Herrera kan inte vara den enda förklaringen
Det är dystra tongångar när vi summerar september månad. På 17:e plats i ligan och sist i Champions League-gruppen så finns det bara ett betyg: fiasko!
September månad har inte varit bra för Athletic Club Bilbao. Med ett facit på fyra förluster och två oavgjorda matcher så har man utropat krisläge i Bilbao. Media, supportrar och folket i Baskien söker efter förklaringar till denna djupa svacka.
Laget som tog en fjärdeplacering i ligan och kvalificerade sig till Champions League för första gången på väldigt länge. Laget som spelade så stabilt under hela säsongen med endast åtta förluster i ligan har nu redan hälften av dem på bara sex omgångar.
Månaden började med Barcelona på bortaplan där man gjorde en bra defensiv insats mot ett Barcelona som var överlägset spelmässigt och vann till slut med 2-0. Mötet därefter mot Shakhtar Donetsk hemma där det blev 0-0. Den matchen följdes upp med förlusterna hemma mot Granada 1-0 och Rayo borta med 2-1.
När trenden sedan skulle vändas mot Eibar hemma så blev det 0-0 och som avslutning på månaden så ställde laget in skorna i Vitryssland och nådde (förhoppningsvis) ett bottenrekord i bristande energi och idéer framåt. En total kollaps på samtliga fronter. Inte nödvändigtvis pga resultatet utan snarare för den totala avsaknaden av gnista på planen.
Real Madrid väntar på Santiago Bernabeu imorgon kväll och även om ingen realist kräver en vinst så krävs åtminstone ett bättre spel än det som visades upp i tisdags mot BATE Borisov. En avsaknad av fart i passningsspel och i löpningar gör sig smärtsamt till känna. Det har varit ett problem till och från i uppstarten av den här säsongen att bollen spelas på en stillastående spelare och att det trillas boll i sidled alldeles för mycket.
Om man går till spelarmaterialet så är det samma lag som spelar där ute på gräsplanerna som spelade så stabilt förra säsongen förutom ett undantag, Ander Herrera. Spelaren som kom från Zaragoza 2011 har varit en del av ryggraden i den starkaste delen av laget nämligen mittfältet. Det var där man firade sina triumfer förra säsongen med en perfekt blandning av grovjobb, passningsskicklighet och intelligens. Det var Ander som var hjärnan och geniet i sista tredjedelen av planen. Precis där det tar stopp just nu.
Men kan en spelare verkligen betyda så mycket frågar vi oss då? För egen del så har jag alltid tyckt att Herrera varit en underskattad spelare och förundrats över att inte fler lag än Manchester United ryckt i honom tidigare. Jag tror de flesta Athleticsupportrar skriver på när jag påstår att han varit en av de bästa om inte den bästa spelaren de senaste säsongerna, även under Bielsa.
Ernesto Valverde har haft problem så här långt med att hitta en ersättare till Herrera i just den här offensiva rollen på innermittfältet strax bakom Aduriz i anfallet. Nummer 10 i den 4-2-3-1 uppställning som Valverde helst spelar. Han visade tydligt i inledningen av säsongen att han ville att Beñat skulle ta över den rollen, men han har inte alls levererat och många säger att han inte passar där utan att han passar bättre längre bak i banan och kan slå de lite längre bollarna ut mot kanter och på spelare i fart, som han gjorde så framgångsrikt i Betis.
Den unge Unai Lopez har fått chansen att spela som nummer 10 men att kräva att en 19-åring ska kunna gå in och sätta en sådan roll på bara några försök, det kan man inte göra. Muniain är också kandidat till att flytta in från sin vänsterkant och fokusera mer på regi i mitten, men det har aldrig skett från start vad jag vet, utan har blivit i andra halvlek då spelet gått i lås.
Det finns än så länge ingen lösning på det här problemet, men Valverde har även testat en aning mer 4-4-2 inriktad variant med Borja Viguera som andre forward bakom Aduriz. Även det experimentet har mer att önska och det återstår att se om Valverde får ordning på detta problem.
Sen är det garanterat något mer som spökar i laget än att en spelare försvunnit. Laget lyckades slå ut Napoli över två matcher i kvalet till Champions League utan Ander Herrera och då hade man ändå lite kreativitet i anfallsspelet, vilket man helt saknat de senaste matcherna.
Frågan är om det räcker med att sitta ned med sina spelare och prata om situationen som Valverde gjort i veckan efter förlusten mot BATE? Det måste till något konkret som höjer moralen. Ändlösa rotationer på problempositioner har inte fungerat.
Att handla sig ur krisen går inte i ett lag som Athletic. Man kan bara vända sig inåt och nedåt för att se vad som finns i de egna leden. Just nu finns det ett namn som många vill lyfta fram som ett alternativ i anfallsväg och det är Bilbao Athletics Iñaki Williams som har gjort sju mål på sex matcher för B-laget och ses som ett stort framtidslöfte.
Det finns en hel del att jobba på för spelare och tränare och en rejäl uppförsbacke om man ska kunna försvara en fjärdeplats i ligan och ta sig vidare från grupp H i Champions League. Båda delarna ser redan körda ut, men man vet aldrig i fotboll.
För att summera så har det varit en mörk månad men det kan endast bli bättre. Hur det ska ske hoppas jag att vi kommer se tendenser till under matchen mot Real Madrid imorgon kväll. För dett kan vara ett möte med den kungliga antagonisten från huvudstaden som får laget att lyfta huvudet och räta upp gamnacken.
