De ska ur!!!
Johan Anderssons dröm är guld för Bajen och nedflyttning för Djurgården.
Det tog inte lång tid för Johan Andersson att finna sig till rätta i radhuset i Jarlaberg. Detta trots att han bott i Gröndal i hela livet. Men när sonen Hampus kom var det dags att byta miljö.
- Jag trivs kanonbra därute, det är jättebra för grabben, säger Johan mellan köttgrytetuggorna i Hammarbys klubblokal.
I lördags startade allsvenskan för ett nederlagstippat Bajen och alla experter är överens om att Johan Andersson har en mycket viktig roll som mittback i försvaret. Med sin rutin får han fungera som en pappa i laget som har många unga spelare.
- Jag tror vi hamnar någonstans i mitten, spekulerar Johan.
En sjätte- till åttondeplats blir svaret när jag ber honom precisera sig.
- Innerst inne vill man ju vinna, men som det ser ut i år är jag glad om vi blir bättre än förra säsongen, som för tillfället är skadefri.
Annars brukar han alltid ha ont någonstans. Ett flertal hjärnskakningar, knä- och ljumskproblem är åkommor som hållit honom borta från gräsmattan i perioder. Aldrig längre än tre månader dock.
- Jag är kanske lite vårdslös i min spelstil, medger Johan.
Vi som sett honom ta sig åt huvudet med grimaser förstår vad han menar.
När han är skadad umgås han med familjen eller försöker hinna med någon extra golfrunda. Handikappet är 18 men han säger själv att han spelar som en nybörjare.
- Problemet är att man aldrig höjer sig, ler Johan.
Dessutom är han en frekvent besökare på Nacka IP.
- Jag såg rätt många matcher förra året, berättar Johan.
Jag känner ju flera spelare i laget. Än har han inte fått någon förfrågan om det är dags att varva ned i Nacka FF när hans kontrakt går ut efter nästa säsong, men visst har han pratat fotboll med Kim Bergstrand och Stefan Jansson.
- Det blir ju mest att man umgås med fotbollsspelare och deras familjer, säger Johan som går under smeknamnet "Danken" sen han fick en järnkula i huvudet på Söderstadion för ett antal år sedan.
Då spelade Johan i Djurgården. En klubb där han fortfarande har den största delen av sitt fotbollshjärta. Men hemma i radhuset springer sonen runt och ropar Hammarby dagarna i ända. Enligt Johan är han fullkomligt bolltokig och är spelsugen ända fram till 23-tiden på kvällarna. Kanske är
Hampus till och medlem?
- Nej, så långt får det inte gå, skrattar Johan.
Är det inte svårt att spela i Hammarby men innerst inne hålla på Djurgården?
- Nej, det är Bajen som gäller för hela slanten.
Är drömmen att ni vinner och DIF kommer tvåa?
- Absolut inte, svarar Johan något överraskande. De ska ur.
Det blir ett lättare jubel bland klubbkamraterna som annars ständigt tråkar sin kompis på det sätt som är så vanligt i ett fotbollslag. Hånskratten dånar när Johan försöker hävda att han tippar för ungefär 100 kronor i veckan. Att det inte är helt med sanningen överensstämmande får bekräftas av det faktum att jag dagen efter denna intervju träffade Johan i spelbutiken i Nacka Forum. Redan vid 10 på förmiddagen stod han och studerade spelförslagen som satt uppsatta på väggen. Och det gällde både trav och tips.
- Jag har väl vunnit runt 50 000 som bäst, säger Andersson.
Men nuförtiden går det knappt runt. Skratten rullar vidare och spelarna enas om att Hermansson är den verklige storspelaren. Och ännu muntrare blir stämningen när Johan erkänner att han inte har något körkort. Det är teorin som spökar.
- Man har ju ändå inte råd att köpa någon lyxbil, försöker Johan ursäkta sig. Det är bara Peter Holm som kör omkring i en merca, men det är ju hans farsas.
"Danken" verkar dock inte vara typen som är beroende av dyra prylar. Snarare en rätt jordnära och snäll kille. Som har ett mycket tungt ansvar vilande på sina axlar i år. Att rädda en av Sveriges mest populära föreningar kvar i den högsta fotbollsserien. Och själv är han kanonsugen och glad att allsvenskan äntligen är igång.
- Man har längtat, säger han och huvudet vänds snabbt ut mot gräsmattan. Det har varit kallt och dåliga förhållanden, men vi känner oss väl förberedda för denna säsong.
Överhuvudtaget vilar det en optimistisk stämning över Johan, Peter Holm och de andra killarna runt matbordet på Årsta. Johan berättar att han känner förtroende för nye bossen Tallén.
- Han verkar bra den där nye killen.
Men samtidigt medger han att Paulsson var spelarnas kandidat. Mycket tack vare att Paulsson alltid visade sig. Det har å andra sidan RT också gjort.
Har du några riktiga favoritmatcher i allsvenskan?
- Det är klart att derbyna är speciella. Och matcher mot topplagen är jäkligt roliga hemma på Söderstadion.
Motsatsen då?
- Häcken borta är rätt trist. Och sen är väl inte Vångavallen så jävla kul heller.
Men innerst inne verkar han tycka att de flesta fotbollsmatcherna är väldigt roliga att spela. Han är sån, Johan Andersson, en vänlig lite tillbakadragen kille. Med en väldig fighterinstinkt.
Patrik Larson
inlagt av:
