BLOGG: Ecke tänker - Galen omgång
Här samlar jag under säsongens lopp lite tankar som färdas runt i huvudet. Så välkommen in till "in the head of René Ecke"
2013-09-02
Runt sex-tiden i morse när jag som vanligt skulle åka till jobbet upptäckte jag att det fortfarande var mörkt. Hösten är alltså kommen och mörkare kommer det bli, men inte ska man misströsta för det. Höst, vinter och mörka dagar innebär också Champions League, WM kval och framför allt Bundesliga.
Fyra omgångar är spelade och det är nu ligan börjar formas allt mer. Men VILKEN omgång det var. I vilket fall fanns det mycket av det oväntade som fick mig att höja på ögonbrynet, vilket ger en liten vink på att vi kommer få se ytterligare en underbar säsong i Tyskland.
Bayern startade omgången redan på tisdagen mot Freiburg, men tappade poäng. Schalke var i kris och skulle möta ett formstarkt Leverkusen – Man gick och vann. Det än mer formsvaga Stuttgart vann mot Hoffenheim med 6:2?!
Bayern har alltså tappat sina första poäng men ligger efter Leverkusens förlust, fortfarande på en andra plats. Dock har Dortmund nu inte bara målskillnaden som hållhake på förstaplatsen utan även två poängs försprång. Härnäst väntar Hannover som startat väldigt starkt. Med nio poäng är man bara en poäng efter Bayern och skulle alltså vid vinst, nästan peta ner Guardiola i en liten minikris, även om han har lite tillgodo innan han riskerar sitt jobb.
Väl inne på ämnet så fortsätter Bundesliga även vara hård mot tränare. En har redan åkt och det var Stuttgarts Labbadia. Förvånande var väl att det redan skedde innan dem åkte ur Europa League. Även Schalkes Keller lär varit ganska nära men har efter CL avancemanget samt vinsten mot Leverkusen lyckats ta några djupa andetag ovanför vattenytan.
Avslutningsvis måste man väl ändå nämna fredagen? Att se hur Martinez kvitterar med 10 sekunder kvar, var nästan lika stor lycka som att vinna en riktig titel. Men alla vet att det inte var titeln det handlade om, det betydde så mycket mer.
Till matchen kan jag väl bara säga att jag tycker det börjar se allt bättre ut, även om den även visar att vi fortfarande är extremt sårbara bakåt. Jag förstår inte att Martinez börjar på bänken, i förmån för Rafinha. Jag höll på att avlida när jag såg att vi bara börjat med korta hörnor, men började andas igen när jag såg att vi ändå slog in dem ganska snabbt. Jag njöt av ögonblicket efter Riberys mål och urladdningen som han och Pep stod för. Jag blev oerhört taggad av att se hur Neuer vägrar förlora matchen och är uppe och språngnickar – men blir samtidigt påmind av Badstuber, vilket gör mig något nedstämd. Men det varade inte längre än att jag lyftes upp hela vägen igen av att se samtliga trycka dit sina straffar.
Stora frågan: Vad fan ska man göra nu i två veckor utan BuLi?
