Gästkrönika: Tålamod den åttonde dödssynden?
"Tålamod måste bli ett nyckelord i Real Madrids förening och inte en dödssynd. Pellegrini bör få, minst tre år på sig, som huvudtränare för Los Blancos. Varför?"
Här står vi igen, alla vi madridistas, alldeles blottställda och bedragna av det laget vars vita dressar och emblem vi älskar och avgudar. I onsdags kväll så besegrade ett ålderstiget men underskattat Milan oss med 3-2. Det var en kväll då vi skulle bevisa att detta års Real Madrid var att räkna med i ”den där jävla Champions”, som Zlatan skulle sagt. Vi fick oss alla ett hårt slag i ansiktet och besvikelsen går fortfarande inte att beskriva med ord. När man sedan på kvällen skulle sova så var det nästintill omöjligt, massa frågor poppade upp i huvudet samtidigt som man vred sig av plåga. Men det var en viss och väldigt speciell fråga som etsade sig fast i mitt huvud, är det inte dags att vi gör om ordet tålamod från en last till en dygd?
Vad menar jag med det då, har vi inte haft tålamod, har vi fans inte väntat tillräckligt?
Inget geni behövs för att inse hur mycket spelare och hur många tränare vi omsatt de senaste åren. Och när man snabbt i huvudet går igenom all denna omsättning så ställer man sig frågan, hur ska vi någonsin få kontinuitet när vi i princip aldrig haft en tränare eller ett och samma lag i mer än två år? Summa summarum:
Vi fans förtjänar inte och vänta mer, helt klart, men nu måste vi visa vår förståelse och inse att vissa saker tar tid att bygga och få att fungera. Och det är nu som vi trogna madridistas måste kliva fram och visa vårt stöd. För hur hånfullt och bittert skulle det inte vara om vi la av idag, bara gav upp, för att om några månader se vår kapten och själ, Raul lyfta Champions League pokalen i Madrid?
Tålamod måste bli ett nyckelord i Real Madrids förening och inte en dödssynd. Pellegrini bör få, minst tre år på sig, som huvudtränare för Los Blancos. Varför? Han har tidigare visat att han kan bygga upp ett lag och få dom att kämpa för varandra, bara att kolla på hur hans tidigare lag fungerar idag, utan honom. Men om vi nu skulle göra om samma misstag och sparka ännu en tränare trots uteblivna resultat så kommer vi få börja om från noll igen och lidande kommer bara förlängas. Är det verkligen värt det?
Det är helt enkelt dags att en tränare i Real Madrid får ett längre förtroende och att spelaromsättningen minskar. Får vi allt detta har vi om något år ett gigantiskt lag med spelare som Benzema, Kaka, Alonso, Albiol och Ronaldo som inte bara är världsspelare utan spelare som faktiskt sliter och kämpar för märket på bröstet och är beredda att bryta ben för oss alla fans, riktiga madridistas!
Vi måste börja se på saker på ett mer positivt sätt, vilket man lätt låter bli att göra när det inte går som man vill. I onsdagens viktiga match så hade inte det klassiska laget AC Milan ett enda skott på mål på hela 60 minuter. Att sedan Casillas gör två små tabbar som han väldigt sällan gör är lite synd, men samtidigt väldigt mycket slump. Lottodragningen eller ett bevis på att vi inte klarar av topplagen och de stora matcherna i år? Döm själva.
Framtiden är oviss för oss madridistas, i ärlighetens namn ligger den skört i Perez händer. Visar Perez att han lärt sig av tidigare misstag så kommer vi få se en ny era växa fram ur det sköna gräset, på Santiago Bernabeu. För alla har vi insett, att på pappret så har vi ett omänskligt lag med fantastiska spelare, nu ska vi bara skaffa oss lite kontinuitet och lagkänsla, där alla sliter för varandra och lever i symbios. Lyckas vi med det så kommer vi att få uppleva många episka händelser i framtiden, som för alltid kommer leva i våra minnen. Men om detta underbara ska ske så måste vi fans och Real Madrids ledningen börja respektera ett väldigt speciellt ord, tålamod!
Siempre Madridista! I med och motgång!