Ruhrderbyt: 0-1
För 134:e gången skulle Borussia Dortmund möta sina bittra rivaler FC Schlacke 05. Formsvaga Dortmund hade hemmaplan och över 80. 000 hängivna supportrar fyllde arenan till bristningsgränsen. De flesta fick åka hem med en bitter eftersmak.
Borussia Dortmunds tränare, Jürgen Klopp, hade inför matchen en hel del problem med skador i sin trupp. Som vanligt saknades, den ack så viktiga, Sebastian Kehl. Men inför den här matchen var han inte ensam på skadelistan. Även den kvicke ”Kuba” Blaszykowski var med på listan och en viss oro för att mittfältet inte skulle hålla måttet offensivt infann sig naturligtvis. Men det var inte bara dåliga nyheter, spelare som Santana, Tinga, Bender och Dede hade alla varit tveksamma inför mötet med Schlacke. Samtliga kunde dock medverka, men de två sistnämnda fick nöja sig med en plats på bänken. Klopp formerade laget som vanligt enligt en 4-4-2 uppställning med ett så kallat diamantmittfält.
Han valde att som vanligt låta Roman Weidenfeller vakta målet, framför sig hade han, sett från höger, en backlinje bestående utav Patrick Owomoyela, Neven Subotic, Felipe Santana samt Marcel Schmelzer. På mittfältet tog Mats Hummels hand om rollen som defensivmittfältare medan Tamas Hajnal tog hand om den offensiva mittfältsrollen. Till höger spelade Tinga och till vänster Nuri Sahin. Anfallsparet blev detsamma som i cupen, där de lyckades göra tre mål, det vill säga Mohammed Zidan och Lucas Barrios.
Gästernas tränare, Felix Magath, hade även han lite skadebekymmer att ta hänsyn till. Spelare som Holtby, Moravek, Jones, Pander, Mineiro och Kuranyi var alla borta. Om det var därför Magath valde att starta defensivt eller ej vet vi inte, men han satsade på en 5-2-3 uppställning. Där två ytterbackar nästan agerar yttermittfältare tillsammans med två anfallare som gör likadant, vilket lämnade Farfan ensam på topp, som renodlad anfallare. Man kunde nästan ge sig på att det skulle bli jobbigt för Dortmund att göra mål då, med tanke på hur jobbigt man har haft att penetrera försvar hittills.
Domare Wolfgang Stark blåste igång matchen på utsatt tid klockan 15:30. Just Stark och hans linjedomare skulle sedan visa sig få en huvudroll i detta derby, som i så många andra derbyn. ”Gul och svart” här på forumet uttryckte sig i efterhand på detta vis: ”Ingen hade väl blivit förvånad om domaren haft en blå tröja på sig”. Och jo, det ligger nog en hel del i det där. Många gånger är domaren lika dålig åt båda håll, men under gårdagens derby drabbades hemmalaget starkast. Nåväl, åter till matchen.
Under de inledande minuterna tog båda lagen det väldigt lugnt och försiktigt. Bollinnehav och säkert defensivt spel prioriterades från båda lagen. Det var ändå hemmalaget Borussia som försökte och ville mest i början. Laget byggde ett metodiskt passningsspel och försökte hitta luckor i ett tätt Schlacke-försvar. Lucas Barrios, som lyckades göra två mål under tisdagens cupmatch mot Karlsruher SC, fintade bort sin försvarare och stormade in mot mål. Han fick bollen lite långt ifrån sig och Neuer i målet hann först till bollen. Efter en kvart spelad fick Dortmund sin nästa chans. Högerbacken Owomoyela kastade ett långt inkast in i straffområdet, bollen studsade över dels försvararna och dels anfallarna i boxen. Men vid den bortre stolpen dök Barrios upp och drog till ett bra skott, men Neuer gjorde en riktig handbollsräddning och förnekade en ledning för hemmalaget.
Hemmalaget Borussia Dortmund hade nu kopplat ett visst grepp om matchen, en match som var förvånansvärt lugn ändå. Den där riktiga derbykänslan infann sig inte riktigt. Antagligen var båda lag rädda för att dra på sig kort eller hamna i underläge. Än en gång skulle Barrios vara inblandad i en farlighet. Den här gången drog han på ett skott en bit utanför straffområdet. Skottet tog på en motståndarspelare och ändrade riktning totalt. Neuer låg redan på marken, bara för att kunna se bollen störtdyka ned mot ribban. Den studsade sedan troligtvis in i mål och upp igen, innan Neuer kunde lägga vantarna på bollen. Hemmasupportrarna och hemmalaget hade redan börjat fira målet, men domarteamet vinkade avvärjande. Det är givetvis tungt att bli av med ett mål på det viset, men i det här fallet är sanningen att det faktiskt måste varit svårt för domarteamet att se huruvida bollen var inne eller ej, de har ju inte tillgång till repriserna.
Det skulle förstås bara bli än värre, som så många gånger förr när det börjar gå utför. Dortmund höll fortfarande i taktpinnen och försökte spela sin väg mot mål. En Dortmundspelare blir nedgjort men för tillfället kunde bollen fortfarande räknas vara under kontroll, domare Stark släppte då frisparken för fördel av bollen. Men den där bollen var endast under kontroll någon sekund, trots detta blåste inte Stark frispark utan lät bortalaget kontra istället. Kenia fick bollen på vänsterkanten och kunde slå ett lågt inlägg in i straffområdet. Där dök Farafan upp och gjorde 0-1, helt utan chans för Weidenfeller. Dessförinnan hade förstås Farafan tillintetgjort Schmelzer genom att knuffa bort honom. Men domaren tyckte uppenbarligen att det var helt okej, underläge efter ett regelvidrigt mål var ett faktum.
