El Clásico-panelen Italien: Slaget om La Liga
Slaget om La Liga är snart här och många är det då som undrar hur det kommer gå? För att finna några svar har jag då tagit hjälp av tre paneler från England, Italien samt Spanien.
El Clásico startar på söndag och under nittio minuter kommer världen att hålla andan medan två fotbollslag går ut på Camp Nou för att göra upp om serieledningen och mycket annat. Det är många som då undrar hur det kommer gå, vad eller vem som kommer vara den avgörande faktorn, vilken taktik lagen ska spela med med mera.
Nu kommer El Clásico-panelen med olika lag-skribenter från SvenskaFans för att dels ge svar på dessa frågor men även ge personliga svar angående El Clásico. Frågor som bland annat kommer tas upp är hur italienarna tycker om taktiken? Vad anser engelsmännen kommer vara avgörande och vad tycker de spanska skribenterna om tränarna? Det och mycket mer kommer i denna artikel som idag fortsätter med den italienska panelen.
Deltagare:
Daniel Hamilton, redaktör Inter.
Mikael Kristersson, Milan-expert och bloggare.
Henrik Politis, redaktör Roma.
***
Fråga 1) Det är snart dags för ännu ett El Clásico, vilken var den första upplagan som du såg och vad är ditt bästa El Clásico-minne?
Daniel:
- Den första upplagan jag såg var på tv, 1994, det var strax efter nyåret och flera av världsspelarna stod på menyn. I min enfald trodde jag att det skulle bli en målrik, jämn match, men tji fick jag! Barcelona rullade ut Real Madrid efter noter och vann med hela 5-0, om jag inte minns fel så gjorde Romário tre mål. Dessutom tror jag att Real Madrid fick revansch med samma siffror året efter. Två minnen kommer upp direkt då man hör ordet El Clásico, det första som man aldrig kommer att glömma är grishuvudet som kastades mot Luis Figo vid hörnflaggan när han skulle slå en hörna, det var väl året efter att han gjort det förbjudna att gå från Barcelona till Real Madrid samt det andra som måste nämnas är när Ronaldinho blev hyllad, med stående ovationer då han lämnade planen, i El Clásico på självaste Santiago Bernabéu, efter hans fenomenala uppvisning, 2005 i november, då Barça vann med 3-0.
Mikael:
- Har blivit några "El Clasicos" framför TVn genom åren men det första jag kommer tänka på är när Ronaldinho visade världen och Madridpubliken varför han var bäst i världen. Barcelona vann efter magiskt spel där Ronaldinho gjorde allt rätt, om jag inte minns fel så gjorde han en räd på ca 40m som slutligen resulterade i ett underbart mål. Hans uppvisning i fotboll var kanske de bästa som setts i modern tid, Madridpubliken kan sin fotboll och tackade Ronaldinho för hans fotbollskonster genom att få alla att ställa sig upp. Det säger en del skulle jag tro utan att ha någon större insyn i vad Madridpubliken tycker om Barcaspelare.
Henrik:
- Det ska bli ytterst spännande! Tyvärr kan jag inte svara på när jag såg ett El Clásico för första gången. Kommer inte ihåg. Varken när, var, hur eller varför. Som bästa minne väljer jag att lyfta fram ett purfärskt sådant. Från fjolårssäsongen. Fotbollsporr och tennissiffror på Santiago Bernabéu.
Fråga 2) I Spanien är dessa två de största giganterna och naturligtvis räknas den här matchen som den största inom den spanska fotbollen. Vilken match skulle du tro motsvarar den spanska klassikern i Italien och hur motiverar du detta?
