Guti; Du ska ingenstans!
Hatad eller älskad, så kommer du alltid vara en Madridista som har en plats i truppen.
Under många år har jag fått höra från många hur Guti rent ut sagt suger. Under många år har jag fått höra hur han inte visar känslor och bara joggar på planen. Under många år har jag fått höra att Guti inte platsar tillsammans med de stora som Zidane och dagens Ronaldo. Under många år har jag kort och gott fått höra mycket skit om Guti. En del av det har varit berättigat medan andra delar inte varit det.
Jag har nu läst om att Guti kan vara på väg bort från klubben till Besiktas eller Premier League. Killen som aldrig fått ett riktigt erkännande utanför staden Madrid kan alltså vara på väg bort. Han har sannerligen inte haft det lätt under de senaste åren med vare sig fotbollslivet eller sitt privata liv. Det finns ett välkänt citat som säger att allting har ett slut. Hur ska hans slut se ut? Jag kan bara hoppas att Gutis slut ska vara ännu ett av många Madrid-kapitel under hans karriär. Han är en gåta, ett fenomen och en Castilla-spelare som inte växer på träd.
Guti är en speciell spelare och personlighet som man antingen älskar eller hatar. Det finns ingen mellanväg. För oss Madridistas är det en speciell känsla att få se Guti spela, han påminner (likt Raúl och Casillas m.m.) oss om att vägen från Castilla till A-laget är möjlig att ta. Han påminner oss om att spelarna från Castilla kan visa lite jävlar anamma och inte behöva vara blyga. Om du har en åsikt så ska du se till att den blir hörd och inte stänga igen truten, ett av Gutis tio budord. Guti har när han spelat som sämst, blivit transferaktuell av många och när han spelat som bäst ansetts vara en grym playmaker.
Det finns ingen spelare i världen (möjligen C. Ronaldo) som "tänder" mer på publikens hat gentemot honom än Guti. Killen har en egen ramsa som motståndarna gärna låter honom få höra. Men vad gör det när han har ett fotbollspsyke av stål? Han bryr sig helt enkelt inte om vad folk säger om honom eller vad man har för åsikt om honom.
Detta personifierar Guti och hans tid i Madrid ända sedan slutet av 90-talet. Han är alltid den som fått stå i Raúls skugga och han är den som målats upp som det svarta fåret. Medan Raúl under början av 2000-talet blev kapten för laget, fick Guti tampas med spelare som Zidane och Solari om en startplats. Medan Raúl slog in Champions League-mål stod Guti på sidan av bänken och hoppade av lycka. Ni förstår nog vart jag vill komma med det här.
Likt förbannat är han ändå kvar i laget, säsong efter säsong. Jag vill inte se Guti spela i något annat lag än Real Madrid. Jag vill inte se att detta Madrid-hjärta försvinner från Santiago Bernabéu. Jag vill inte se "en till" Salgado, Hierro eller Del Bosque. Jag vill se en spelare som avslutar sin karriär där han spelat under x-antal år. Jag vill se en spelare som fullföljer sitt kontrakt och fortsätter skita i vad tidningarna skriver om honom.
Vare sig han är från start eller sitter hemma och ser på matcherna, är han en Madridista sedan barnsben. Ett värdefullt hjärta på gott och ont som Real Madrid behöver om inte på plan så åtminstone i truppen.
Jag vill fortsätta höra folk säga till mig att han suger, inte platsar i Madrid, är en diva och att det enda han gör är att jogga runt planen. Jag vill fortsätta höra hans ramsa från motståndarna, varje gång han rör vid bollen. För det är just då, i denna stund mitt i all skitsnack som han stiger fram och offrar sig för laget. Det är i sådana stunder när alla tvivlar som mest på honom som han kan slå de mest galna passningarna eller slå in de sjukaste bollarna i nät.
Hatad eller älskad, så kommer du alltid ha din plats som nummer fjorton i Real Madrid och i mitt hjärta.
