utespelarna har Daniel Briere (2+0), Brian Gionta (0+2), Nate Thompson (2+0), Tyler Johnson (1+1), Alex Killorn (1+1), Ondrej Palat (0+2) och Viktor Hedman (0+4) varit mest framgångsrika.
Tampa Bay har också övertaget när det gäller möten i slutspelet, lagen har bara mötts en gång och då svepte Tampa Bay Montreal med 4-0 i matcher i konferenssemifinalen 2004 på väg till lagets hittills enda Stanley Cup vinst. När det gäller säsongens specialty teams så är spelet med en man mer medelmåttigt för bägge lagen, Tampa Bay ligger på plats 13 med 18,5% medan Montreal ligger på plats 19 med 17,2%. Med en man mindre på isen ligger Montreal på plats 4 med 85,1% medan Tampa Bay har svaga 80,7% vilket ger plats 23 i NHL.
Tampa Bay Lightning är antagligen den största positiva överraskningen i den östra konferensen, de flesta så kallade experter placerade laget utanför slutspelet, svenskafans rankade laget på 25:e plats i NHL inför säsongsstarten. Trots att superstjärnan Steven Stamkos bröt benet i november så fortsatte Tampa Bay att plocka massor av poäng mycket tack vare ett fantastiskt målvaktsspel av Ben Bishop som ett tag var favorit till att vinna Vezina Trophy (nu har han antagligen fallit bort från topp tre). Bishops skada under slutet av serien kan om det vill sig illa för Tampa Bay få en avgörande betydelse. Lagets reservmålvakt Anders Lindbäck har inte imponerat alls under säsongen, Lindbäcks räddningsprocent är långt under 90% men han har hållit nollan i två av Tampas avslutande matcher (även om nollan mot Toronto då han ersatte Ben Bishop inte är med i NHL:s statistik). Tampa Bay har dessutom kallat upp letten Kristers Gudlevskis och han kan få chansen i slutspelet om Lindbäck sviktar.
Tampas coach Jon Cooper kommer säkert att få en hel del röster om Jack Adams Award, tyvärr för honom så har flera andra coacher svarat för minst lika bra prestationer. Cooper som tidigare tränade Tampa Bays farmarlag har spelat flera unga spelare som plockats upp från AHL och de har levererat ordentligt, Ondrej Palat hade de flesta andra säsonger varit favorit till att vinna årets rookie med 59 poäng (23+36) men han kommer antagligen bara bli tvåa eller trea i årets omröstning. Tyler Johnson (trea bakom Palat och Nathan MacKinnon i poängligan för rookies), Alex Killorn och Radko Gudas är tre andra rookies som spelar framträdande roller i Tampa Bay.
Den svenske backen Viktor Hedman har under säsongen äntligen visat varför han valdes med det andra valet i draften 2009 och har under året varit en av ligans bästa backar. Veteranbackarna Matthew Carle, Eric Brewer och Sami Salo kommer att få ett enormt ansvar tillsammans med Hedman under slutspelet, även om Salo är skadad och inte kan spela så behövs hans ledarskap vid sidan av isen. Övriga backar i Tampa Bay är minst sagt orutinerade och där har Montreal ett ganska klart övertag, om Montreal sen kan utnyttja det är dock en helt annan sak.
Efter att Martin St. Louis lämnade laget vid trading deadline så tillhör Vallteri Filppula som signades som free agent i somras tillsammans med Teddy Purcell och Nate Thompson de forwards som har mest rutin nu när Ryan Malone antagligen gjort sitt i klubben. Steven Stamkos som gjorde comeback efter sitt benbrott den 6 mars har sedan dess gjort 10 mål och 15 poäng på 20 matcher, det är helt godkända siffror men Tampa Bay behöver antagligen att han tar ytterligare ett kliv framåt under slutspelet om laget vill gå långt. Ryan Callahan som kom från NY Rangers i St. Louis-traden har varit lysande hittills och den hårt arbetande forwarden har gjort 11 poäng (6+5) i Tampa Bay och kommer att få en huvudroll i det relativt orutinerade Tampa Bay under Stanley Cup slutspelet.
