Är Capitals tillräckligt bra?

Washington Capitals vill föra Stanley Cup bucklan till DC. Men vem är det som ska göra det och varför tror Capitals-supportrarna att det ska gå i år när laget blev relativt tidigt utslagna förra året? Är laget så mycket bättre i år att det är rimligt att tro att de kan aspirera på Stanley Cup segern? Låt oss ta en titt på Capitals trupp och jämföra med hur manskapet såg ut under förra årets slutspel.

Capitals spelartrupp är för närvarande i princip skadefri. Milan Jurcina är den enda spelaren som inte tränar för fullt, och är kommer troligen inte tillbaka förrän en eventuell 3:e omgång. Visst finns det småskavanker, men med tanke på att laget just avslutat en 82 matcher lång grundserie så ser truppen oförskämt frisk ut. Det är allmänt vedertaget att Capitals är duktigt offensivt men har ansenliga brister i de bakre leden. Låt oss analysera lagdelarna och börja där det finns mest utrymme för förbättring.

Målvakterna:
Under grundserien har målvaktsbördan delats mellan tre väktare: Jose Theodore (startade 43 matcher), Semyon Varlamov (23) och Michal Neuvirth (16). Theodore var lite skakig i början av säsongen vilket troligen var på grund av ett tragiskt dödsfall i familjen. Theodore och hans fru miste deras två månader gamla son under sommaren. Theodore kom tillbaka starkt under andra halvan av säsongen och har fortfarande inte förlorat under ordinarie tid i år. De sista 23 matcherna var han 20-0-3. Hans prestation över säsongen resulterade i att Washington Capitals nominerade honom till Bill Masterton Memorial Award, som årligen delas ut till en spelare som har kommit tillbaka efter en svår sjukdom eller skada. I början av säsongen, då Theodore hade det jobbigt, så uppträdde Varlamov som den utmärkte målvakten som vi lärde känna under förra årets slutspel. Tyvärr så skadades han i ljumsken i början av december och var borta från spel under en längre tid. När han kom tillbaka från skadan var han ringrostig och det tog lång tid innan han återfann sitt fina spel. Framförallt så var han ofta inte bra i två matcher i rad. Under tiden som de båda huvudmålvakterna hade problem så hjälpte Neuvirth till. Neuvirth har inte rutinen som krävs för ett slutspel, men hans agerande mellan stolparna i Hershey Bears bådar gott för framtiden.

Theodore kommer att starta för Capitals mot Canadiens. Det en liknande situation som förra året då Theodore var den startande målvakten mot Rangers. Men efter att han hade släppt ett par enkla puckar förbi sig i första matchen som kostade Capitals segern, så bytte Bruce Boudreau överraskande nog målvakt. Varlamov stod resten av Caps slutspelsmatcher. Låt oss hoppas att historien inte upprepar sig. Förra året hade Varlamov bara startat sex grundspelsmatcher och var ett oprövat kort.

Självutnämnda hockeyexperter ville att general manager McPhee skulle förstärka på målvaktspositionen vid trading deadline, och rykten fanns att både Thomas i Bruins eller Turco i Stars var på väg till Washington. Enligt McPhee så var ett målvaktsbyte aldrig aktuellt, vilket naturligtvis är vad han måste säga om han vill undvika kontroverser i truppen. Många kommer att anmärka på att Theodore är ett oprövat kort i slutspel eftersom han aldrig har tagit sig förbi andra omgången. Den senaste i raden var Canadiens Tomas Plekanec som i La Presse menade att Habs hade en klart bättre målvaktsduo än Capitals.

Jag är nöjd med vår målvaktsduo. Jag anser att både Theodore och Varlamov har haft en strålande säsong. De har inte siffror som är jämförbara med de riktigt stora målvakterna i ligan, men de spelar under helt andra förutsättningar. Capitals spelar, som alla vet, inte ett tillbakadraget försvarsspel. Om vi hade satt Ryan Miller eller Tuuka Rask i Capitals-målet, hade de fortfarande varit i toppen av målvaktsstatistiken? Capitals målvaktssituation ser något bättre ut än förra året. Theodore har spelat betydligt bättre i år samtidigt som Varlamov har fått mer NHL rutin

Försvaret:
Capitals spelar ofta med tre backpar och ibland en reserv. Bruce Boudreau har alltid, som regel, tre höger och tre vänsterskyttar i laguppställningen. Vilket är en av anledningarna att vi ser John Carlson i uppställningen i stället för Karl Alzner.

