17 x Westfalenstadion: Vinteruppehåll, ja tack!
”Den första är också en gång” säger ett finskt ordspråk. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta, men en månad utan fotboll känns lika behövligt för mig själv som för laget. Första halvan av säsongen är avklarat och nu återstår de färre matcher än jag redan har varit på. Halvtid i helgens match var mittpunkten av utmaningen. Vad har jag lärt mig hittills?
Geografi
Jag vet hur man går till stadion från tågstationen, från Alter Markt och från Universitätet. Jag påstår dock inte att jag känner till de rakaste vägarna som ett antal Schwedische Borussen kan vittna om.
Flygtiderna från Arlanda till Düsseldorf fredagar och lördagar, plantyperna, flygnumren och flygstolspriserna sitter inpräntade i hjärnan. På sträckan mellan Düsseldorf-Arlanda gäller det samma för söndags- och tidiga måndagsflyg.
Att köra från Arlanda till Düsseldorf flygplats i en storm tar exakt 15 timmar.
Säsongens första tifo kom i höstens sista match
Fysik
Man är trött på måndagar oavsett hur matchen har slutat eller när man har stigit på planet hem. Inga fasta fritidsaktiviteter kan bokas på måndagar.
Dagen innan matchdag måste man ta det lugnt för att klara av 9 matchen under en höst.
En matchdag måste inledas med en rejäl måltid eftersom man sällan hinner äta mitt i alla fotbollsförpliktelserna, som t.ex. dricka öl, möten med medsupportarna och BVB-sjungande.
I den Gula väggen kan ens kondition sättas på spel om matchen blir en galet målrik.
Det tar ungefär 2-3 dagar att återfå sin röst efter en match. Inga möten bör bokas under dessa dagar på jobbet.
Tänkt vad ni än vill, men man träffar de koolaste brudarna på toakön!
Socialt liv
Inga av mina fotbollsointresserade vänner klagar längre på att mina helger styrs utifrån fotbollsmatchtv-tablåerna. De har förstått att det kan vara mycket värre.
Vännerna i Tyskland föredrar att jag flyger hem på söndag eftersom detta innebär att de slipper titta på mig skriva i timmar dagen efter matchen.
Jag använder all min sociala kompetens och driv under matchdagarna. I Sverige syns inte ett uns av detta varken på arbetet eller på fritiden. Jag får be och hoppas på att båda jobbet och vännerna finns kvar när säsongen är över.
Mina sociala medier är totalt riktade mot fotboll och BVB och varje ny vän är kopplad, på ett eller annat sätt, på BVB. Jag misstänker att flera av mina vänner har blockerat mig från sina informationsflöden.
Lycka
Jag kan inte betona för ofta hur lyckligt lottad jag känner mig varje gång jag får sätta min fot på stadion. Inte någonsin i mitt liv trodde jag att jag skulle få uppleva en hel höstsäsong på Der Tempel. Att få uppleva Dortmund och fotboll på ett så närgånget sätt är någonting som har hållit mig på fötterna under den här hösten som har varit en av det tyngsta i mitt liv hittills.
Jag tänker inte påstå någonting så klyschigt som ”fotboll är större än liv och död”. Jag har fått lära mig under dessa gångna månader att för mig är den inte det. Men att ha en dröm, besluta sig att genomföra den och vara med på den resan har gett mig en sådan enorm inre styrka att jag har kunnat stå på mina egna ben i de svåraste stunderna i livet.
Tyvärr hade inte tomten den bästa julklappen i sin säck
God Jul och Gott Nytt År!
Tack så mycket för er alla som har följt mig under hösten. Att få dela min resa med er känns oerhört uppmuntrande och jag är glad att flera av er har dökt upp på min väg både i Sverige och Dortmund. Ni borde väl veta vid det här laget att om ni har vägarna förbi Dortmund på matchdag är jag alltid öppen för en träff!
Med nya tag mot vårsäsongen! 8 kvar!
