17 x Westfalenstadion: Ligans bästa fans?
Så var det dags för säsongen Match med stort M. Bortglömd var toppmötet mellan Dortmund och Bayern, sex mål mot Stuttgart eller bilresan genom stormiga Norra Europa. Allt detta hade bara varit uppvärmningen till det som jag äntligen skulle få bevittna, modern till alla derbys. En oskuld man inte kan bli av med snabbt nog. Och så stod jag där omringad av kravallpolis och kände mig nästintill kriminell.
Dortmundsupportar kallar sig själva för bästa fansen i ligan, VD Hans-Joachim Watzke sade i en intervju att Dortmund är det enda laget i världen vars supportar har supportar. Stadion är slutsåld vecka ut vecka in, Dortmundsupportrarna hörs på varje bortamatch och den Gula väggen är en legend. Men varför ber Dortmundsupportrarna mig att stänga av kameran när de ropar ”Tod und Hass dem S04” (Död och hat till S04) när vår stillsamma tåg mot stadion har stoppats av kravallpolisen?
Jag åkte till matchen som vanligt från Düsseldorf. Från och med Essen hade jag en blåvit supporter näst intill i famnen på mig. Det stod någonting om att besegra stadionförbud i en av tjejernas tröja. Inte ett budskap jag stödjer exakt. Jag hade valt att lägga min tröja och halsduk i väskan under tågresan. Ångrade knappast valet när jag satt där ensam i mitten av derbyrivalerna.
På tågstationen möttes vi av kravallpolisen, jag hamnade i mitten av Schalkesupportrarna som ropade ”Hurra, hurra die Schalker die sind da” (Hurra, hurra, de ”Schalkers” är här). Ingen talade om död, ingen förolämpade sin motståndare.
Några år sedan gjordes en test både i Dortmund och i Gelsenkirchen under en derby. En bil med uppenbar tillhörighet till derbyrivalens supporter parkerades i närheten av motståndarsupportrar. En kamera installerades i närheten för att övervaka vad som skulle hända. I Dortmund det första förbipasserande sparkade på bilen. Strax efter passade ett gäng svartgula ställa sig och kissa på den, vindtorkare revs av, öl kastades på den och sidspegel förstördes. Bilen var ett vrak när matchen var över. Och i Gelsenkirchen då? Knappt någonting hände.
Att kissa på en motståndarsupporters bil gör dig till en bättre supporter?
Så jag står på plattformen och väntar på att polisen slussar den blåvita massan från stationen sedan slinker jag förbi de tillfälliga staketen och kravallpoliserna som delar järnvägstationen i två zoner mellan borta- och hemmasupportrar. Inte efter jag besökte fotboll i Ryssland har jag känt mig lika kriminell enbart av att vara en fotbollssupporter. Jag känner lättnad när jag mötts av det svartgula havet som alltid finns utanför stationen på matchdagarna.
En vecka sedan attackera ett gäng Dortmundsupportrar en polisbil efter bortamatchen i Hannover. Det räckte inte att klistermärksbomba bilen med Dortmundstickers. Nej, bilen skulle också fällas över. Tidningarna frågade om de bästa fansen verkligen gör sådant här? Hur länge kommer Ausburgsupportrarna organisera en speciell fest för Dortmundsupportrarna när laget kommer på besök om vi fortsätter att bete oss så här?
Staden är lugn, fanshoppen nästan tom, det är match på en veckodag. Det syns. Vi börjar resan mot stadion, polisen stoppar oss och frågar om vi vet vilka vägar som är tillåtna. Vi blev delade informationsblad av polisen redan i matchen mot Mönchengladbach. Vi har studerat det noga, vi svarar att vi vet. Enligt 11 Freunde hatar BVB- och Schalkesupportrar varandra precis lika mycket. 90% av supporterskaran kan inte stå ut med varandra.
Säkerhetspådraget är det största jag har sett i Dortmund, det är många runt omkring mig som klagar över att det finns fler poliser än supportrar. I tanke på vad som har tidigare hänt även i Dortmund är detta till viss del förståndigt. Men den största anledningen till det hela är trots allt de bästa fansen i ligan.
Diskussionen om att bortasupportarna inte skulle vara tillåtna i denna match uppstod efter Dortmunds egen målvakt nästan träffades av bengaler i höstens Revierderby. Efter de bästa supportrarna i ligan slog sönder ett antal glaspartier på sin motståndares hemmaarena och kastade bengaler på familjeläktaren blev tyska fotbollsförbundet rädd för hur Schalkesupportrarna skulle hämnas.
Och den hämnden var väl ljuv. Där stod jag med minnena av påkissade bilar, vältade polisbilar, krossade glas och ord av hat och död och kände mig oerhört dum. En full bortasektion, isolerad av 3000 tomma säten sjöng så högt som de kunde. Stötte sitt lag som äkta fotbollssupportrar bör, inte ens en enda ynka bengal syntes till.
Och de bästa fansen i ligan? Denna gång, utöver en banner om död och hat till S04, var den värsta anti-Schalkesången växelsång av Scheiss S04. I den anslöt jag mig med glädje. Jag må respektera att de blåvita höll sig lugna och hör möjligen inte till de tidigare nämnda 90%, men inte tänker jag älska dem, trots allt.
