Krönika: Den så kallade krisen
Efter förlusten mot Schalke i lördags så ser det ut som att Bayern München blir utan någon titel i år. Kritiken riktades främst mot tränare Jürgen Klinsmann och belackarna hävdade bestämt att hans tid var ute. Kan det vara så simpelt som att det enbart är tränarens fel?
Slutet på en era
Den 17:e Maj 2008 tog en era slut. Två moderna hjältar tog avsked till rungande applåder. De hade tjänat klubben Bayern München så väl att de inte längre betraktades som anställda. De var ikoner, ledare, titaner och generaler. Personer som fick en att aldrig våga räkna bort Bayern ty de hade gått berserka gång ifall deras kolleger inte hade gett 100% i varenda kamp, på varenda träning. De två herrarna kallas även för Oliver "Titanen" Kahn och Ottmar "Generalen" Hitzfeld.
Efter en "katastrofal" säsongen 06-07 med Bayern mått mätt så ville ledningen med Uli Höeness och Karl Heinz Rummenigge tillbaks till toppen. Mannen som skulle styra, gorma på och anföra trupperna på plan var Kahn. Herrn som skulle lägga upp taktiken och se till så att killarna växte ihop till ett lag var nygamle guldtränaren Ottmar Hitzfeld. När ledningen väl hade de fundamentala bitarna på plats var det dags att sätta sig ned med nämnda herrar och se vad som kunde göras bättre till kommande säsong. Man kom fram till att truppen var undermålig och Bayern fansen kunde knappt tro sina ögon när den normalt så snåla transferpolitiken förbyttes mot köp av superstjärnor som Ribery, Toni, Klose och hemvändaren Ze Roberto.
Den nyrenoverade truppen, nio nya ansikten blev det totalt efter att Breno anlänt som sista man i januari fönstret, körde över allt motstånd i Tyskland och vann Tyska cupen, Ligacupen och Bundesliga med tio poängs marginal. I Uefacupen gick det lite trögare men man lyckades trots allt ta sig till en semifinal där man blev demolerade utav framtida vinnarna Zenit. Ottmar Hitzfeld hade lyckats med att integrera nio nya spelare, fått laget att slå nytt rekord i lägst insläppta mål i Bundesligas historia och Ribery gick från bra till världsklass. Även Toni hade en remarkabelt bra säsong och gjorde tillslut 39 mål på 46 matcher i alla turneringar dessutom mäktade han med tolv assist. De två blivande stora hjältarna Toni och Ribery blev dock ordentligt sågade utav lagkapten Oliver Kahn strax innan vinteruppehållet för att de inte gav 100% och att de var tvungna att förstå att Bayern är en enorm klubb, fullt jämförbar med Europas andra giganter. Toni och Ribery tog sig i kragarna och producerade drömfotboll därefter och Toni sade själv till pressen att Kahn hade all rätt att kritisera honom och att han skulle försöka bibehålla formen. Lyckligtvis för Bayern så lyckades han med detta.
Nya tag, mot en ny era
Kritiska röster sade att nästkommande säsong skulle bli oerhört tuff för Bayern om de inte förstärkte truppen på tre positioner med högklassiga spelare och gärna ett par duktiga spelare för breddens skull. Positionerna det talades om var högerbacken, defensiva innermittfältet, och målvaktspositionen. En anfallare som backup och en yttermittfältare som kan öppna upp ett försvar ifall Ribery blev dubblad var också nödvändigt sades det.
Andra firade att Bayern München skulle få en ny tränare nämligen gamle måltjuven Jürgen Klinsmann. Så anlände tillslut Klinsmann den 30:e Juni 2008 och den nye bossen sade att det inte behövdes speciellt många nyförvärv utan han ville bygga om träningscentrat och så skulle han utveckla spelarna som redan fanns till hans förfogande. Det ansågs att spelare som Schweinsteiger och Podolski skulle kunna utföra stordåd med Klinsmann som tränare. Endast två spelare införskaffades, breddspelaren Borowski och andre målvakten Butt. Rensing skulle bli ny förste målvakt. Buddhastatyer, nya träningsmetoder som de använder i USA och ca 350 milj kr i ombyggnadskostnader utav faciliteterna skulle få killarna att prestera 5-10 % extra och då skall det kommas ihåg att säsongen 07-08 var på det stora hela väldigt bra.
Säsongen satte igång och det gick inte som tänkt - två vinster på de sex inledande matcherna var långt ifrån vad folk hade kunnat föreställa sig. Två av de sex matcherna förlorade Bayern och det talades redan om att Klinsmann borde få sparken ty säsongen innan hade ett Ottmar Hitzfeld tränat Bayern endast förlorat två matcher på 34 spelade matcher. Det hela kulminerade med 2-5 förlusten hemma mot Werder Bremen och hade inte Bremen tagit foten från gasen så hade det hela kunnat sluta både 6 och 7- 0. Ledningen hävdade att Klinsmann projektet var ett långsiktigt sådant och att det skulle ta tid och tålamod för att Klinsmann skulle kunna implentera sina idéer och få vårat kära Bayern München att spela vacker attackfotboll. Dessutom så var Demichelis, världsklass säsongen innan, och fixstjärnan Ribéry skadade. Ribéry återvände och med ens fick Bayern in lite kreativitet i laget och sakta men säkert så började Bayern att spela bättre och spelare som Lahm och Ze Roberto spelade otroligt bra. Man började klättra i tabellen nu och den magiska triangeln, Ze Roberto, Ribéry och Lahm, höjdes till skyarna i tysk press såväl som utomlands. Bayern hade världens bästa vänsterkant och var tillbaka i Champions League med dunder och brak. Bayern gick in i vinteruppehållet med 16 raka matcher utan förlust och låg på en delad första plats med Hoffenheim, det var bara en tidsfråga innan Bayern skulle dra ifrån i ligan och i Champions League gick det mycket bra.
