Krönika: The prayer
"Jag hoppas och ber om att Pérez är mannen som kan rädda hedern i Madrid och som kan skapa ett lag som går längre i Champions League. Jag vill tro att han är svaret på vår bön om ett slagkraftigt Real Madrid, men än så länge återstår det att se hur Pérez kommer klara sig. Först och främst i valet och sedan som president ifall han får tillbaka den rollen."
Under många år har det varit tungt att vara Real Madrid-supporter. Spelet som spelarna fört har gjort att man inte riktigt mått bra under vissa perioder. Jag har tidigare skrivit om att fotbollen inte är det viktigaste i livet och jag står fortfarande fast vid det. Men om vi ser bort till själva livet och bara tittar på hur man mår som fotbollssupporter, svider det självklart när ens lag inte kan vinna titlar.
Florentino Pérez gick ut med att han kommer ställa upp i presidentvalet under sommaren. Han lär troligtvis även vinna och se till att förändra en hel del med dagens trupp. Han vill föra in vinnar mentaliteten sägs det. Han vill föra in det vackra och det vägvinnande konceptet. Han vill föra Real Madrid till toppen igen och se till att klubben tar sin tionde Champions League-titel.
Florentino Pérez, är en man med massor av frågetecken. Även om det känns som att Pérez är den hetaste till att vinna presidentvalet kan jag inte låta bli. Jag kan inte låta bli att blicka tillbaka. Jag kan inte låta bli att se tillbaka till vad det var som hände med Real Madrid med Florentino Pérez som chef. Efter 2003 var det en massa svordomar som kom från en viss Real Madrid-supporter, det var en supporter som sakta men säkert fick se sitt lag sjunka tillsammans med kaptenen vid rodret.
Problemen startade då Del Bosque, Hierro och Makelele skickades iväg under en och samma sommar!. Laget köpte till den säsongen, David Beckham och Florentino Pérez fortsatte att sprida läran om "Los Galacticos". Många var det som dock tvekade till balansen inom truppen och valet på den nye tränaren, Carlos Queiroz. Han satt som assisterande tränare för Manchester United och skulle alltså nu styra över ett av världens bästa lag, som topptränare och inte assisterande.
Resultatet? Nja, om vi säger så här. Real Madrid startade den säsongen (03/04) med ett magiskt koncept och vägvinnande spel på planen. Ronaldo, Beckham och de övriga fungerade tillsammans på plan. Man såg till att spöa lag som steg in på väldiga Santiago Bernabéu, där t.ex. Marseille med Drogba i laget fick sig en läxa i hur fin fotboll skulle spelas. Men säsongen avslutades med utvisningar på nästan varje spelare som ingick i benämningen "Los Galacticos" samt uttåg från Champions League mot Monaco och en ligatitel som hamnade i Valencia, istället för Madrid.
Vem minns inte resorna till Asien? Vem minns inte de trötta spelarna som faktiskt talade ut om att resorna tröttade ut dem. Det var en tid då andra lag koncentrerade sina försäsonger på ett stentufft träningsschema med svåra motståndare. Real Madrid gick och mötte FC Snickers (ironi) bland miljontals asiater som skrek bland annat efter Beckham.
När Pérez insåg att "Los Galacticos" var på väg att tyna bort eftersom att kvalitén på defensiven inte höll, bestämde han sig för att köpa spelare. Spelare som Gravesen, Pablo Garcia, Diogo, Samuel och Woodgate för att ta ett par exempel. Det som är intressant att påpeka är att ingen av dessa kom att spela en avgörande roll i klubben. Woodgate spelade bara nio matcher p.g.a. skador, Garcia spelade bara 25 matcher under perioden 2005-08 (han var även utlånad). Ingen av dessa spelare finns idag kvar i truppen och var frågan som jag idag ställer mig är, var dessa de bästa defensiva spelarna Pérez kunde hitta?
Samuel var klockren i Roma men förutom honom vet jag inte om resten kunde ses som Real Madrid-klass, tveksamt. Det köp som Pérez ska få beröm för är köpet av Sergio Ramos. En spelare som än idag har en vital plats i Real Madrids-elva och framtid. Resultatet blev att Pérez avgick och lämnade en klubb som var instabil, en klubb som saknade ett bra försvarsspel. Känns som det Real Madrid som är tillgängligt idag, eller vad säger du?
För att Pérez ska klara sig denna gång utan att behöva avgå gäller det att förbättrra en hel del saker. Han måste lära sig att hålla sig utanför planen och låta andra ta hand om det. Han måste ha en stab som kan se till att spelare, spelare som är tillräckligt bra för Real Madrid kommer till klubben. Allt från målvakter till anfallare, det får inte bli värvningar av t.ex. Gravesen och Pablo Garcia-klass igen. Dessutom måste relationen med Castilla fortsätta vara stark och presidenten (Perez eller vem du nu är) måste se till att ta hand om ungdomarna.
Många är det som redan applåderat åt Florentino Pérez. Många är det som redan börjat hylla honom. Frågan är om vi supportrar inte borde sansa ner bara en aning. Måste erkänna att jag tillhörde en av dem som hoppade av glädje när det ryktades om en återkomst. Men idag har jag funderat mer kring vad det var som fick honom att lämna laget sist.
Jag hoppas och ber om att Pérez är mannen som kan rädda hedern i Madrid och som kan skapa ett lag som går längre i Champions League. Jag vill tro att han är svaret på vår bön om ett slagkraftigt Real Madrid, men än så länge återstår det att se hur Pérez kommer klara sig. Först och främst i valet och sedan som president ifall han får tillbaka den rollen.
Andrea Bocelli är en italiensk musik-legend. För mig är han beviset på en sann bön. En man precis som andra konstnärer, inte behövt synen för att skapa någonting vackert. Jag väljer att avsluta denna krönika med verser från en låt (The Prayer) som Bocelli varit med och skrivit till. Någonting som jag kopplar samman till Florentino Perez och morgondagens Real Madrid, någonting som förhoppningsvis blir underbart att skåda:
I pray you'll be our eyes, and watch us where we go.
And help us to be wise in times when we don't know
Let this be our prayer, when we lose our way
Lead us to the place, guide us with your grace
To a place where we'll be safe