Experterna visste inte riktig vad de skulle tro om Montreal inför säsongen, laget placerades allt ifrån andra plats i öst till fjortonde lag i samma konferens, svenskafans placerade till exempel laget på plats 15 i NHL. Många trodde att fjolåret då laget vann Northeastern Division var en tillfällighet men under säsongen har Montreal bevisat att laget tillhör lagen som slåss om platserna bakom Boston och Pittsburgh i den för säsongen ganska svaga östra konferensen. Laget hade ett par rejäla svackor under säsongen men hade å andra sidan flera riktigt bra sviter och avslutade säsongen med 11 segrar under de 15 sista matcherna.
Carey Price som av vissa ifrågasattes inför säsongen har visat sina belackare men han måste leverera även under slutspelet för att vinna över de sista Halak-entusiasterna. Hans spel under OS-turnering för Canada visade att han tillhör sin generations främsta målvakter (åtminstone bland kanadensarna).
På backsidan har PK Subban blandat bländande spel med hårresande misstag men sedan Josh Gorges kom tillbaka från sin skada har hans spel verkat lite mer stabilt. Lagets jämnaste back under säsongen har annars Andrei Markov varit, generalen som han kallas har visserligen blivit långsammare men han har trots mycket speltid levererat match efter match. Mike Weavers ankomst vid trading deadline gör att Montreal nu har sju backar som alla har stor rutin plus de båda talangerna Jarred Tinordi och Nathan Beaulieu.
På forwardssidan så fick David Desharnais under början av säsongen enormt mycket kritik men har vänt på steken och gjort 51 poäng under de avslutande 60 matcherna jämfört med 1 poäng under de 19 första matcherna. Max Pacioretty misslyckades med att bli den förste Montrealspelaren som gjorde 40 mål under en säsong sedan Vincent Damphousse säsongen 1993-94, han fick nöja sig med 39 mål och att bli poängbäst i Montreal med 60 poäng. Kan Pacioretty fortsätta att göra mål i samma takt i slutspelet är han den av utespelarna som kan avgöra serien till Montreals fördel. Veteranerna Tomas Plekanec, René Bourque, Brian Gionta och Daniel Briere har alla visat en stigande formkurva, vilket är något som kan betyda enormt mycket under den kommande slutspelsserien mot ett relativt orutinerat Tampa Bay.
Montreal GM Marc Bergevin gjorde två mycket lyckade trader vid trading deadline, dels backen Mike Weaver som gjort 7 poäng och spelat +9 under tiden i Montreal och dels Thomas Vanek som passar perfekt tillsammans med Desharnais och Pacioretty. Vanek har gjort 15 poäng på 18 matcher i Montreal och han är en spelartyp som Montreal verkligen saknat de senaste säsongerna.
En av Montreals styrkor den här säsongen har annars varit lagets bredd och djup, trots att man ett tag hade sex forwards skadade samtidigt så kunde man ändå ställa ett konkurrenskraftigt lag på benen. När slutspelet börjar har laget 16 forwards som alla spelat minst 100 matcher i NHL i truppen även om skadorna på Alex Galchenyuk och Travis Moen givetvis försvagar laget.
Nyckelspelare:
Tampa Bay Lightning
Matchvinnaren: Steven Stamkos
Det råder väl egentligen inga tvivel om vem det är som ska göra det för Tampa. Lagets nya kapten Steven Stamkos är en av ligans allra främsta målskyttar sedan många år tillbaka, och trots att han missade mer än halva säsongen lyckades han ändå pricka in 25 mål. Med en dryg månads spel efter benbrottet är förhoppningsvis storformen på gång lagom till playoffs också.
