Mer ledsen än sorgsen
Parallelt med att Hertha spelade mot Leverkusen befann sig undertecknad på Commerzbank i Frankfurt där hemmalaget tog emot Hoffenheim. Därifrån gick det att följa utvecklingen. Först kom rapporter om att Hamburg ledde mot Nurnberg. Sedan att Raffael gett Hertha ledningen. Härligt. Hannover öste förvisso på mot Gladbach. Och så programenligt så ledde Bayern mot Bochum. Helt plötsligt fanns det en strimma av hopp.
Bara det faktum att Hertha kunde störa Leverkusen kändes bra. Viktigt att inte vika ner sig. Låt motståndarna få göra sig förtjänta av segern. Nya mål i Hannover. Samtliga till hemmalaget. Mål efter mål rann till i Hamburg. Nu på tavlan. Bremen leder mot Schalke. Bayern mästare. Grattis förresten. Samma Bayern som Hertha skall möta i sista omgången. Detta Bayern som dessutom skall spela två finaler efter Herthamatchen. Kunde detta verkligen gå vägen? Inte då. Manuel Friedrich´s kvittering nu ett faktum.
Efter matchen gick jag och åt på en uteservering i centrala Frankfurt. Där visades sammandrag av dagens matcher på TV. Vilka chanser Hertha hade mot Leverkusen !. Oj Oj Oj. Gekas skott i insidan av stolpen. Ramos inspel till Gekas (som missades hårfint). Två gånger dessutom. Men det är symptomatiskt att Hertha är för dåliga framför mål. I ärlighetens namn skall sägas att Leverkusen hade en del fina lägen de med.
Nu finns det inget hopp mer vad gäller denna säsong. Det som många av oss trott har blivit verklighet. Själv har jag haft det på känn sedan Hertha förlorade mot Hoffenheim. Det var tio matcher sedan.Jag vill här säga till den som tänker gå och hänga sig eller öppna sina ådrår. Gör det inte. Det är aldrig svaret. Det är trots allt bara en del av livet. Hertha åker ut men vi kommer att komma igen. Vi är Hertha BSC.
Den usla hinrunde blev för mycket. Under ruckrunde har Hertha spelat upp sig och visat att vi egentligen har i Bundesliga att göra. Försvarsspelet är av god Bundesliganivå och det är också detta som skänker hopp inför framtiden. Därför känns det inte som om vi ramlar net i något okänt svart hål. Kan vi ta med oss detta försvarsspel ner i Zweite så är mycket vunnet. Samtidigt så gäller det nu att sälja detta argument till de spelare som tvekar om en fortsättning. Kan vi återskapa stora delar av den elva som spelat under ruckrunde så är chanserna goda om en snar återkomst till finrummet.
Värre tror jag att det kan bli för det lag som skall följa Hertha ner. Det står emellan Bochum, Hannover och Nurnberg. De två förstnämda lagen möts i vad som kan liknas som en cupfinal. Alla dessa lag har till och från under säsongen haft läget under kontroll. Det var inte länge sedan Magnus Falk att Bochum skulle klara sig. På de senaste elva matcherna har Bochum tagit tre oavgjorda. Om de inte lyckas vinna i sista skulle det alltså bli tolv raka utan vinst. Tungt att bära med sig ner i 2:an. Hannovers försvar har fullständigt rämnat sedan Enke och det är tveksamt om det försvaret håller ens i Zweite. Nurnberg har åkt på en otäck formsvacka och efter matchen igår var det oroligheter. För det lag som åker ut så måste det kännas som om jorden svalde dem levande.
Hertha har trots allt legat sist sedan den sjätte omgången. Det är ofantligt länge. Det står även klart att vi kommer sluta sist. Nu gäller det att hitta positva tecken och sådana finns.. Fuck the past and kiss the future sade Bono en gång i samband med en konsert i Sarajevo. Nu gäller det att stötta Hertha på riktigt. Därför känns det mera ledsamt än ren sorgsenhet.
