Inför Deportivo - Athletic Club
Sista hemmamatchen för säsongen. Chans till säkrat Europaspel . Troligt avsked för flera legender och annat knytt. Och, tro det eller ej, spektaklet kan ses på TV!
Så, nu var vi här. Med VM mindre än två månader framåt och en säsong med fler hjärtekrossande vedermödor än i din ordinära maratonsåpa borde det här vara en ynnest. Att äntligen kunna få känna sin vilopuls igen och lite smått börja limma tillbaka de hårtussar man så gott som varje helg har ryckt från diverse hjässor borde vara en frihet i sig. Nu är det tänkt att vi äntligen kan börja samla våra styrkor och spendera våra ljumma sommarkvällar med småtrevliga planer om varför Héctor är en ovärderlig spelare och hur mittfältet, egentligen, borde formeras - allt över en nybryggd kanna Espresso och ett knippe lågprisvindruvor.
Men icke, istället börjar molnet som i november föreföll vara mindre än min samling Celta-attiraljer komma närmare och närmare, bli större och större och flina bredare och bredare. Somliga kallar det melankoli, jag kallar det säsongsavslutning.
Ja ja, jag vet, det är två matcher kvar att spela, men det är trots allt hemmamatcherna som räknas. Det är i dem som fansen och spelarna förs samman. Det är också i dem som, i en perfekt värld, merparten av poängen insamlas. Sista bortamatchen känns mer som ett onödigt ont, ett bensinstopp på väg till semestern.
Nä, hemma är - som uttrycket faktisk bestämt hävdar - bäst. Matchen ifråga är Deportivo som får besök av Baskiens mest Baskiska lag - Baskerna bland Basker om man så vill. Athletic Club (Från Bilbao) anländer till Riazor för en match som inte betyder sådär överdrivet mycket för laget. Man har visserligen bara tre poäng ned till nedflyttningsstrecket men har hela sju lag nedanför sig i tabellen. Dessutom har de (vilket för övrigt ofta gäller Basker) historien på sin sida, de har nämligen aldrig åkt ur högstaserien.
För Depor är matchen betydligt viktigare, och det på en hel massa plan. Förutom att det är sista hemmamatchen och att en stilfull avslutning alltid är att föredra så finns det också en hel drös sportsliga, sentimentala och rent vidskepliga skäl till att vinna morgondagens drabbning. Deportivos hemmaspel har varit tämligen uselt under hela säsongen då endast 23 små poäng lyckats intjänas. För att ändå markera att någon slags vändning är på väg vore det estetiskt riktiga att vinna morgondagens match och på så vis ta fler hemmapoäng än förra säsongen, då siffran var 25. Ett ännu viktigare skäl, åtminstone för oss lipsillar, är att få se några av våra hjältar göra en sista pangmatch innan deras fysiska skepnad försvinner från Riazor. Det viskas och mumlas nämligen för fullt om en storstädning av truppen - hela 12 av 25 spelare sägs vara på väg bort inför hundraårsjubileet. En av dessa är otvivelaktigt förra veckans hjälte Diego Tristan (Atlético Madrid - alltid villiga att ta emot andras skräp, om man ska fortsätta städningsanalogin - sägs jaga Diegols signatur). Dessa misstankar styrks också av att Diego sannolikt får starta matchen, något som inte inträffat sedan segern mot Racing den andra april. Diegos karriär må ha varit kantad av oinspirerade insatser på planen och höga insatser under någon av hans blöta kasinokvällar, men han är alltjämt Deportivos största målskytt någonsin och i sina bästa stunder en absolut briljant fotbollspelare. Så, för vår skull om inte för din egen, show ’em whatcha got!
Det tredje och, för den praktiskt lagda personen, viktigaste skälet till en immanent seger är det faktum att man genom densamma har goda chanser att säkra Europaspel till nästa säsong. Seger ikväll, samtidigt som Villareal tappar poäng borta mot Real Madrid innebär Intertotospel i sommar. Och innan ni rynkar på näsan och fyller era huvuden med de bittra minnena sommarens ”Much ado about nothing” - exkursion som Intertoto uppbådar så måste det sägas att förutsättningarna i denna turnering drastiskt har förändrats. Numera består ”turneringen” (bara det faktum att citationsörhängena - kommatecken på trampolin, som Tom Robbins benämnde dem - dammats av borde räta ut näsorna) bara och endast av en rond. Ett dubbelmöte. Seger är Uefa Cup. Uefa Cup är lajbans! För att göra saken ännu trivsammare så kommer Depor - i händelse av att man tar sig dit - att lottas mot ett lag från någon av de tre superligorna i Slovenien, Serbien-Montenegro eller Andorra. Följaktligen en som synes lätt väg ut till kontinenten, så för allt i världen, ta den! Vinn, för tusan!
Förutsättningarna för en seger i morgon kunde dock varit bättre. Victor, som efter sju år i klubben nu, med 99 procents säkerhet, lämnar laget är avstängd. Detta innebär inte bara att en av klubbens veteraner och stora profiler missar chans till avsked av hemmapubliken utan också att Depor saknar en nyckelspelare. En annan med envisa rykten om sommarflytt som inte heller finns med i truppen är Duscher. Aldo var avstängd i matchen mot Espanyol och har nu dragit på sig en lättare skada. Även Juanma missar matchen då hans muskelbristning fortfarande inte läkt fullt ut. Hans medverkan nästa år dock klar som korvspad.
