Ny skribent klar!
I strävan att skriva så mycket och så bra som möjligt om vårt älskade FC Bayern så tycker vi att det är nödvändigt att utöka redaktionen. Här kommer vårt senaste tillskott:
Den nya skribenten i fråga är då jag, Anders ”Lucki” Luckmeier. Jag tänkte berätta lite kort om mig, och varför jag hamnat här ifall att ni är intresserade!
Jag är en 20-årig kille (född 1985) från södra Sverige, närmare bestämt Ängelholm i nordvästra Skåne. Jag bodde tills nyligen i Kalmar där jag läste ekonomi på högskolan, men det var inte min grej så att säga, så jag valde att återvända hem.
P.g.a. detta med hemflytt o.s.v. så kommer ni nog inte få se allt för många artiklar signerade Luckmeier den närmsta tiden. Dock räknar jag kallt med att ordna allt vad internet och så heter så fort jag kan!
För att återgå till ämnet, jag är som sagt en kille på 20, snart 21, som lever för sport i allmänhet och fotboll i synnerhet. Första gången jag kom i kontakt med denna så fängslande idrott var på lekis. När man började ettan blev det fotboll varje rast och så fortsatte det. Jag började spela i klubb när jag var omkring 8 år och har spelat sedan dess. Till min meritlista kan jag även lägga innebandy, som jag sysselsatt mig med i ca 6 års tid.
Dock är jag inte kräsen när det gäller sport. På sommaren kan jag ses på fotbollsplanen, på street-hockeyplanen, på tennisplanen, flängande runt på mina inlines eller kanske t.o.m. spela beachvolleyboll. På vintern syns jag oftast i ishallen, där jag försöker spela hockey, eller i innebandyhallen där jag briljerar.
En vanlig fråga jag får, är hur det blev så att Bayern München blev mitt lag över alla andra? Jo, som ni hör på mitt efternamn är jag av tyskt påbrå. När jag och min familj fick påhälsning av några av våra släktingar bosatta i Tyskland för en herrans massa år sedan, hade de med sig en present till mig. Presenten i fråga var en äkta Bayern München-matchtröja, till råga på allt inhandlad i München där dessa släktingar bor. Detta blev som tändvätska för mig, och jag började hålla koll på text-tv hur det gick för FC Bayern. Spelar- och tränarnamn lärde jag mig efterhand som mitt intresse utvecklades. Men själva gnistan som fick eld på tändvätskan blev när jag köpte Championship Manager. Under ca två års tid vägrade jag hårdnackat att spela med något annat lag än Bayern, och på så vis lärde jag mig en hel del mer om ”FC Bayern, Stern des Südens”.
Jag tänkte avsluta min presentation med att nämna några av mina bästa, samt sämsta Bayern-minnen.
År 1999 tog sig ett enormt slagkraftigt FC Bayern till Champions League-final, där de ställdes mot ett av mina absoluta hatlag alla kategorier, Manchester United. (Nämn inte lag som Real Madrid, Manchester eller Chelsea i positiva ordalag till mig tack!) Bayern ledde med 1-0 och dominerade sista halvan av andra halvlek. Carsten Jancker, av alla, skjuter en volley liggande på rygg i ribban bara för att nämna en av alla de chanser Bayern skapade. När sedan United i 89:e minuten kvitterar var jag ju lagom besviken. När sedan Teddy Sheringham avgör på stopptid efter dåligt försvarsspel på en hörna, ja då bröt helvetet lös för mig.
Nu kommer vi till ett ömt vårdat minne för mig. Jag glömde inte den här episoden förrän Bayern senare slog Valencia på straffar i finalen i maj 2001. Inte för att jag glömde det då heller, men nu kunde jag acceptera det lite bättre för nu hade jag fått vara med om en Champions League-seger!
Även det året Patrik Andersson avgjorde för oss och fixade seriesegern med sitt mål är ett fint minne. Precis som alla ligatitlar, ska tilläggas.