Daniel:
- Det som motsvarar detta i Italien är mötena mellan Inter och Juventus, en långtgående antagonism som präglats av mycket rivalitet och hätskt för- och eftersnack, Italien är ju dessutom världsmästare på att hitta på konspirationer och att hitta syndabockar och offer, så även i detta möte. Eftersom det är en match mellan städerna Milano och Turin, och inte ett stadsderby, så är det denna som mest ses ett "italienskt El Clásico"
Mikael:
- Motsvarande match i Serie A är givetvis Milan-Inter, samma känsla, upplägg, rivalitet och prestige. Gigantmötet i Milano, Italiens fotbollshuvudstad säger många som dessutom delar hemmaarenan San Siro. Historiskt sätt finns det mycket som går att skriva om resp lag och hur Inter kom till men då kommer jag fylla spalter med text ingen pallar läsa. Sett till supportrar kan nog alla Barca och Madridfans relatera till hur tankar och förhoppning är inför varje derby, en förlust och glåporden kommer hagla en vecka, en vinst och dito reaktion. Detta är tyvärr ingen man växer ifrån även om jag genom åren tonat ner det mer och har ett hjärta som bultar mer eller mindre inombords beroende på utgången av matchen. Har varit värre det senaste åren när Interdödaren Shevchenko inte spelat för klubben. Har tyvärr aldrig varit på plats vid detta derby, jag som många andra har bara en chans per år eftersom de aldrig skulle vara aktuellt att se Inter-Milan.
Henrik:
- Som sagt står ett El Clásico på glänt. Het, hetare, Romderby.
Fråga 3) I Serie A är taktiken en mycket vital del i vardagen. Hur skulle du som tränare för Barcelona spela mot Real Madrid och hur skulle du som Real Madrid-tränare försöka slå ned Barcelona?
Daniel:
- Som tränare för Barcelona skulle jag försöka få igång den otroliga rörligheten och det vackra passningsspelet som kännetecknar Barcelona, har man en spelsugen Messi som kan komma rättvänd i fart och utmana samt två friska spelare i Iniesta och Xavi så har jag svårt att se att Barcelona skulle förlora. Barcelona är så pass bra att man inte skall anpassa sitt spel efter motståndaren, det är motståndaren som ska anpassa sig efter Barcelona.
Som tränare för Real Madrid skulle jag försöka krympa ytorna och ligga tätt på de mindre Barcaspelarna, det går att rubba Barcelona, bara man kommer åt de kvicka mittfältet och om man kan få Barcelona att inte hitta ytorna. Kan man dessutom sätta press på Puyol som inte är en speedkula så kan det uppstå bra en-mot-en lägen. I så här pass stora matcher är det oftast små marginaler som avgör, att man kan utnyttja motståndarnas misstag, i det här mötet tror jag dock att Real inte kan kosta på sig speciellt många misstag utan här gäller det full koncentration och att ta vara på chanserna när de dyker upp, vilket det kommer att göra med tanke på vilka klasspelare även Real Madrid har.
Kan man få igång Kaká bättre än han visat hittills samt att försvaret inte är ihåligt så kan man bjuda upp till dans ordentligt. Till sådana här matcher behöver varken Pep Guardiola eller Manuel Pellegrini ta fram motivationspiskan, den här matchen är en "Best of the best"-tillställning.
Mikael:
- Jag tror inte Barca kan spela på något annat sätt än vad dom gör, all attack mer eller mindre. Om det sen är rätt mot Real vågar jag inte svara på, förra året var de det men detta året har Madrid flera avgörare även om de låter sjukt att skriva eftersom klubben alltid bara har världsspelare på varje position. Till frågan, hade jag varit tränare hade jag gjort likt Sevilla och Milan dvs legat låg och lurpassat på kontringar upp mot deras ytterbackar som inte varit i form detta året. Pato hade totalt övertag på Reals vänsterflank, rent logiskt bor Messi även ha det.
Henrik:
- Som tränare för Barcelona skulle jag, i inledningen av matchen, inte spela med lika stort bollinnehav som de gör i vanliga fall. Istället låta Real Madrid attackera, för att i samma veva bjuda på juniormisstag, vilket senare leder till finfina kontringslägen för Barcelona. Speciellt på den förträffliga högerkanten som ställs mot en mindre förträfflig spelare i form av Marcelo. Att skicka iväg luftpastejer på Zlatan när bortalagets femhundra anfallare inte mäktar med att jobba hem kan också vara en framgångsfaktor.