Försvarsgeneralen: Victor Hedman
Hedman har gått från lovande backjätte till att denna säsong explodera och leverera fullt ut. Att han inte valdes till den svenska OS-truppen är fortsatt ett mysterium, för Hedman årsmodell 2014 är en komplett försvarare som bidrar i båda ändar av rinken. Med 13 mål och 42 assist för totalt 55 poäng grejade han en femte plats i backarnas poängliga. Han loggar dessutom flest minuter av alla i genomsnitt i Tampa (22.26).
Målvakten: Ben Bishop
En av de stora förklaringarna till att Tampa fixade en trygg slutspelsplats i år har helt klart med Ben Bishop att göra. Han tog på egen hand inte mindre än 37 segrar (fjärde bäst i ligan), och med finfina siffror som 2.23 insläppta per match och 92.4 i räddningsprocent. Det stora orosmoment nu är förstås hur fort han kan bli hel efter den skada han ådrog sig i slutet av säsongen?
Doldisen: Ondrej Palat
Att kalla Palat för doldis är väl kanske lite fel, i alla fall för den som följer Tampa lite mer noggrant. Den tjeckiske rookien har imponerat stort under sin första säsong i NHL, och är inte bara en skicklig offensiv spelare, utan en högst kompetent defensiv spelare också. Eller som Pro Hockey Linus Hugosson beskrev det nyligen – en tjeckisk version av Henrik Zetterberg. Med sina 59 poäng och 32+ i plus/minus hade han vart gjuten för Calder Trophy, om nu inte Colorados MacKinnon vart så het. Helt klart en spelare att hålla ett extra öga på.
Montreal Canadiens
Matchvinnaren: Max Pacioretty
Har Max Pacioretty blivit en jämn spelare? Det verkar onekligen så, för den ojämnhet som tidigare präglat hans spel verkar vara som bortblåst. Pacioretty är absolut Canadiens farligaste målskytt, och när han nu hittat rätt i en kedja med David Desharnais och Thomas Vanek kommer blickarna att riktas mot honom, som mannen som ska skjuta Habs vidare i slutspelet. 39 mål på 73 matcher talar sitt tydliga språk.
Försvarsgeneralen: PK Subban
Pernell Karl kanske inte har haft en lika bra säsong som 2013, men det råder inga tvivel vem som är kung på Canadiens blålinje. Subban kan göra det nästan ingen annan back i ligan kan göra med pucken, och hans spel utan puck har förbättrats mycket sedan han kom in i ligan. Trots det flera gånger bänkad av Michel Therrien. Nu är det dags att kliva fram och visa vilken spelare han kan vara.
Målvakten: Carey Price
NHL:s bästa målvakt? Jo, men visst är det väl kanske så. Price har gjort en helt fantastisk säsong, även om han kanske inte fått önskvärd hjälp varje gång. Har ännu aldrig riktigt lyckats i slutspelet, men gjorde en riktigt bra OS-turnering för Kanada. Är säkerligen sugen på att kröna sitt OS-guld med en Stanley Cup-ring. Väldigt viktigt att Price är bästa målvakten på isen för Canadiens.
Doldisen: Mike Weaver
När Marc Bergevin plockade in den 35-årige veteranen från Florida vid trading deadline ifrågasattes han av många. Det gör han inte längre. Mike Weaver har klivit in och vunnit allas respekt med ett uppoffrande spel. Det han saknar i storlek tar han igen i spelsinne, och det är ingen som tvivlar på att han kommer göra allt för att vinna. Kommer få spela tuffa minuter defensivt, och blir en viktig kugge i boxplay.
Tre nycklar till seger:
Tampa Bay Lightning
Målvakterna
I Ben Bishops frånvaro har svenske Anders Lindbäck helt plötsligt börjat spela bländande hockey, efter en minst sagt medioker säsong. Han utsågs till förra veckans främste spelare överhuvudtaget, efter att bara ha släppt två puckar förbi sig på tre matcher. Kan han bibehålla den formen även i slutspelet? Men egentligen är det ju Ben Bishop som ska vara den givne ettan, frågan är hur allvarlig hans skada är? Inget någon vill prata om offentligt i alla fall. Oavsett vilket kommer målvaktsspelet som alltid vara en huvudfaktor till framgång i slutspel.
