Holstein Kiel - Hertha BSC2 - 3
Äntligen seger på bortagräs
Fem mål, tre straffar, ett rött kort och säsongens första bortaseger inkasserades efter att Fabian Reese, som anslöt från Holstein Kiel i somras frälste oss på tilläggstid.
Inför den sjunde omgången i världens bästa andraliga låg Kiel på tredje plats medan Hertha befann sig på platsen ovanför negativt kval. Holstein-Stadion är en engelsk typ av arena, trång, gemytlig och risken för dålig sikt från bortasektionen är uppenbar. Det var sedan länge slutsålt, de 15 034 biljetterna, men jag undrar om de inte tryckt in fler då det var packat med folk som stod upp längs ena långsidan där det inte fanns någon sektion. I alla fall, Kiel bjöd på 17 grader och sol, vi stod i skuggan och det var väldigt behagligt och trevligt, äntligen en match som spelas med normal temperatur då hemmamatchen mot Eintracht Braunschweig helgen innan spelades med 27 grader och en kurva som inte hade någon tillstymmelse till skugga under hela matchen.
Tjark Ernst var tillbaka i målet och bakom anfallsstjärnan Tabakovic spelade Prevljak som fick chansen istället för Pálko Dárdai som utgick skadad i senaste matchen. Inledningsvis var det framför allt hemmalaget som hade bollen, men de lyckades inte skapa något trots att vi fortfarande spelar med Kempf i mittförsvaret. Hertha var närmast att ta ledningen, men Tabakovic kom lite för nära målvakten när han avslutade och bollen träffade en utrusande Weiners bringa. BSC satsade på omställningsspel och efter en knapp halvtimme kom ledningsmålet efter ett skolboksexempel. Winkler med bollen centralt spelade ut till Reese på kanten som på ett tillslag slog ett inlägg och en framstörtande Prevljak behövde bara sätta dit pannan och vi fick anledning att jubla på den fullsmetade bortasektionen. Tio minuter senare försökte sig Hertha på en frisparksvariant den såg extremt misslyckat ut, men såg fick Prevljak iväg ett skott som Weiner i hemmamålet styrde rakt ut och där stod nyförvärvet Bouchalakis och därmed var det 2:0 Hertha fem minuter innan paus.
Kiel, särskilt på hemmaplan är inte blyga av sig och vågar verkligen gå framåt, vilket vi fick erfara då de kom ut ursinniga i andra halvlek. Den var inte ens tio minuter gammal när de vaskade fram en hörna som Pichler obehindrat kunde nicka in och bara tre minuter senare var det kvitterat på straff. 2:2 och över en halvtimme kvar plus tilläggstid, det här bådade inte gott. Senaste bortamatchen mot Magdeburg ledde vi fyra gånger, men förlorade ändå matchen, nu mot Holstein Kiel gick vi in i paus med tvåmålsledning för att tappa den på mindre än tre minuter. Momentumet uteblev lite överraskande ändå, även om hemmalaget hade det mest av bollen så skapades det inte några direkta farligheter.
Matchuret tickade på och slutet närmade sig när domaren halade fram ett gult kort till Tabakovic för filmning, men VAR-rummet i Köln kallade på domarens uppmärksamhet, inget gult till Tabakovic, straff Hertha och nu var vi i minut 88. Tabakovic som varit glödhet med sju mål på de tre senaste matcherna tog självklart hand om straffen. En dålig straff, semaforhöjd i handbollstermer, Weiner gick åt rätt håll och det blev hörna istället för mål. Fan, fan, fan. Första bortasegern som var så nära. På efterföljande hörna kapades Bence Dárdai och domaren pekade återigen på straffpunkten. Mein Gott, vad händer? Fabian Reese som gjorde succé i Holstein Kiel förra säsongen tog tag i bollen och var fast besluten att sänka sin förra klubb. Han lade den i samma hörn som Tabakovic, Weiner gick åt samma håll, men bollen var slagen närmre stolpen och dit nådde inte Weiner, 3-2 Hertha 90+2! Det spelades boll i ytterligare åtta minuter och de var en pärs, men vi höll ut och inkasserade äntligen en trepoängare och därmed återfinns vi nu helt plötsligt på övre halvan av tabellen med endast fyra poäng upp till direktuppflyttning.
