17 x Westfalenstadion: Schysst försök stormen Sven!
I fredagskväll satt jag på flygplanet som var kraftigt försenad på grund av väderförhållandena när piloten meddelade att flygningen var inställd och vi skulle behöva lämna planet. Avspark av helgens match var mindre än 24 timmar borta, hur gick det sen?
19.15 Flygkaptenen meddelar att flyget som vi sitter på är inställd och vi måste lämna planet. Ingen hjälp i form av hotellrum eller ombokningar av flyg är möjliga eftersom det redan finns över 1000 personer som är i samma situation med oss.
19.16 Jag tänker att det inte finns en chans i världen att jag låter en liten snöstorm och ett avstängd flygplats hålla mig från Westfalenstadion och speciellt den Gula väggen när Frau BVB väl har förbarmat mig med en biljett..
19.17 Jag meddelar till killen jag hade konverserat med innan flyget att vi, han och jag, ska hyra en bil och köra de dryga 1200km ner till Düsseldorf. Utan att ens hinna tänka efter det hakar han på min idé.
19.20 Vi har tagit oss ut planet och frågar personalen på flygplatsen om de kommer att betala bilhyran åt oss. Vi får klartecken tillsammans med en avrådan att göra det i tanke på att även all tågtrafik söderut är inställd. Förstår hon inte allvsaret i situationen?!? Det här handlar om fotboll!
19.30 Medan min nya resekompanjon letar efter sin incheckade bagage försäkrar jag mig med hyrbilfirman att vi verkligen kan ta bilen till Tyskland och återlämna den där. Det visade sig inte vara ett problem så länge de kan hitta oss en bil utan dubbdäck som inte är tillåtna i vårt destinationsland.
20.00 Vi anländer till biluthyrningen med en tredje resekompanjon som vi plockade med oss mellan bagagebandet och bussen till hyrbilscentralen.
20.10 Vi har nycklarna till den enda bilen med friktionsdäck i handen, Ford Fiesta. Mina medresenärer försöker förstå hur de ska få all sitt bagage in i bilen som heter JOY. Min ringa storlek visar sig ännu en gång vara en tillgång och alla vi tre samt den enorma mängden väskor är snart inklämda i bilen.
Joy är inte rädd för Sven
20.20 Startar vår JOYride som för mig bara har ett enda mål: matchen mellan Dortmund och Leverkusen som börjar om 22 timmar. Jag kläcker ur mig den första supportersången för att höja stämningen i bilen och öka motivationen inför resan genom snöstormen.
21.00 Vädret är allting annat än fördelaktig för en långkörning genom hela södra Sverige. Vi hoppas på att stormen har lagt sig något längre ner i Sverige.
22.00 Dags för ”Du hab mein leben dir vermacht, jeden tag und jede nacht”. Mina medresenärer försöker förstå hur de överhuvudtaget har hamnat i sällskap av en finsk Dortmundsupporter som bor i Stockholm. En av dem också meddelar att han skulle föredra om jag avstod från all sjungande. Detta är dock inte ett alternativ.
24.00 Sverige är fruktansvärt långt land och ännu längre blir den när motorvägen inte är plogat och bilen skumpar över snöhögarna som har bildats mellan hjulspåren. Jönköping ser väldigt vackert ut även mitt på natten.
Vägen är lång och mörk
01.30 Det ser ut att färjorna trafikerar Öresundet samt att vindstyrkan vid Öresundsbroet håller på att avta. Om det förbannade långa landet skulle bara någon gång ta slut skulle vi faktiskt komma över till Danmark utan större problem. Jag får höra den enda fotbollsrelaterade historian som mina medresenärer besitter på. Den innehåller besvikna kineser, en lottvinst, lögn till en arbetsgivare, kinesiska fyrverkerier och en match mellan Kina och Saudi-Arabien. Jag är imponerad.