Backpar #1
Första backparet består av Mike Green/Jeff Schultz jämfört med Green/Morrisonn i 2009. Green gjorde inget bra 2009 slutspel, det verkade som om han var slutkörd efter en bra grundserie. I år har Green varit utmärkt. Han tar ett mycket större ansvar defensivt samtidigt som han fortfarande hjälper till framåt. Det verkar som om han tog Steve Yzermans kritik på rätt sätt och har försökt visa att han inte är så dåligt defensivt som folk verkar tycka. För Capitals var det bra att Green fick ett par veckors vila över OS. Det har också hjälpt att han oftast paras med Jeff Schultz som har taget ett par steg framåt i sin utveckling. Schultz får ofta kritik för att han inte använder sin kroppshydda. Han är nästan två meter lång och väger mer än 100 kg, men det är nog för Caps fansen att inse att Schultz är inte Chara. Denna säsongen har han varit mycket lugnare med pucken och oftast varit väldigt säker i sitt positionsspel. Hans plus/minus (+50) vittnar om att när Schultz är på isen så händer bra saker för Caps.

Backpar #2
I andra backparet har vi Tom Poti/Joe Corvo jämfört med Tom Poti/Milan Jurcina i 2009. Corvo införskaffades från Carolina för bland annat Brian Pothier. Tanken var att Corvo skulle avlasta Green och dessutom är han en högerskytt vilket behövs i Caps. Är Corvo en uppgradering? Av vad jag har sett av Corvo så långt så är det väldigt tveksamt. Corvo gör dumdristiga utflykter i egen zon och har en tendens att tappa sin spelare i försvaret. För vad Corvo har presterat tills nu så betalade Washington Capitals på tok för mycket för honom. Poti har varit bättre efter att han blev assisterande kapten i början av januari och har tagit mer ansvar både offensivt och defensivt.

Backpar #3
I tredje backparet har vi Shaone Morrisonn/John Carlson, jämfört med John Erskin/Brian Pothier i 2009. Erskine var bra under förra årets slutspel och hans fysiska stil var välbehövlig i ett annars vekt Capitals. Men bortsett från att han kan rensa området framför Theodore och vara tuff i allmänhet, så finns det ingen anledning att ha Erskine på isen. Han är långsam, är i fel position och blir enkelt överspelad. Carlson är ung och något oerfaren men som back är han ljusår bättre än Erskine. Beträffande Shaone Morrisonn: jag har aldrig varit en stor supporter av Morrisonn men han har definitivt kvalitet för att vara i ett tredje backpar. Som reserver har vi i år Erskine, Sloan och Jurcina (när han blir spelklar).

Backuppsättningen ser betydligt bättre ut än förra året, även om den får en del oförtjänt negativ kritik. Framförallt är det en kvalitetshöjning i första och tredje backparen. Den stora skillnaden är att årets version av Schultz är mycket bättre än fjorårets. Corvo ser jag som en marginell förstärkning. Det som är oroande är att det inte finns någon som kan plocka bort folk framför mål. Erskine kan göra det, men med tanke på att han är usel på alla andra aspekter av hockey, så kanske det inte är ett alternativ.

Anfallet:
Capitals får mycket beröm för deras offensiv och visst så leder Capitals mer eller mindre all tillgänglig statistik i målgörning och offensivt spel. Men låt oss undersöka hur det ser ut på varje position och börja med centrallinjen.

Centrar:
Årets centrallinje i Captals består Nicklas Bäckström, Brendan Morrison, Eric Belanger och David Steckel. Reservecenter är Tomas Fleischmann som har gjort en del matcher i 2:a formationen och inte gjort bort sig. Motsvarande centeruppsättning från förra årets slutspel var Bäckström, Fedorov, Steckel och Beagle. I första kedjan finns Bäckström som har tagit ytterligare ett steg i utvecklingen. Denna säsongen borde han nämnas i diskussionen om nomineringar till Selke. Få centrar i NHL har Bäckströms spelsinne. Enda negativa är hans kvaliteter som tekare. I år har han vunnit lite mindre än hälften, vilket kan bli bättre. Morrison skulle ta över manteln efter Fedorov. Morrison var bra i början av säsongen men under den andra halvan har det sett ut lite si så där. Bytet Fedorov mot Morrison var kanske ingen succé, och dessutom så förlorade man mycket Stanley Cup rutin i omklädningsrummet. McPhee införskaffade Eric Belanger vid trading deadline och han har skiftat mellan 2:a och 3:e kedjan. På senare tid har Belanger växt in i Caps-kostymen och visat att han är duktig på skridskorna, han är defensivt skicklig och en riktigt bra tekare. Belanger har en stor roll i Capitals spel i numerärt underläge, och med honom så har det sett något bättre ut på sistone. Om vi jämför centrarna i 2:a och 3:e kedjorna från förra året med detta året, så tycker jag att Morrison/Belanger är en uppgradering jämfört med Fedorov/Steckel. David Steckel är en bra center i 4:e kedjan, betydligt bättre än förra årets Jay Beagle. Även Steckel är en viktig kugge i numerärt underläge och en mycket bra tekare. Överlag ser djupet på centerpositionen bättre ut än förra året.