Matchtruppen ser i sin helhet ut så här: Molina, Manuel Pablo, Romero, De Guzmán, Sergio, Diego Tristán, Arizmendi, Munitis, Gallardo, Capdevila, Acuña, Momo, Coloccini, Héctor, Dani Mallo, Iago, Iván Carril och Xisco.
Värt att notera är att Rubén, som fick starta den senaste matchen, inte ens finns med på bänken. Riktigt vilken slutsats man kan dra av det är oklart, inte heller har någon information om detta uppenbarats, åtminstone på någon av de källor er ödmjuke skribent förfogar över. Försättning lär följa..
Med detta frånfälle blir startelvan en aning modifierad. Molina är förstås given i mål, nånting jag innerligt hoppas få skriva i matchrapporter även nästa säsong. Det har länge talats om att kontraktsförhandlingar pågår men hittills har det utifrån synbara resultatet bestått endast av ett knippe ytterst förvirrade frågetecken. Logiskt sett borde en förlängning inte vara några problem, Molinas kvaliteter som målvakt är klanderfria och hans ålder ihop med hans personlighet talar mot att han skulle vilja lämna laget. Tyvärr är det inte logik som sitter vid förhandlingsbordet - det är Lendoiro, vilket betyder att allt vi egentligen kan göra är att svettas och hoppas…
Backlinjen liknar den som startade i Barcelona. Manuel Pablo är självklar på högerkanten, detta främst p.g.a. att Héctor är lika självklar på mittbacken. Skadorna på Juanma, Andrade och Cesar har gjort att den sympatiske Andalusiern har fått gå in ett steg i banan, något han gjort med bravur hittills. Bredvid honom hittar vi, tillbaka efter den smått idiotiska utvisningen han anskaffade i derbyt, Coloccini. Efter en synnerligen turbulent säsong för Argentinaren så såg hans framtid ytterst oviss ut. I en intervju med La Voz så klargjorde han en gång för alla att han inte ska någonstans och att han trivs bra i laget.
Sista platsen i backlinjen intas som vanligt av Joan Capdevila. Katalanen har gjort en kanonsäsong och varit lagets jämnaste spelare. Han lyckades även ta sig in den preliminära VM-trupp som den evigt liberale Aragones i veckan plockade ut. En plats i VM-truppen vore den perfekte avslutningen på säsongen för Capdevila och är - enligt er opartiske krönikör - given.
Mittfältet blir ännu mer ovanligt. Duschers skada gör att De Guzmán återigen får inta rollen som Pivote, ett jobb han utförde ypperligt i veckan. Bredvid honom hittar vi Sergio som febrilt letar efter både form och motivation. Efter en strålande inledning på säsongen har han bara blivit sämre och sämre och frågan är om Caparrós vågar lita på honom som spelmotor till nästa säsong.
På vänsterkanten hittar vi Pedro Munitis, som även han har en falnande form. Efter en brutal första halva av säsongen har insatserna gradvis blivit sämre, men till skillnad från Sergio förefaller motivationen kvarstå.
Den riktiga överraskningen i laguppställningen är att högerkanten sannolikt besätts av Arizmendi. Överaskande p.g.a. av att han har sämre form än ett tacoskal, att han absolut inte är någon högerytter och, framför allt, att Iván Carril blev matchhjälte senast på just den positionen.
På den centrala mittfältsrollen hittar vi återigen Iago. Efter att ha missat matchen mot Espanyol p.g.a. ett elakt virus är A Coruña-sonen nu tillbaka och vill givetvis göra ett bestående intryck i sin för säsongen sista match på arenan han själv frekventerade under sin uppväxt. Iago skrev även i veckan på ett kontrakt till 2008, ett tecken så gott som något på att han är en framtida nyckelspelare i laget.
Längst fram hittar vi, som det redan mässats nog om, Diego Tristan.
I motståndarlägret finns inte mycket som stör, samtliga av lagets profiler finns tillgängliga inför morgondagen och presenterar ett tämligen starkt lag. Att se upp med blir som vanligt Yeste, Orbaiz och Etxeberria men också unge anfallaren Llorente som blev matchhjälte senast då han med ett vansinnigt snyggt förspel bäddade för Yestes avgörande 1-0 mål. Athletic har en matematisk chans att säkra kontraktet vid vinst, detta om Alaves tappar poäng mot Zaragoza. Laget har dock en tuff avslutningsmatch då Barcelona kommer på besök, man kan - trots det komfortabla tabelläget - anta att Athleticspelarna går för vinst.
Så, alla korten har lagts på bordet. All bets are off, det är bara korka upp vilka drycker som än finns att tillgå, knappa in TV4+, slå av ljudet och njuta av Depors sista hemmamatch för säsongen.
FORZA DEPOR!
Preliminära laguppställningar:
Depor: Molina - Manuel Pablo, Coloccini, Héctor, Capdevila - Sergio, De Guzmán - Arizmendi, Iago, Munitis - Tristan
Athletic: Lafuente - Lacruz, Prieto, Ustaritz, Amorebieta - Iraola, Murillo, Orbaiz, Yeste; Etxeberria - Llorente
Domare: Ramírez Domínguez .
Tid: Söndag kl. 21:00
Plats: Riazor
Tv: TV4+