Secondary Scoring
Nog för att Steven Stamkos kan avgöra matcher helt på egen hand, men det krävs att fler bidrar offensivt och att folk även i tredje- och fjärdekedjan kliver fram med viktiga mål. Teddy Purcell har underpresterat stora delar av säsongen, läge att kliva fram nu?
Special teams
I vanlig ordning blir såklart Special Teams en otroligt viktig faktor. Lightning har ett skapligt powerplay där Filppula tagit på sig ”distributörsrollen” ute på högerkanten efter St. Louis, något han gör riktigt bra. Man måste ta vara på de chanser som ges i PP, samtidigt som det gäller att inte dra på sig några onödiga utvisningar, och när man väl gör det, se till att stänga ner dom effektivt. Ryan Callahan har med sin offervilja snabbt visat sig vara en kugge i det spelet också. Det känns ju helt klart lite klyschigt att slänga in just Special Teams som en nyckelfaktor, men det är ju faktiskt bara så det är.
Montreal Canadiens
Få igång power play
De avslutande grundserieomgångarna har Canadiens power play varit uselt. 0 mål i numerärt överläge de senaste åtta matcherna duger inte. I en matchserie som antagligen kommer bli tajt och målsnål kan ett enda mål i numerärt överläge vara skillnaden på att gå vidare eller att plocka fram golfbagen. Därför är det otroligt viktigt att power playet, med Andrei Markov och PK Subban i spetsen, hittar tillbaka till det framgångsrika spelet.
Doldisarna
De mindre kända spelarna i lagen spelar ofta stora roller när det blir slutspelstider. Alla vet vad som förväntas av lagens förstakedjor, men ofta är det vad som händer därefter som är skillnaden mellan lagen. Canadiens har ett riktigt bra djup i laget, så för att man ska vinna kommer det vara viktigt att doldisarna kliver fram. Ja, jag kollar på er, Lars Eller, Brandon Prust, Dale Wiese, Josh Gorges, Mike Weaver, Michael Bournival, och kanske framför allt Daniel Briere. Briere är kanske inte en doldis i ordets rätta bemärkelse, men han har inte spelat någon stor roll i grundserien. Är dock en välkänd slutspelsräv, med 109 poäng på 108 matcher i karriären.
Hålla huvudet kallt
Förra året, i kvartsfinalserien mot Ottawa, tappade laget kollektivt huvudet. Det började redan efter den första matchen, och fortsatte sedan genom hela matchserien. Värst av alla var kanske Michel Therrien, som blev totalt utskåpad av Paul MacLean i coachmatchen. Habs är inget stort och fysiskt lag, så det är viktigt att man inte tappar huvudet när det går emot. Klarar Therrien & co av att hålla sig lugna genom hela serien kan det sluta bra.
Förmodade laguppställningar:
Tampa Bay Lightning
Tyler Johnson – Ondrej Palat – Steven Stamkos
Teddy Purcell – Valtteri Filppula – Ryan Callahan
Alex Killorn – Nikita Kucherov – Nate Thompson
JT Brown - Tom Pyatt - Richard Panik
Sami Salo – Victor Hedman
Radko Gudas – Matt Carle
Eric Brewer – Mike Kostka
Andrej Sustr
Anders Lindbäck / Ben Bishop
Montreal Canadiens:
Max Pacioretty – David Desharnais – Thomas Vanek
Daniel Briere - Tomas Plekanec – Brendan Gallagher
Rene Bourque – Lars Eller - Brian Gionta
Michael Bournival – Brandon Prust – Dale Weise
Andrei Markov – Alexei Emelin
Josh Gorges – PK Subban
Francis Bouillon – Mike Weaver
Carey Price
(Peter Budaj)
Alex Galchenyuk, Travis Moen, Nathan Beaulieu, Mike Blunden, Douglas Murray, George Parros, Jarred Tinordi, Ryan White
(spelare i kursiv stil är just nu i AHL men lär bli uppkallade när Hamilton Bulldogs spelat färdigt i AHL, röd text innebär skadade)
Skador:
Tampa Bay Lightning: Ben Bishop
Palat och Filppula vilade i söndags match, men ska inte ha några problem att vara med från start på onsdag. Större frågetecken gäller dock för Ben Bishop, som missade slutet på säsongen med vad som tros vara en armbågsskada. Mer besked om vad som gäller honom väntas närmare seriens start. Ryan Malone är inte skadad, men åkte ju fast för rattfylla och kokaininnehav den gångna helgen, och hans fortsatta NHL-spel (i alla fall denna säsong) är väldigt oklart.
