Crotone - Lecce0 - 3
Inför Sporting Gijon och 1/6
En match i taget, eller hur var det nu?
Nej nu kommer en drös med matcher som utan tvekan kommer att definiera säsongen 15/16. Varför kommer det precis nu? Och vad är det jag menar? Jag vill se Málaga spela ute i Europa igen, klubbledningen vill att Málaga ska ut och erövra Europa igen. LAGET vill ut igen.
Min bedömning är att vi spelat en hord med matcher nu mot svårt och riktigt svårt motstånd. Under den här perioden har laget gjort det bra spelmässigt, men vi har samtidigt haft äckligt otur med domaren. Tänker då främst på Ronaldo som fick stå två meter offside på en frispark och jag tänker dels på Agirretxes mål på Anoeta där de spelar två (!) offsidepassningar i rad till målskytten. Dessa absurda domartabbar har kostat oss två vinster, alltså fyra poäng. Under den den senare resans gång har Kameni dessutom hunnit med säsongens oundvikliga blunder samt skadat sig i senaste matchen mot Depor vilket lett till att Ochoas bakfylla fått lov att övergå i lyckorus för att äntligen få spela fotboll. I sin debut hann han dock släppa förbi sig tre bollar, inget han kunde klandras för dock.
Några bra laginsatser blandat med individuella svackor mot riktigt bra motstånd har inneburit att poängskörden varit sådär över den senaste tidens matcher. Vi har dessvärre tappat mark mot Europa, inte tagit igen. Men jag vill påstå att det är rimligt sett till vilka vi har mött de senaste nio matcherna. Barcelona, Real Madrid, Villarreal, Sevilla, Real Sociedad och Valencia. Dessa lag är kanske lag vi inte ser som givna trepoängsmatcher… Under denna period har vi även spelat mot Depor, Getafe och Eibar. Mot dessa har vi sju poäng vilket får anses vara godkänt.
Och vart vill jag komma med detta nu?
Jo under en kommande period på sex matcher ska vi i tur och ordning möta Sporting Gijon, Real Betis, Espanyol, Granada, Athletic Club och Rayo Vallecano. Sex matcher, 18 poäng att hämta. Visst kalla mig dum, kalla mig orealistisk. Nu måste vi växla upp, nu måste poängen trilla in om vi ska ha något riktigt värdigt att kriga om när slutspurten av säsongen stundar. Det är det här motståndet vi väntat på, det är nu eller aldrig.
Jag sätter målet högt, jag vill se minst 16 poäng, gärna 18.
Matchen mot Sporting Gijon isolerat
Gracia kommer till matchen med halvdisiga förutsättningar, faktum är att Gracia inte kommer till matchen överhuvudtaget pga avstängning. Laget som faktiskt kommer ser ut som följande:
Albentosa, Weligton, Chory, Juankar, Uche, Charles, Horta, Atsu, Ochoa, Recio, Ricca, Duda, Rosales, Filipenko, Miguel Torres, Aarón, Juanpi och Fornals.
Ochoa ska alltså göra sin första officiella start på La Rosaleda i ligaspelet (bara 1,5 år efter han signerade sitt kontrakt med klubben...)
I övrigt så tycker jag vi har en väldigt spännande startelva att vänta in, Ochoa med sin ligadebut på La Rosaleda. Santa Cruz och Cop skadade vilket borde inebära att Uche startar. Förutom det så är Juankar med i truppen igen efter sin skada och det verkar ju få sina konsekvenser för matchtruppen det med eftersom Boka lämnas utanför truppen i samband med Juankars återkomst.
Ochoa
Rosales Weligton Albentosa Torres
Juanpi Recio Fornals Chory
Uche Charles
För Gijons del har jag dålig koll, det jag vet är att de är ligans näst sämsta lag, de har fyra förluster på deras fem senaste matcher. På de senaste tio bortamatcherna har de en seger, en oavgjord och åtta förluster. Sporting har rimligtvis ett relativt dåligt fotbollslag denna säsongen.
Vi har passerat säsongsupptaktens taffliga anfallsspel genom att bänka Duda och därmed kunnat stå för ett kreativt anfallsspel. Detta är något som vi imorgon behöver spinna vidare på och jag tror vi kommer lyckas med dunder och brak så länge Gracia berättar för sin assisterande coach att Duda ska hålla sig utanför startelvan. Magkänslan är att Ochoa får signera minst en matchavgörande räddning med sina supersnabba reflexer och att vi i slutändan vinner komfortabelt med 3-0 och att jag därmed kan checka av 1/6.
Vamos Málaga!
