Bayerns historia
Historian om storklubben Bayern München handlar till stor del om Franz. Franz John, Franz och Franz Beckenbauer. Det här är berättelsen om Bayern München, Tysklands mest framgångsrika fotbollslag genom tiderna och ett av Europas mest framgångsrika lag.
Allting startade den 27:e februari 1900. MTV 1879 München var en gymnastik klubb där den då nya sporten fotboll inte fick mycket plats. Elva ”rebeller” ur klubbens fotbollslag möttes på en restaurang Gisela i München och bestämde sig för att starta en ny fotbollsklubb. I fronten stod Franz John, som var den drivande kraften i frågan. På grund av ekonomiska bekymmer var man dock tvungen att gå med i en annan förening. 1906 gick man då med i Münchner SC 1906. Ett av kraven från den nya föreningen var dock att laget skulle slopa den svarta tröjan och istället bära den röda tröjan, som idag symboliserar Bayern, som skulle ena den nya föreningen.
Hemmaplanen hette Bayern-Platz på Leopoldstraße och 1907 började vi se konturerna av en ny storklubb. FC Wacker besegrades med 8-1 i den historiska första matchen. Succén fortsatte och laget fick mer och mer utrymme i den lokala pressen. 1910 vann man Bayerska mästerskapet. Nästa år vann man samma titel och fick då sin första landslagsman. Max ”Gaberl” Gablonsky spelade när Tyskland förlorade mot Belgien med 3-0 den 16:e maj 1910.
Sedan bröt första världskriget ut vilket gjorde att ingen fotboll spelades. Efter krigets slut bestämde sig fotbollslaget för att gå ur Münchner SC 1906 och istället bilda en helt egen klubb. Bayern hade redan här 700 medlemmar och är vad det är idag, Tysklands största klubb.
1926 vann man södra Tysklands mästerskap och 1932 vann man den ”nationella titeln” när man besegrade Eintracht Frankfurt med 2-0 med stjärnor som Heidkamp och Breindl samt en tränare, massör, organisatör, allt i ett, som hette Richard 'Little' Dombi.
Andra världskriget gjorde sedan att all fotboll stod i stiltje. Det skulle också ta tid innan fotbollen, liksom övriga samhället, skulle återhämta sig från det sex år långa kriget. 1957 vann Bayern DFB-Pokal men detta var det enda klubben vann under en lång tid. 1963 blev det så illa att Bayern åkte ur högsta ligan. Men två år senare började klättringen mot toppen igen. Tränaren Tschik Cajkovski genomförde ett nytt tänkande, han satsade på unga spelare istället för äldre, vilket minst sagt gav resultat. En viss Franz Beckenbauer anlände från konkurrenten 1860 München, i mål stod Sepp Maier och längst fram fanns Gerd Müller.
Man tog sig upp i högsta ligan där man slutade trea första säsongen. Beckenbauer och Müller blev uttagna i den landslagstrupp som skulle spela VM i England, där man som bekant förlorade finalen mot England. Senare vann Bayern ny titel och 1967 började man erövra Europa. 1-0 i förlängningen mot Glasgow Rangers i Nürnberg och Bayern kunde titulera sig bäst i Europa.
Åren 1968-1976 skulle komma att benämnas som ”De gyllene åren”. Branco Zebec tog över från den lyckosamme Cajkovski men resultatet blev inte sämre. Även om den nya tränaren var kontroversiell, han förbjöd alla spelare att dricka öl. Alkoholförbjudet gick dock inte ut över spelet på planen. Bayern vann dubbeln, ligan och DFB-pokal, efter ett åtta poängs försprång till Aachen i ligan och finalvinst över Schalke i cupen.
Borussia Mönchengladbach vann sedan de två efterföljande ligatitlarna innan Bayern återigen var på tronen. Med en ny coach, Udo Lattek, och en helt ny arena, Olympiastadion, så återtog Bayern ligatiteln samt cupen. Gerd Müller vann skytteligan på hela 40 mål. Man vann även ligan året efter (1973) och året efter det (1974). Det sistnämnda året var verkligen ett ”Bayern-år”. Inte nog med att man ligan utan man även Europa-cupen efter att ha besegrat Atletico Madrid. Lägg till att Västtyskland vann VM på hemmaplan där sex spelare från Bayern var i startelvan i finalen mot Holland (Maier, Beckenbauer, Schwarzenbeck, Breitner, Hoeness och Müller). Paul Breitner och Gerd Müller gjorde med råge på allt målen som säkrade vinsten, 2-1.
Bayern vann sedan Europacupen de två efterföljande åren, dock utan någon inhemsk trofé. 1976 vann man dessutom World Club Championship efter vinst över brasilianska Belo Horizonte.
