Panathinaikos - Kerkyra 1 - 0
AC Milan - Real Madrid CF 1-1
Pellegrini och hans mannar skulle ta revanch efter den snöpliga förlusten senast mot Milan hemma men efter en spännande match stod det bara 1-1 på resultattavlan.
Största snackisen inför matchen var såklart Ricardo Kakás återkomst till sin gamla hemmaplan och hur han skulle mottas av sina gamla fans. Brassen fick mycket riktigt ett varmt välkommande och en standing ovation när han kom in för att värma upp men när matchen väl kommit igång så var han som vilken annan motståndare som helst och buades ut lika mycket (lite?) som resten av laget.
Pellegrinis XI bestod av Iker; Ramos, Pepe, Albiol, Arbeloa; Lass, Alonso; Benzema, Kaká, Marcelo; Higuaín.
Första halvlek
Första halvlek var en deja vú av förra matchen lagen emellan. Real Madrid har boll, de skapar halvchanserna och tar ledningen. Men Milan är smarta, de försvarar sig med åtta man och lämnar två kvicka (Pato&Dinho) och en tung (Boriello) däruppe för att satsa på kontringar. Till en början var Real Madrid väldigt säkert med boll medan Arbeloa hade god koll på Ankan och Pepe inte gav Boriello en centimeter i onödan. Men medan, framför allt, Higuaín, Benz och Kaká testade Dida från avstånd så blev Milans kontringar vassare och vassare.
Trots en hel del halvchanser till Real så var det ändå Milan som fick den första riktigt vassa chansen. Pato bryter sig in i straffområdet, Albiol kommer glidandes för att täcka skott, den unge brassen gör en tvåfotare för att undvika den spanske landslagsbacken men då har Iker redan hunnit ut och kan relativt enkelt täcka Patos skott.
Matchen utvecklades till en häftig tillställning med många matcher-i-matchen. Ambrossini stångades med Kaká, Lass med Seedorf och Ramos med Zambrotta. Medan Ambrossini vann de flesta tuffa duellerna mot Kaká så vann Ramos många mot Zambrotta. Snyggast i första halvlek är när Ramos tar igen en tremetersförsprång på den gamle Gianluca för att sedan klacka bollen på denne och på så sätt få till en hörna.
Så var det det här med Kakás återkomst till San Siro. Smoking Bianco, som han kallades av sina gamla fans, försökte en hel del och kom runt kanten fint då Nesta glömde bort att mittbackspel är mer än att stryka bak håret men den gamle Lazio-ikonen han tillbaka och det hela slutade med en hörna för los blancos. Men det dröjde inte länge förrän Curva Suds gamle favorit satte sina avtryck på matchen. I 29:e minuten schabblar Milan-mittfältare med boll och efter lite flipperspel där bollen skjuts i huvudet på en Milan-spelare så landade bollen hos Marcelo som spelar ut den till Kaká till vänster. Ricky blir stillastående för att sedan i ett snabbt ryck passera både Seedorf och Oddo och sedan få iväg ett vasst skott mot Dida. Oturligt nog för Dida stutsar den på Milan-ben på väg fram till mål och ställer målvakten så att han inte kan greppa bollen. Först på returen har vi tre (!) Real-spelare och först av alla Benzema, som enkelt kan raka in ettan.
Målvaktstavla av Dida? Verkligen inte, skottet är vasst och touchar en försvarare på vägen. Däremot är det ett mål som Milan-försvaret får ta på sig som står på hälarna och inte följer med Madrid-spelarna i djupledslöpningarna. Men 0-1 i det läget är väldigt rättvist.
Vem har sagt att fotboll är rättvist? Milan hade dittills inte ett skott på mål och på en ovanlig rush av gamle Juve- och Barca-spelaren Zambrotta så skjuter han mot mål. Pepe täcker skott men vid glidningen får han upp armen i en onormal vinkel och bollen träffar honom på den. Domaren är obeveklig och dömmer straff. Det har i efterhand snackats en massa om det var straff eller inte men egentligen är det ingen snack om saken, armen var inte längst med kroppen och bollen träffar armen. Även om det är ofrivilligt är det ändå straff. Fram stegar nr 80: Ronaldinho fram och slår den kanske bästa straffen som slagits under 2009 - stenhårt upp i vänster kryss. Det var nästan så att man hade glömt hur snygga straffar med kraft kunde vara. Nåväl, 1-1 och momentumet hade nu gått till de rödsvarta från Milano.
För nån minut senare så vinner Pato en luftduell mot Arbeloa som blir liggande, strax utanför straffområdet och sedan placerar Ankan bollen säkert i mål bakom en uppgiven Casillas. Målet döms dock helt felaktigt bort för ruff.
Deja vú av första matchen helt enkelt. Real har bollinnehavet och skjuter en massa - men man skjuter utifrån och skapar aldrig riktiga farligheter, förutom målet då. Milan å andra sidan gör det väldigt bra. Man försvarar sig väl, tvingar Real att ta avslut utanför boxen och satsar på kontringar. Boriello som börjar segt blir bara bättre och bättre och lyckas på Zlatan-manér ta ner bollen felvänd, vända upp och invänta lagkamrater. Även om Pato och Dinho står för farligheterna så måste Boriello vara Milans nyttigaste spelare efter målet.
Andra halvlek ändrar väldigt mycket karaktär. Momentumet ligger helt hos Milan nu och även om Real Madrid kommer till en hel del avslut, man vinner den matchen med 23-7, så är det Milan som känns aningen vassare. Pato utmanar ständigt Arbeloa som tvingas till tjuvknep och så småningom till ett gult kort. Boriello fortsatte med sin stångande och tunga centerspel och Ambrossini fick oss alla att undra om det verkligen var värt att lägga 60M€ på Kaká. Ronaldinho visar skymtar av sitt gamla jag och skojar en hel del på mittfältet. Matchens läckerbit står brassen för tillsammans med en annan f.d. La Liga-spelare, Seedorf. Hårt uppvaktad chippar Dinho bollen till Seedorf som även han har bevakning. Denne klackar tillbaka bollen till brassen som även denna gång klackar den tillbaka till Seedorf som tagit ny position. Bara att applådera.
Nej, andra halvlek lever inte upp till samma standard som första men är fortfarande en väldigt bra halvlek. Dessutom satsar båda lagen på att vinna: Milan bytte ut en slutkörd Boriello mot Pippi, som fick en riktigt vass chans efter en Pepe-miss men missade då han blev överraskad av hela läget och Real bytte in Raúl istället för en i andra halvlek osynlig Higuaín och Raúl fick kanske matchens hetaste målchans, men Dida i mål gjorde en idioträddning som i slutändan räddade en poäng till Milan.
Matchen slutade alltså 1-1 vilket i det stora hela var ett rättvist resultat. Men gladast med det resultatet måste l'Olympic Marseille vara. Efter sitt kross av Zürich ligger laget nu på 6 poäng, endast en poäng bakom Milan&Real. En tuff grupp blev just tuffare. I nästa match möter Real Madrid just Marseille medan Milan ska kräva revanch av schweizarna.
Sedan måste Real Madrid sluta vara livboj för italienska lag. Förra året mötte vi ett Juve som var en förlust från att sparka tränaren. Efter två förluster mot de svartvita fick de momentum i ligan och kom tvåa. Nu räddade Real Madrid antagligen Leonardos jobb några månader till.