Som tränare för Real Madrid skulle jag spela med ett 4-3-1-2 där Alonso, Lass och Gago bildar ett fysiskt och spelskickligt innermittfält. Allt för att vinna det åtrådda innermittfältet och på så sätt eliminera Xavi, Iniesta och Touré. De tre positionerna framför innermittfältet kan säkerligen stå för mycket kreativitet med spelare som till exempel Kaká, Benzema och Raul. Samtidigt, i ett defensivt perspektiv, lämnas kanterna vida, inbjudande och utlämnande för att låta Pepe och Albiol nicka bort flertalet inspel så in i helvete. Att medvetet skada en nyckelspelare eller två kan också vara ett tillvägagångssätt för att bärga tre poäng. Kanske inte särskilt sportsligt. Ändock ett tillvägagångssätt.
4) Vad tror du kommer att avgöra denna tillställning och vilket lag tar hem alla pinnar?
Daniel:
- Målrikt brukar det oftast bli, det är bara att titta tillbaka på de senaste mötena så ser man resultat som 4-1, 2-6, 3-3. Dock skulle det inte förvåna mig om Zlatan Ibrahimovíc avgör, det är något speciellt över den människan som lyser, jag har bara svårt att sätta rätt ord på det. En annan joker i Barcelona kan vara Keita eller Henry, i Real Madrid hoppas jag att Cristiano Ronaldo hinner bli frisk och kan spela, dock tror jag att gamle räven Raúl eller argentinaren Higuaín kan vara med och peta in en boll. Mitt tips blir dock: 3-2 till Barcelona, hemmaplan avgör. Man är mer samspelta samt att Real ej har hunnit spela in alla sina supervärvningar än. Målskyttar i Barcelona blir Zlatan, Henry och Pique. I Real Madrid målar Xabi Alonso och Raúl.
Mikael:
- Dessa gigantmöten avgörs ofta att ett litet ind misstag, av någon anledning tror man allitd att det ska bli mkt mål men gör ingen av backarna något misstag tror jag det slutar 0-0. Någonstans tror jag båda lagen är hyfsat nöjda om detta prestigemöte sluta oavgjort, sen är frågan om tränaren Pelle har råd att inte vinna matchen mot Barcelona. Hans öde avgörs förmodligen redan i El Clasico vilket inte förvånad mig för vad jag sett av Real ser jag ingen röd tråd i spelet.
Henrik:
- Jag ska inte hymla. Real Madrid ligger mig absolut inte varmt om hjärtat. Real Madrid ligger mig varmt om fotsulan skulle vi istället kunna säga. Det är ett lag som är fullspäckat med hjärtlösa divalater innehållandes Ferrari- och miljondrömmar. Den lojala lagkaptenen i form av Raul är undantaget. Den gemensamma nämnaren för resten av truppmedlemmarna är att de alla är fantastiska fotbollsspelare. Ingenting annat. Det finns ingen som helst ömsesidig strävan mot en gemensam målsättning. Nog sagt.
Ovanstående stycke kan förmodligen beskriva förlusten med 4-0 mot ett myrstackslag som Alcorcón.
Ordet kontinuitet saknas i Real Madrids vokabulär. På samma sätt saknas orden försvarsspel och spelstrategi. Att göra sig av med en mästartränare som Capello var det största misstaget. På vilka grunder kan undras? Att förstöra ett vägvinnande lag för att skapa plats till ett småskojigt, och dessutom ett förlorande, lag är ren och skär idioti. Att värva stjärnspelare enbart för sakens skull, vilket till exempel leder till att renodlade anfallare istället får agera låtsasyttermittfältare, är likaså en last som Real Madrid dras med. Dessutom tilltalas jag inte av de värderingar som madristas lever utefter.
Jag tackar alla redaktörer och experter från Italien-panelen som ställt upp. På lördag är det den spanska panelens tur, missa inte det!