1977 blåste förändringens vind hos Bayern. Franz Beckenbauer sa farväl och flyttade till USA och New York Cosmos något Gerd Müller skulle göra året efter fast till Fort Lauderdale. 1979 blev Uli Hoeness manager, endast 27 år gammal, Pal Cernai blev ny coach och presidenten Neudecker lämnade klubben då styrelsen inte antog hans förslag av ny tränare. Hans ersättare hette Willi O. Hoffman.
1980 återtog Bayern ligatiteln, mycket tack vare duon Paul Breitner/Karl-Heinz Rummenigge. Året efter upprepade sig historia när Bayern vann återigen och återigen blev Hamburg tvåa, Stuttgart trea och Kaiserslautern fyra. Samma år vann man även cupen efter en numer legendarisk final. Bayern låg länge under med 2-0 mot Nürnberg och det såg ut som att rivalerna skulle vinna cupen också men tack vare en heroisk kämpainsats kunde Bayern, med en blödande Dieter Hoeness i spetsen, vända till 4-2 seger.
Det kunde också ha blivit en dubbel för Bayern men Aston Villa var starkare och vann med 1-0. Året 1982 var sannerligen ett år i Bayerns anda. Ligacupseger samt förlust i Europacupenfinalen, nu återstod bara VM-slutspelet i Spanien. Västtyskland tog sig till final där dock Italien blev för svåra och vann med 3-1. Tyskarnas mål gjordes av ingen mindre än Paul Breitner, som med detta mål gjort mål i två VM-finaler.
För elfte gången på sexton år blir en Bayernspelare utsedd till ” Fußballer des Jahres”. Den här gången är det Paul Breitner som får den ärofyllda titeln, året innan var det Karl-Heinz Rummenigge.
Nästa ligaseger kom 1984/85 då Udo Lattek åter tog över tränarposten. Året innan hade man vunnit cupen och i samma veva köpt Lotthar Matthäus från Mönchengladbach. Men samtidigt försvann en av nyckelspelarna, Karl-Heinz Rummenigge gick till Inter för 11 miljoner D-mark, och hans ersättare hette Sören Lerby samt unge Wiggerl Kögl. Men Bayern vann ligan och spelare som Andreas Brehme och Jean-Marie Pfaff klev fram i Rummenigges frånvaro. Udo Latteks återkomst till Bayern blev bara ettårig då Dr. Fritz Scherer tog över efter säsongens slut. Återigen vann Bayern ligan och i Europa gick man till final där dock Porto vann med 2-1.
Efter finalen var det flera av spelare som försvann. Lothar Matthäus, Andreas Brehme, Eder, Hughes, Michael Rummenigge and Pfaff sökte nya utmaningar samtidigt som tränaren Dr. Fritz Scherer också lämnade skutan. In kom istället Jupp Heynckes och trots spelarförlusterna lyckades han föra ligasegern till München då två följande säsongerna. Tyskland blev världsmästare efter 1-0 segern över Argentina och laget innehöll sex Bayernspelare (Augenthaler, Reuter, Thon, Kohler, Pflügler och Aumann).
Men för Bayern började 1990-talet inte lika bra. Heynckes lyckades inte föra Bayern till någon förtjänstfull placering och gamla spelaren Sören Lerby tog över. Men Bayern blev inte bättre med dansken kring rodret och nu var klubben för första gången sedan 60-talet på väg att åka ur Bundesliga. Erich Ribbeck tog över tränarposten samtidigt som Franz Beckenbauer och Karl-Heinz Rummenigge erbjöd sina tjänster för klubben. Beckenbauer blev vice president men skulle säsongen sätta sig på tränarbänken då Ribbecks era inte blev något mer än ett fiasko. ”Kaiser Franz” visade återigen vilken enormt duktig tränare han var/är, förbundskapten för Tyskland 1990, genom att vinna ligan. 1994 tog han över som president för klubben, en titeln han innehaver till dags data.
Säsongen efter tog italienaren Giovanni Trappatoni över, och trots att han var populär hos både spelarna och media så lyckades han inte resultatmässigt. Sjätte plats i ligan och förlust i semifinalen i Europacupen, mot ett Ajax som var på klar uppgång, gjorde att Otto Rehagel tog över. Med honom införskaffade Bayern stjärnor som Jürgen Klinsmann, österrikaren Andreas Herzog samt schweizaren Ciriaco Sforza.
Men Otto Rehagel fick lämna efter bara en halv säsong vid rodret trots att Bayern hade nått UEFA-cup finalen efter en minnesvärd semifinal dubbel mot Barcelona. 2-2 på hemmaplan följdes av en heroisk seger på Nou Camp där matchhjältarna hette Babbel och Witeczek. Finalen vann man också, Bordeaux stod för motståndet, då med presidenten Franz Beckenbauer vid sidlinjen, vilket gav Bayern sin första UEFA-cup seger. Men det var Borussia Dortmund som vann ligan.