Början på förfallet
Andra halvan utav säsongen inleddes med en superbt utförd match borta mot 06-07 vinnarna Stuttgart i cupen som slutade med förödande 5-1 för Bayrarna! Kritikerna hade tystnat och det såg ut som att det nu var en dans på rosor där Bayern skulle ta hem dubbeln och med lite tur kunna ta sig till en semifinal i Champions League beroende på motstånd. Tre dagar senare förlorade man med 1-0 borta mot Hamburg vilket inte är fy skam men som ganska väl summerar Bayerns säsong i år under Klinsmann. Det ojämna spelet höll i sig och man varvade 7-1 vinster mot Sporting Lissabon med 5-1 nederlag mot Wolfsburg. Det fanns en tydlig trend som gick att se nu också - Bayern förlorade varenda gång som de hade chansen att gå upp i serieledning. Vad hade oddset varit på att Bayern, med fem ligaomgångar kvar, inte skulle ha varit i serieledning en enda gång innan säsongen började? Vart hade hänsynslösheten försvunnit? Vart var det gamla Bayern? Plötsligt gick det upp för alla igen att det här nya projektet kanske inte är värt att satsa på. Klinsmann var tvungen att ta tjuren vid hornen mot världens bästa offensiva lag på deras hemmaplan med ett Bayernförsvar som under säsongen läckt som ett såll. Det slutade med en 4-0 förnedring på Nou Camp mot Barcelona. Bayern var utslaget ur Champions League.
Den tyska pressen, med Bild i spetsen, började nu begära Klinsmanns avgång. 'Klinsmann raus' skrek publiken på Allianz Arena på samma vis som nazisterna hade skrikit mot judarna. Det var inte en fråga om längre utan bara en fråga om när. Undertecknad trodde att Klinsmann skulle få säsongen ut. Men efter att Schalke 04, även kallat Scheisse 04 i Bayern kretsar, slagit Bayern med 1-0 på arenan som kallas Arroganz Arena i Schalke kretsar tycktes ledningen ha fått nog. Höeness var illröd, man kunde ha trott att han hade svalt ett kilo tomater, och Wolfsburg hade chansen att utöka sin serieledning till fem poäng dagen där på med fem matcher kvar att spela. Så idag kom domen; Klinsmann ut, detsamma gäller assistenterna Martin Vasques, Nick Theslof och Oliver Schmidtlein. Jupp Heynckes in tills säsongsslut med reservlagstränaren Herman Gerland som assisterande. Vad är då analysen?
Slutanalys
Att lägga skulden på Klinsmann är en väldigt lätt utväg för ledningen då han har tillgång till i princip samma trupp som Hitzfeld hade ifjol. Ett stort avbräck är en personlighet som Kahn försvann men för att vara helt ärlig och rättvis mot Klinsmann, trots att borde gjort bättre ifrån sig så är inte allting hans fel. Enda sedan Champions League segern '01 har Bayern stagnerat och blivit sämre/ legat kvar på samma nivå. Under tiden har den engelska ligan fått tre klubbar som sopar mattan med Bayern, Arsenal kan Bayern nog fortfarande slå, Barcelona är mil bättre än Bayern München, och behöver jag gå in på vad Milan utsatte oss för två gånger om. Bayern hänger fortfarande kvar i topp 10 listan men tappar nu betänkligt även på hemmaplan och kan få se sig besegrade för andra gången på tre år. De andra har kommit ikapp och ledningen har vägrat värva spelare trots att det varit uppenbart även för blinda människor att killar som Van Bommel inte är Bayern material ens en gång för att inte ens tala om kaptensmaterial. Sen vill man ju inte heller att Bayern skall bli en köpeklubb utan fokus skall fortfarande ligga på ett så kallat Bundesliga Dreamteam men i och med att den tyska Bundesligan tappat gentemot "de stora 3 ligorna" så räcker nog inte det till i dagsläget utan man behöver importer utifrån som kan göra det lilla extra som Ribéry och Toni ifjol. Det vi Bayernfans får hoppas på är att vi får in en tränare nu efter säsongsslutet som kan stanna i åtminstone fem år, ungefär som det var tänkt med Klinsmann, och på så vis få in lite stabilitet i laget samt att det värvas så att vi har en konkurrenskraftig trupp till nästa säsong så vi inte står och faller med skador.
Låt den nya eran börja!
