Luton - Birmingham1 - 2
Dortmund - Málaga 3-2
Dortmund besegrade Málaga med 3-2 i Champions League-kvartsfinalen. Efter Málagas mardrömsminuter i slutet så är det väldigt svårt att med ord beskriva besvikelsen man upplever efter att någon minut in i stopptiden vara vidare med två måls marginal, men ändå kapitulera.
Vi försöker ta det från början. Málaga satte en rejäl press redan från början och med en tydlig vilja att få med sig ett tidigt bortamål. Dortmund hade även de sina lägen, framförallt genom Lewandowski i den första halvleken. Det var dock Málaga som gjorde det där oerhört viktiga bortamålet, och oj så vackert det var. Efter kombinationsspel mellan Baptista, Isco och Joaquin, och den sistanämnda gjorde en skottfint och drog till ett vackert vristskott, tunnel på Subotic och förbi Weidenfeller och 0-1 för Málaga i den 25:e minuten. Eurforin som uppstår bland oss fans och spelarna var stor men ändå sansad. Det återstod ändå 65 minuter av matchen. Utgångsläget var dock betydligt bättre nu än före matchen och man var vid det resultatet vidare. Dortmund var nu tvungna att göra två mål för att avancera.
Málaga fortsatte överraskande nog att anfalla och ville gå för det andra målet för att mer eller mindre döda matchen. Joaquin och Isco gjorde stormatcher tillsammans med Baptista som var överallt. Efter att ha en väldigt stabil defensiv matchen igenom och ha hindrat Dortmund-stjärnorna från att ens skapa chanser. Men efter att vänsterbacken Antunes forcerat framåt tappat boll så ställde Dortmund om med en hypersnabb kontring som resulterade i att Lewandowski kvitterade för Dortmund. Málaga var fortfarande i förarsätet men Dortmund tog ett steg närmare.
Till den andra halvleken så blev det hawaii-fotboll. Dortmund, framförallt genom Reus, Götze och Lewandowski, försökte få in tvåan för sitt lag men Willy Caballero, som verkligen växt ut till en av världens bästa målvakter, gjorde ännu en mirakulös match och bärde verkligen Málaga. Málaga stack även upp några gånger och skapade faktiskt några lägen. Jérémy Toulalan hade ett kanonskott men Weidenfeller hade koll på kanonen.
Málaga stod hela tiden i rätt position och gjorde det otroligt svårt för Dortmund att komma igenom mittfältet ens.
Istället för att Dortmund skulle göra 2-1-målet så gjorde Málaga mål. Då började galenskapen. Julio Baptista gick på djupet och spelade senare fram en offsidestående comebackande Eliseu som gjorde 1-2 för Málaga i den 82:e minuten. Eliseus glädje, Málagaspelarnas glädje, de tusentals Málagafansen som åkte Tyskland, och alla andra Málagafans världen runt, var helt obeskrivlig. Vid det tillfället, med den defensiva styrka som Málaga visat upp under matchen, så var det helt självklart att man kände att detta var klart. Dortmundspelarna började agera panikartat. Jurgen Klopp var galnare än någonsin och Dortmund hade svårt att komma till lägen. Det var snarare så att Málaga var närmare att få in trean än Dortmund tvåan och att komma närmare.
Och så hände det som inte fick hända. Tiden hade redan tickat över 90 minuter och Dortmund var tvungna att göra två mål för att avancera. I den 91:a minuten så slog Mats Hummels en långboll mot straffområdet. Upp hoppade den så säkre huvudspelaren Martin Demichelis men han missar bollen totalt. Istället dimper bollen ner till Subotic som via Santana gör att bollen går till Marco Reus som gör 2-2 för Dortmund. Än lever hoppet för Málaga att fortfarande avancera. Det återstod tre minuter av tilläggstiden och hoppet var fortfarande inte borta för varken Dortmund eller Málaga.
Genom ett snabbt inkast av Schmelzer så får Lewandowski bollen och slår ett inlägg mot offsidestående Schieber som nickar ner till Reus som spelar in bollen mot mitten och i grytan mitt framför Willy så får en offsidestående Santana bollen som petar in bollen i mål. Alltså två offsider leder till att Dortmund vänder på matchen och avancerar till semifinal i Champions League genom att vinna med 3-2
Direkt efter målet så kände jag och alla andra Málagafans och spelare en rejäl tomhet. Att ha avancemanget i ett järngrepp och sedan tappa det på stopptid, spelar ingen roll att det offside på sista målet, är mycket tungt. Men efter att ha lugnat ner mig själv så inser jag att detta banemig var en hjälteinsats av Málaga. Att vara helt uträknade på förhand, att ha UEFA mot sig trots att många klubbar med värre skulder får gå ostraffade, är mycket mycket imponerade. Och då har jag inte ens nämnt att många av spelarna knappt fått fram sina löner eftersom shejken fortfarande inte visar varken sig själv eller pengarna han har. Att med det på nacken gå från att med en mycket tunn trupp kvala in till Champions League via playoff mot Panathinaikos var bara det en stor bedrift. Att senare i gruppspelet charma flera lag genom att besegra bland andra Zenit och Milan var en sensation, och att dessutom vinna gruppen. Att senare i åttondelsfinalen ställas mot ett oerhört Champions League-rutinerat Porto och avancera mot de var det knappt någon som ens kunde hoppas på. Att mot Dortmund, som fullständigt spelade ut Real Madrid i gruppspelet både hemma och borta, hålla mötet vid liv ända in till den sista sparken är en rejäl sensation, även om Málaga ju har ett väl ett väldigt bra lag. Málaga har verkligen visat världen att de verkligen inte är i klubben för pengarnas skull eftersom de knappt får några pengar, utan för att tillsammans kunna vinna europeiska stormatcher. Scenerna direkt efter slutsignalen där några Málagaspelare damp ner i tårar, andra som Portillo kollade i tomma intet och någon som Demichelis skällde ut domarteamet, detta visar täcken på hjärta för klubben och för laget och hur det än blir med om avstängningen hävs eller inte så kommer Málagaspelarna alltid vara hjältar för deras insats i denna upplaga av Champions League. Manuel Pellegrini får absolut inte heller glömmas som byggt upp detta stabila lag och gjort att alla känner sig delaktiga.
Aupa Málaga!
