Krönika: Överbetalda divor
Det är inte ofta man skäms över att vara Madridista, men kvällens bravad tog fan priset.
Alcorcón. Hört talas om dom? Nej, det är inte brorsonen till alkohol eller ett paket huvudvärkstabletter (det senare skulle jag dock behöva). Det är ett division 3-lag utanför Madrid som ikväll sopade mattan ren med Real Madrids "stjärnor". Förvisso saknades ett par "stjärnor" men Manuel Pellegrini kunde ändå ställa upp med en "stjärnfylld elva".
4-0 slutade det. 4-0. Det är egentligen inte det värsta. Det kunde, det borde ha slutat 6-0, ja kanske till och med 7-0. Hemmaspelarna brände ett par riktigt fina lägen och hade dessutom en nick i stolpen. Real Madrid då? Tja, förutom att göra allt för att inte svetta ner tröjan så hade man ett par distansskott och ett gäng hörnor. Precis det man kan kräva när man möter ett division 3-lag med traktens bartender mellan stolparna.
Det är märkligt det där. Hur man helt plötsligt kan få för sig att pissa på sitt eget märke. Hur man helt plötsligt - som i ett infall - kan få för sig att sluta springa. Man kan bli upprörd för "värre" saker tänker ni nu? Det är klart att Alcorcón kunde haft tur, snubblat in fyra bollar bakom Dudek men så var inte fallet. Man spelade ut hela Real Madrid innan målen, retfulla och eleganta mål som strödde salt i Los Blancos djupa och öppna sår.
Salt. En viktig ingrediens när man häller i sig en tequila eller två. Likaså citron. Florentino Pérez satt på "hedersläktaren" ikväll - han såg ut som att han svalt en citron eller två för mycket.
Manuel Pellegrini åldrades ett par år ikväll. Är det han som är tjuven? Eller är det ledningen som sålt bort klubbens kantspel? Eller är det spelarna själva? Jag vet inte, men en sak vet jag. Ikväll skäms jag.
För att avsluta med en klassisk gammal devis: Avgå alla!