Resten av halvleken spelades av utan några större händelser, trots att hemmalaget försökte på alla sätt och vis att sätta dit en boll. Men laget verkar inte ha någon som kan slå den där avgörande passningen, eller för all del göra det där viktiga målet. Halvtid.
Inför andra halvlek lät Jürgen Klopp sitt lag vara intakt, medan Magath valde att lyfta ut Rafinha och ge greken Pliatsikas chansen i detta betydelsefulla derby. Ifall man tidigare under matchen tyckte att Dortmund hade övertaget, så var det verkligen så nu efter halvtidsvilan. Man kämpade och man sprang, och man hade mycket boll. Ett riktigt tryck, men de där riktiga målchanserna var sällsynta. Än mer sällsynt är förstås en målgörare i Dortmund.
Zidan testade Neuer med ett skott en bit in i andra halvlek, och på returen dök både Tinga och Hajnal upp. Efter att Tingas nick räddats klev Hajnal fram och satte bollen i nät. Men målet godkändes inte den här gången heller. Förvånansvärt nog var detta dock en helt korrekt avblåsning eftersom att både Tinga och Hajnal stod i offsideposition. Under tiden Dortmund hade detta tryck mot mål satsade bortalaget på att försöka kontra, och fick iväg ett och annat skott, men de vållade aldrig några problem för Weidenfeller.
I 61:a minuten försökte Klopp göra något för att elda på laget. Grosskreutz och Valdez fick chansen istället för Hummels och Barrios. Ett diskutabelt byte faktiskt, då Barrios var den som kändes klart hetast som målskyttskandidat i hela laget. Valdez hade långt ifrån sin bästa match men Grosskreutz blev inblandad i en hel del i detta derby. Först passade han Zidan, som kom mer eller mindre fri, men han missade målet och var dessutom offside.
På ännu en kontring fick bortalaget sin nästa farlighet, den här gången var det Altintop som kunde ta emot en fin långboll inne i straffområdet, göra sin gubbe, och avsluta. Men Altintop hade nog druckit ur hemmalagets vattenflaskor eller något, för hans avslut var verkligen dåligt. Klopp gav även Rangelov chansen, istället för Hajnal. Men det hände en hel del under den här perioden i matchen. Grosskreutz fick en hel sula med dobbar på sig, inne i straffområdet. Farligt spel, tycker de flesta, men inte domare Stark. Ingen straff. Tio minuter senare är Santana på väg att nå högst på en boll inne i straffområdet, men han får aldrig chansen att nicka eftersom han blir undanknuffad, inte med några ”raka armar, axel mot axel”, utan av ett bar utsträckta, blå armar. Men straff, det blev det inte. Istället kunde gästerna skapa sig ytterligare en kontringsmöjlighet, den här gången var det den inbytte Sanchez som drog iväg ett skott, och Weidenfeller tvingades att göra en bra räddning för att inte laget skulle tappa allt hopp.
Trots tappert försök från Dortmunds sida var man tvungna att inse att man saknade en målskytt, en riktigt bra passningsspelare samt en bra domare. Saknar man dessa tre ingredienser vinner man inte en fotbollsmatch, och framförallt inte ett Ruhrderby. En bitter förlust trots att laget spelat bra och kämpat. Nu är man indragna i bottenstriden istället, och Klopp måste hitta ett sätt att få sitt lag till att göra mål – och att vinna matcher. Sämsta säsongsinledning på 21 år. Nu kan det bara bli bättre, hoppas vi.
Matchen var över, men det betydde inte att det var händelselöst nere på plan. Efter slutsignalen firade målvakten Neuer segern framför 25.000 Dortmundsupportrar på Südtribüne. Vidrigt och osportsligt, javisst, men vill man bli den nye Kahn måste man ta till dessa knep. Grosskreutz valde att gå fram och säga till att det där är bara löjligt, då ska han, enligt egen utsago, fått ta emot en armbåge mot ansiktet. Det finns inga tydliga bilder på detta då matchen var över. Men Sahin, Grosskreutz och 25.000 supportrar såg vad som utspelade sig vid målet framför Süd. Huruvida det blir någon utredning eller inte vet vi inte i dagsläget, men det var en synnerligen tråkig avslutning på ett ännu mer deprimerande derby.
Nästa vecka väntar spel borta mot Mönchengladbach, som idag spelar mot Freiburg. Det blir en viktigt match för Borussia Dortmund, tre poäng är ett måste om man inte vill kilas fast i botten av tabellen.
Borussia Dortmund: Weidenfeller - Owomoyela, Subotic, Santana, Schmelzer – Hummels (62, Großkreutz) - Tinga, Sahin – Hajnal (75, Rangelov) - Zidan, Barrios (62, Valdez).
FC Schalke 04: Neuer – Rafinha (46, Pliatsikas), Zambrano, Westermann, Bordon, Höwedes - Moritz, Schmitz - Farfan, Altintop (73, Asamoah), Kenia (58, Sanchez).
Mål: 0:1 Farfan (31., Kenia).
Gula kort: Moritz
Domare: Stark
Åskådare: 80.552 (utsålt).