01.45 Det slår mig hur galet allt detta egentligen är. Här sitter vi tre helt främmande personer på väg ner till Düsseldorf, alla av våra egna skäl, i en snöstorm. Adrenalinsrushet över att lösa den kniviga situationen har lagt sig och det börjar finnas utrymme för eftertanke. Kan ändå inte låta bli att vara glad över att jag faktiskt har lämnat Stockholm bakom mig.
02.00 Vi närmar oss Helsingborg och försöker fä navigatorn att hitta oss den närmaste vägen till hamnen för att hinna till nästa färjan.
02.21 Trots mitt tvivel tog Sverige till slut slut, vi befinner oss vid betalningsbåsen på färjeterminalen och räknar sekunder som kortläsaren äter upp. 9 minuter återstår till avgång.
02.25 Vi kör in på färjan, efter oss följer ytterligare två till bilar innan vi ser bommen gå upp. Vi sparade precis 30 minuter. För vår egen sinnesro är detta en stor bedrift.
02.30 Jag tweetar om resan. För första gången under min hela twitterkarriär favoritmarkerar det officialla BVB-kontot min tweet. BVB vet att jag gör mitt yttersta för att visa min support i kvällens match.
Målet är klar, jag ska minsan stå i den Gula väggen
02.45 Jag köper en kopp té på färjan och inleder en diskussion om Dortmund med kafépersonalen. Jag uppskattar hans intresse för fotboll som mina medresenärer saknar helt och hållet.
03.00 Danmark välkomnar oss med snöslask och hårda vindar. Vi lär oss också att den rakaste vägen till Tyskland är stängd på grund av en olycka på en bro på vägen. Vi räknar med en 100 km omväg tack vare detta.
03.45 Den läskigaste biten av resan infinner sig. Vi kör över en kilometerlång bro där bilen knappt stannar på vägen i vindarna som byter riktning ögonblickligen. För ett tag kör vi emot vinden och oavsett trycket på gaspedalen påverkas inte bilens färdhastighet. Jag hoppas bara att bron ska ta slut så fort som möjligt.
04.15 Plötsligt har Danmark blivit en fruktansvärt stor land också. Jag börjar tvivla att ett land som heter Tyskland överhuvudtaget existerar. Mina båda medresenärer är vakna igen så jag kan passa på att ta en tupplur.
06.53 Jag vaknar för att bilen stannar, denna gång inte framför en Statoil för min stora glädje. Vi är äntligen i Tyskland. Vi har kört i över 1000 kilometer och befarar att ha drygt 400 kvar.
07.12 ”Du bist schwarz und gelb, bist alles auf der Welt.” Att vara i Tyskland är nästan som att vara framme.
07.15 Snöstorm i norra Tyskland. Vi som räknade med att vägarna i Tyskland skulle låta oss köra betydligt fortare.
10.09 För första gånger går navigatorn ner till två siffror. Ett litet jubel bryter ut i bilen.
10.37 Vi har under 10 km kvar till flygplatsen. Detta ögonblick föräras med ”Leuchte auf Mein Stern”.
11.00 1500 km och 15 timmar senare är vi äntligen framme. 7,5 timmar före avspark. Jag kommer hinna ta en sväng på Dortmunds julmarknad innan matchen, träffa ett gäng finnar vars vän sitter kvar i Stockholm eftersom han inte hade haft samma snilleblixt som jag när vi sparkades ur planet.
Jag lovar egentligen är granen stor och jag liten
Denna kväll festade jag loss inte för lagets prestation på planet men för att jag hade gjort det omöjliga, trots en storm som lamslåg hela Södra Sverige och Danmark hade jag tagit mig hela vägen till Dortmund och hållit min utmaning vid liv. "Ooo-lee, ooo-leee, Ooo-lee, Ooo-lee, Oleoleol-ee, oleoleol-ee, Borussia Dortmund ole, Borussia Dortmund ole, Borussia Dortmund ole!"
Suvi 1 – Sven 0