Högerforwards:
Under slutspelet 2009 hade Capitals Viktor Kozlov, Brooks Laich, Chris Clark och Matt Bradley på höger sida. I år spelar Mike Knuble, Brooks Laich, Eric Fehr och Matt Bradley till höger. Kozlov var alltid en defensiv katastrof och när han försvann till KHL ersattes han av Mike Knuble från Flyers. Jag anser att det var den bästa off-season värvningen av alla lag i NHL. Knuble tillförde precis det som Capitals behövde, en stabil tvåvägsspelare, som är villig att parkera framför motståndarmålet och som är en riktig ledare på isen och i omklädningsrummet. Inte nog med att Knuble är en duktig spelare, han har också fungerat som mentor för Laich och Fehr. Laich är ofta underskattad av motståndarna men är både duktig offensivt och defensivt. Eric Fehr är kanske den Caps-spelaren som har utvecklats mest under denna säsongen. Från att vara lovade har han utvecklats till att vara en riktig impact-spelare och få i NHL har fler poäng per minut än Eric Fehr. Sista kuggen på högerkanten är Matt Bradley. Efter att Bradley tog Oveckins fight mot Downie tidigare under säsongen, så har Bradley fått kultstatus bland Capitals-supportrarna. Bradley är ingen finlirare, han har inge vidare skott, han kan inte riktigt slåss, men han ger alltid 120% i varje situation. Därför vill vi ha Bradley på isen.

Vänsterforwards:
Detta är troligen Capitals bästa vapen. Alexander Ovechkin, Alexander Semin, Tomas Fleischmann och Jason Chimera. Bortsett från Chimera så är det samma uppställning som förra året. Det är inte mycket att orda om Ovechkin och Semin, alla vet deras potential. Fleischmann är en spelare som jag börjar tappa tålamodet med. Han har en grym högstanivå men han varvar strålande matcher med andra där han är helt osynlig. Bruce Boudreau provade honom som center vilket han gjorde ok, men inget alternativ till Morrison och Belanger om inte det finns särskilda skäl. Det stora uppropstecknet är Chimera. Chimera införskaffades från Blue Jackets istället för Chris Clark. Chimera har tillfört en helt ny dimension på vänsterkanten. Han är riktigt snabb, han jobbar hårt, inte rädd för att ta för sig och kan till och med ta en fight. Visst han är ingen Brashear, men med Caps-standard är han en bra fighter. Chimera kan bli guld värd under ett slutspel.

Som reserver har Capitals Scott Walker som kom från Carolina vid trading deadline, Boyd Gordon och Quentin Laing. Av dessa kommer nog Gordon att få mest speltid. Gordon är en duktig tekare och en av Capitals bättre i numerärt underläge. Han har dock haft bekymmer med sin rygg under senare delen av säsongen. Alla tre kommer nog att få känna på hetluften, och hur mycket är beroende på hur mycket skador som Capitals råkar ut för.

Sammanfattning:
Överlag är Capitals bättre på varje position. Det har skett få förändringar i truppen, men de unga spelarna har ett år till under bältet med den rutin som det innebär. Detta är tredje slutspelet för de flesta av spelarna och de vet vad som krävs. Nu har naturligtvis de andra lagen också utvecklats och frågan är om Capitals räcker till. Förra året så blev de utslagna i match sju mot det blivande Stanley Cup mästarna. I år är Washington Capitals ett bättre lag, vilket grundserien har visat. George McPhee har kryddat laget med Knuble, Chimera och Belanger som alla tillför hårdhet och tuffhet till den annars skickliga men inte alltför fysiska truppen. Detta borde räcka till i alla fall till en final i East och förhoppningsvis längre än så. Jag tror att vi kommer att se Capitals i en Stanley Cup final.