Fallet Duda
Fel eller rätt?
Har en klubb som Málaga råd att inte kunna använda en spelare av Dudas kaliber?
Svaret borde vara nej eftersom Málagas styrka är fasta situationer och där är Dudas överlägsen. Svaret borde vara ja eftersom Málaga förlorade tre miljoner euro när Duda vägrade skriva på för Real Sociedad. Men skall en spelare överhuvudtaget kunna straffas för att han inte vill förnya kontraktet eller straffas för att han inte vill skriva på för en annan klubb?
Det är inte en ny situation inom fotbollen. Det finns många exempel men låt oss göra en resa tillbaka till 60 talet och följa fallet Bueno. Manolín Bueno var under hela 13 år avbytare för Paco Gento. Varje år fick Bueno ett erbjudande från F.C. Barcelona men på den tiden fanns en regel ”derecho de retención” som gav klubben rätt att höja lönen med 10 % för att kontraktet automatiskt skulle förnyas. Stackars Bueno fick aldrig chansen men regeln togs bort och spelarna tog makten över sina karriärer. Men låt oss gå tillbaka där vi började.
Duda vet att i juni 2006 kan han förhandla med vilken klubb som helts och skriva sitt livs kontrakt. Duda behöver inte ta hänsyn till Málaga C.F. Verkar det inte som om historien upprepas men nu med ändrade roller? Skall det vara så svårt att komma överens så att alla parter blir nöjda? Duda har fått chansen att växa som spelare i Málaga och tittar man på hur det har gått med alla andra spelare som har lämnat klubben så borde Duda tänka sig noggrant för innan han tar ett beslut. Det är bara Rufete som har lyckats någorlunda utanför La Rosaleda av alla de spelare som har lämnat Martiricos.
Frågan är om det är betydelselöst att skriva på för tre eller fyra år när man vet att under det sista året kan spelaren sluta i karantän. Men vem har då rätt? Spelaren eller klubben?