Montreal Canadiens: Alex Galchenyuk, Travis Moen, Brandon Prust, Lars Eller
Lars Eller missade säsongens avslutande matcher pga influensa och bör kunna spela från första matchen i serien mot Tampa Bay. Brandon Prust har missat de 12 avslutande matcherna i serien med en upper-body skada (troligen samma axel som han opererade förra sommaren) men Prust kommer antagligen att finnas på isen när det är dags för den första slutspelsmatchen. Travis Moen fick en hjärnskakning i matchen mot Boston Bruins den 24 mars och har inte spelat sedan dess, när det gäller hjärnskakningar så vet man aldrig men han kommer troligen inte kunna spela de första matcherna i slutspelet. Alex Galchenyuk har en lower-body skada som han fick när Marian Hossa landade på hans ena knä i en sargduell. Galchenyuk kommer inte att kunna spela under den första slutspelsrundan, han kanske är fit for fight för den andra slutspelsrundan om Montreal går vidare.
Så går det
Oliver Åbonde (MON):
Det känns som att resultatet i den här serien beror mycket på om, hur mycket, och hur bra Ben Bishop kan spela. Ju mer och ju bättre han kan spela, desto bättre blir ju Tampas chanser, men jag tror att Montreals djup och en eventuell tveksamhet kring Bishop kommer att fälla avgörandet. 4-2 i matcher till Canadiens, som avgör på hemmaplan.
Dan Augustsson (MON):
Om Tampa måste spela hela serien utan Ben Bishop så tvingas Tampa spela betydligt mer defensivt. Anders Lindbäck inte alls är så bra i spelet runt kassen som Bishop och det gör att Tampas backar tvingas gå djupare i egen zon för att hämta puck och då kan Tampas inte ställa om till anfall lika snabbt och det ger Montreal en klar fördel. Tampa kan vinna även utan Bishop men Montreal måste räknas som favorit hos spelbolagen och jag tror att de vinner efter sex eller sju matcher. Kan däremot Bishop spela så är det en helt annan femma för då är målvaktskampen helt jämn och då kan det bli slumpen som avgör.
Nicklas Mether (TB):
Att Lightning vann grundseriens matcher med totalt 3-1 känns i sammanhanget lite irrelevant, slutspel är en annan sport. Målvaktsmatchen kommer att avgöra tror jag. Tampas målvakter må ha spelat bra i år, men Carey Price har en annan rutin av sånt här. Skulle gärna vilja våga hoppas på att hemmaplansfördelen avgör, men pessimisten i mig säger att Canadiens tar hem det här efter en tuff serie på sju matcher..
Spelschema
Tampa Bay - Montreal: onsdag 16 april 01:00 (Viasat Hockey eller NHL Xtra 1)
Tampa Bay – Montreal: fredag 18 april 01:00 (Viasat Hockey eller NHL Xtra 1)
Montreal – Tampa Bay: söndag 20 april 01:00 (Viasat Hockey)
Montreal – Tampa Bay: tisdag 22 april 01:00 (tablå ej klar)
Tampa Bay – Montreal: torsdag 24 april 01:00 (tablå ej klar)
Montreal – Tampa Bay: söndag 27 april (tid meddelas senare)
Tampa Bay – Montreal: tisdag 29 april (tid meddelas senare)
