Capitals vecka 50: Vad hände med gladhockeyn?
Tre matcher och tre mål. Det forna gladhockeygänget från huvudstaden har formats till ett defensivt lag. Frågan är om det verkligen funkar med det spelarmaterial man har? Hittills har konceptet varit under all kritik.
Många är vi som fortfarande går i tron av att Caps skulle vara ett gladhockeylag med oändliga offensiva kvaliteter. Den tiden verkar vara förbi. I fem av totalt nio matcher under coach Hunter har det blott blivit ett mål. I veckan spelade man tre matcher och gjorde ett mål per match. Det är förstås ohållbart. Framför allt med tanke på att varken Neuvirth eller Vokoun presterat på förväntad nivå, även om Neuvirth gav Caps chansen att vinna båda de matcher han stod från start i veckan.
***
En match man som Capitalssupporter gärna väljer att glömma. Allt som kunde gå gick fel. Vokoun stod för en patetiskt dålig insats och fick se sig petad inför tredje. Alexander Semin var -3. Flyers hade en del tongivande spelare borta men Caps hade ändå inte en chans. Flyers var bättre på alla punkter. En av få i Caps som inte behöver ta åt sig av den tunga kritiken är Jeff Halpern, som räddade lite heder genom att spräcka Ilya Bryzgalovs nolla. Det fanns ingenting positivt att ta med från den här matchen och allt hopp sattes till att den där vändningen skulle komma så fort laget klivit på planet som skulle ta dem på en tripp till Kanada.
Capitals-Flyers 1-5
***
Efter storförlusten mot Flyers flög man alltså norrut, där Winnipeg var första stopp. Ett Winnipeg som, hör och häpna, varit ungefär lika bra som Caps den här säsongen. Vi tampas inte längre i toppen med Pittsburgh och Boston. Nu är våra jämlikar lag som Ottawa och Toronto. Hur som helst så var det i Winnipeg som veckans, ur Capscyklopet sett, roligaste match spelades. En match där det endast blev ett mål och där Mr Captain Ovechkin himself blev ende målskytt. Stundtals en ganska sömnig tillställning, stundtals en fantastisk målvaktsmatch som Neuvirth till slut segrade. Med dryga minuten kvar av matchen avgjorde Ovechkin och saken var klar. Skön seger som satt långt inne. Viktigast av allt var nog att vi hade en målvakt som presterade på absoluta toppnivå, det har vi ju inte varit allt för bortskämda med. En annan spelare som, åter igen, ska uppmärksammas för sitt fina arbete är Jeff Halpern. Nio av tolv vunna tekningar är ett bra facit.
Jets-Capitals 0-1
***
Efter det lyckade mötet med Jets flög man vidare till nästa destination, Colorado. Där var det dags för ett kärt återseende - i alla fall utanför isen. Något spel blev det inte för forne Capsmålvakten Semyon Varlamov på grund av en lättare ryggskada, men det hindrade inte honom från att spendera lite kvalitetstid med Caps ryssar under fredagskvällen. Åter till hockeyn - än en gång kom det att bli en målsnål historia och liksom tidigare matcher under veckan mäktade man endast med ett mål. Detta mål gjordes av Semin och det var hans första mål sedan den 23 november. Matt Hendricks förlorade en fight och Neuvy släppte in ett fruktansvärt billigt mål men var i övrigt stabil. Colorado återtog sin ledning bara minuten efter att Semin kvitterat och 2-1 stod sig matchen ut.
Avalanche-Capitals 2-1
***
Övriga tankar om veckan som gått? Det här laget är ett enda stort trassel och ingenting vill funka. Varför man låter Mike Knuble ödsla sin tid i fjärdekedjan är oförståeligt. Han behövs för att ge tyngd åt vår förstaline där det tyvärr blir alldeles för mycket puckkåthet med både Ovechkin och Semin. Veckans bästa spelare var Halpern samt Neuvirth som stod för ett stabilt inhopp i floppmatchen mot Flyers och två bra matcher i Kanada, även om han släppte ett riktigt höstlöv mot Colorado.
Det finns fortfarande inget utsatt datum för Mike Greens come-back, så det återstår att se när han återvänder. Förhoppningsvis förr snarare än senare då han är en sådan spelare som verkligen behövs i dagens Capitals som totalt verkar ha glömt bort att de har potential att vara ligans målfarligaste lag. Ovechkin, som i sina bästa stunder fortfarande är världens bästa hockeyspelare, ligger på en patetisk 76:eplats i poängligan och Vokoun, som värvades som en potentiell Stanley Cup-målvakt, är endast 26:a i målvaktsligan. Annars är allt som vanligt. Rykten gällande en trade av Alexander Semin florerar vart man än vänder sig, att det skulle vara någon fara på taket med den saken tror jag dock inte. För vem vill betala 6,7 miljoner dollar om året för en spelare som efter 28 matcher spräcker den "magiska" gränsen på fem mål? Dessutom så är han fortfarande Ovechkins bästa vän, och i nuläget gör man knappast någonting som riskerar röra honom i ryggen. Allt handlar om att få honom tillbaka på banan, för får man det - ja, då börjar nog den röda maskinen rulla igen.