Beckenbauer var bara en temporär lösning och inför nästa säsong kom ett känt ansikte tillbaka, nämligen Giovanni Trappatoni. Han tog tillbaka ligatiteln till Bayern första säsongen och säsongen efter blev det en cupseger innan italienaren lämnade, med en hel stads uppskattning.
Men ersättaren skulle bräcka sin föregångare med råge. Han hade precis tagit Borussia Dortmund till Champions League seger och tidigare även vunnit ligan, nu sökte Ottmar Hitzfeld nya utmaningar. Första året blev det ligaseger, förlust i cupfinalen samt Champions League final som absolut ingen glömmer. Manchester United-Bayern München, Nou Camp, Barcelona, Spanien.
Mario Basler gav Bayern ledningen med en välplacerad frispark. Bayern skulle senare träffa stolpen med mera innan Manchester under två olycksaliga övertidsminuter vänder finalen. Först var det Teddy Sheringham som kvitterade, sen kom epitetet ”supersub” för Ole Gunnar Solskjaer då han satte tvåan, på tilläggstid. Bayerns fjärde Europa-cup trofé gled dem ur händerna på bara några minuter.
Nytt millennium och efter förlusten mot United i finalen var laget med Effenberg, Elber och Kahn i spetsen revanschsugna. I Champions League fick man Real Madrid. Ett Real som blev rejält piskade av Bayern, 4-2 till tyskarna på Santiago Bernabeu och 4-1 hemma på Olympia stadion. Dock skulle spanjorerna få sista ordet då man vann när lagen möttes i semifinalen, 2-0 hemma och 2-1 borta.
Bayern vann dock ligan samma år och tog revansch för cupförlusten mot Bremen föregående år genom att besegra samma motstånd med 3-0. Det blev alltså dubbeln för Bayern.
Nästa säsong skulle bli bättre. Ända bakslaget kom i DFB-cupen då man relativt tidigt blev utslagna av Magdeburg. Men återigen, efter 34 matcher stod Bayern München som seriesegrare. Den här gången efter en mycket dramatisk avslutning och det var en svensk som stod i händelsernas centrum. Bayern behövde oavgjort borta mot Hamburg för att vinna medan Schalke behövde vinna medan Bayern förlorade, allt detta i sista omgången.
Schalke vann ganska komfortabelt sin match medan Bayern hade betydligt större problem. Hamburg tog också ledningen och resultatet stod sig till tilläggstid, då Bayern fick en indirekt frispark, som Patrik Andersson dundrade in. I och med kvitteringen var Bayern mästare, aldrig har det blivit så tyst på Park-stadion som när speakern förkunnade att Bayern hade kvitterat, fansen hade vid detta lag redan börjat fira ligatiteln.
För Bayern skulle framgångsvågen bara fortsätta. Efter att ha slagit ut Manchester United i kvartsfinalen i CL, så tog man revansch för föregående års förlust mot Real i semin, genom att vinna med 1-0 borta och 2-1 hemma. I finalen, på San Siro/Guiseppe Meazza, skulle man möta spanska uppstickaren Valencia.
1-1 stod det efter fulltid då båda lagen gjort mål på straff, Bayern hade dessutom missat en, och finalen skulle avgöras på straffar. Oliver Kahn blev stor matchhjälte genom att rädda tre av Valencias straffar. Bayerns fjärde Champions League titel var ett faktum!
Säsongen efter blev inte lika succéartat. Bayern slutade trea i ligan och åkte ut i cupen i semi men en trofé vann man i alla fall. För andra gången i historian vann man World Club Cup efter att Samuel Koffour avgjort finalen mot Boca Juniors. I Champions League tog det stopp i kvartsfinalen då de slutliga vinnarna, Real Madrid, besegrade Bayern rätt komfortabelt.
Bayer Leverkusen hade detta år kommit tvåa i ligan, efter att ha sjabblat bort ligatiteln i sista omgångarna och i finalen i Champions League blev Real Madrid för starka. Michael Ballack, lagets stora stjärna, hade gjort sig ett namn och en bit in på säsongen stod det klart att han skulle representera Bayern München kommande säsong. Även brassen Zé Roberto värvades från Leverkusen.
Ballack axlade Effenbergs roll som fältherre på mitten och Bayern vann med förkrossande 16 poängs försprång till tvåan Stuttgart. Man vann dessutom cupen efter 3-1 mot Kaiserslautern i finalen. Enda plumpen kom i Champions League där man åkte ut redan i gruppspelet efter att en viss Roy Makaay totalt målade sönder Bayern.
