Raúl Albiol; den förlorade sonen
Raúl Albiol stod för Valencias framtid men kom att hamna i en annan stad.
På lördag är det dags för en stormatch mellan Valencia och Real Madrid på mäktiga Mestalla i Valencia. Mycket av för snacket har handlat om de stora spelarnas frånvaro. Spelare som Ronaldo, Kaká och Silva som lär missa stormötet. Men det finns dock en spelare som det snackats väldigt lite om, en spelare som skulle bli hjärtat och den framtida kaptenen enligt många i Valencia. En spelare som hemmasupportrarna älskade och en spelare som numera finns i Real Madrid.
Vägen till Valencia
När Raúl Albiol och hans äldre bror, Miguel, började spela fotboll med de andra småbarnen var målsättningarna klara. De skulle lyckas att ta det stora steget i framtiden precis som deras pappa, Miguel Albiol, hade gjort i klubben Benidorm C.F. När pappa Albiol sett hans söners potential dröjde det inte länge innan de fick spela i hans forna klubb. I en träningsmatch mot en viss fladdermusklubb i Spanien, fick bröderna spela och motståndarnas tränare var mycket imponerad med vad han hade fått se från bröderna Albiol.
Vid året 1994 återfanns nu de båda bröderna i Valencias ungdomsakademi. För storebror Miguels del kom det att bli en uppflyttning till B-laget under tidigt 2000-tal och redan 2002 fick han vara med i A-laget och spela en match för Valencia i La Liga. Men efter en ynka match med A-laget kom han aldrig mer att få representera fladdermössen i La Liga och kom att åka runt i ett antal klubbar.
Tillfälligt stopp i Getafe
Hans lillebror kom dock att få en annan väg mot framgången. Raúl Albiol flyttades upp till Valencias B-lag säsongen 2003/04 och kom sedan att bli utlånad säsongen efter det till Getafe. Där han var ett utropstecken i ligan för Madrid-laget. Det blev hela sjutton matcher från start för Valencia-sonen.
Han kunde ha spelat mer om det inte vart för den olyckliga trafikolyckan som höll honom borta under ett bra tag. Men han kom tillbaka och var en stor anledning till varför Getafe höll sig kvar i La Liga. Han hann dessutom göra ett mål på Real Madrid innan säsongen var över. Vad han inte visste var att han några år senare skulle representera laget från Santiago Bernabéu. Men kritikerna och experterna var enade om att Getafe hade gjort ett fynd när de fick låna Albiol och de flesta trodde att Valencia skulle plocka hem sin son efter hans spel i Getafe.
Den slutna cirkeln; Albiol återvänder hem till Valencia.
Efter den säsongen beslöt sig Valencia, helt riktigt, för att ta hem sin guldklimp och cirkeln var därmed sluten. Albiol som vid nioårsåldern började spela fotboll, drömde att han en dag tillsammans med sin bror skulle få representera Valencias A-lag. Nu var inte hans bror med honom men det spelade nog ingen roll då hans dröm äntligen gick i uppfyllelse.
”Jag älskar Valencia och mitt hjärta kommer alltid tillhöra den här staden” sa Albiol på en av många intervjuer när det blev klart att han skulle hem igen. Han hade tagit steget ut från pojklagsfotboll till den riktiga verkligheten med sitt favoritlag. Direkt kom han även att bli en spelare som supportrarna fattade tycke för, han fick spela som mittback och som defensiv mittfältare. Han var en spelare som Valencia behövde och han var spelaren som skulle enligt Valencia och dess fans, bli en av pelarna i landslagets försvar.
Men nu blev det inte riktigt som vi alla hade tänkt oss. Albiols framtid skulle fortsätta vara i vitt fast med inget orange. När Real Madrid inte längre kunde mäta sig med Barcelona och förlorade med 2-6 visste många att en förändring var tvungen att ske i huvudstadslaget.
Då dök Florentino Pérez upp igen från de döda och lovade att förstärka laget med de bästa spelarna. Spelare som Heinze och Cannavaro höll inte måttet. Pérez ville ha en spanjor som ryggrad i försvaret, likt Hierro var för Madrid och han ville ha ett spanskt köp med en framtid, likt Sergio Ramos.
Sveket; Albiol blev klar för Real Madrid.
Blickarna riktades därför mot Valencia och Raúl Albiol, ”honom köper vi!” skanderade Pérez för Valdano som inte sa emot. Från ingenstans la Real Madrid upp ett bud på 15 miljoner Euro som accepterades av Valencia-ledningen. Det sägs än idag att Valencia accepterade det låga budet eftersom Pérez i sin tur lovade att hålla sina händer borta från Villa och Silva, om det är sant eller falskt är det ingen utomstående som vet.
Den dagen då det blev officiellt brakade helvetet lös i Valencia, många kunde inte förstå vad som hade hänt. Hade Valencia sålt sin framtida lagkapten till en av de värsta antagonisterna i ligan och till råga på allt för ett skitpris? Inte blev det bättre när de på kvällen fick se bilder och klipp av en Albiol som kysste Madrids klubbmärke på uppmaning från Madrid-publiken.
Raúl Albiol hade svikit sitt lag menade många. Albiol hade efter alla sina år i Valenica spottat klubben rakt upp i ansiktet menade andra när han redan efter en kväll kysste Madrid-märket. Denna övergång var så pass infekterad att den i Valencia faktiskt jämfördes med Figos övergång till Real Madrid från Barcelona.
Den andra juli presenterades han inför åttatusen supportrar på Santiago Bernabéu. Redan under presentationen började publiken hojta till med "Albiol-ramsor" och när han väl kom ut i sin nya dress, i sin nya stad för att möta sina nya supportrar vart han helt stum. Aldrig hade han sett så många människor som skanderade ut hans namn på en och samma gång.
När han väl gick fram mot mikrofonen fick han ut dessa ord:
"Jag är väldigt glad över att vara här. Jag vill tacka klubben för att de har förtroende för mig och jag vill säga att jag kommer göra allt jag kan för att ge tillbaka det förtroendet ni gett mig. Tack för allt! Hala Madrid!"
Den förlorade sonen återvänder hem
VS
På lördag återvänder Raúl Albiol till sin forna klubb och sitt riktiga hem för första gången sedan flytten från Valencia. Han kommer dock inte spela tillsammans med Albelda, Villa och resten av Valencia-spelarna. Inte heller kommer han att gå in i det omklädningsrum som tillhör hemmalaget. Han kommer istället till Valencia och till Mestalla som en Madrid-spelare.
Alla känslor från den galna sommaren 2009 kommer säkerligen tillbaka på lördag för de flesta Valencia-supportrar när de ser backen, som skulle bära klubbens färger på sina axlar hos motståndarlaget. Frågan vi alla ställer oss är naturligtvis hur Valencia-fansen kommer att välkomna den förlorade sonen hem till Mestalla igen och hur Raúl Albiol själv kommer att känna när han kliver ut på Mestalla igen?
Krönikan får avslutas med ett par minst intressanta ord som skrevs ned, strax efter att övergången blev klar, av kollegan Richard Petersson från Valencia-redaktionen:
"Istället kommer jag att minnas honom som den kommande världsback vi fostrade och som han förhoppningsvis kommer utvecklas till att bli i Real. Men det är inte lätt att blicka framåt och gå vidare. Det är trots allt en smärtsam förlust och försäljning och tyvärr kan fler komma."