Djurgården - Adler Mannheim 6 - 3
Förlust i hemmaderbyt mot Köln
Försvarslinjen återföll i gamla synder och ett Fortuna i medvind avslutade året med förlust hemma mot ärkerivalen istället för att haka på i toppen.
Så kom den till slut, matchen som alla Fortunen väntat på sen degraderingen till Zweite blev klar: hemmaderbyt mot ärkerivalerna från Köln. Arenan var fullsatt och stämningen på topp. Efter vissa problem med uppskjuten matchstart och att Fortuna fick dra på sig sina mintgröna bortaställ blåstes matchen igång.
I mitten av första halvlek får Köln två snabba mål, båda efter tveksamma försvarsingripanden från framför allt Stelios Malezas. Vid första målet vågar han inte ge sig in i närkamp med Helmes, som får lobba in ett inlägg mot bortre där Ujah är först på bollen. Vid andra målet bedömer han situationen fel och gör en helhjärtad brytning som siste man, men inte bättre än att Helmes får bollen; denne gör inget misstag utan placerar fint in bollen i Giefers vänstra hörn.
I resten av halvleken har Fortuna oerhört svårt att hitta någon form av spel och i halvtid känns förlusten kassaskåpssäker - det fanns chanser nog för 3- och 4-0. Det var tydligt att det var ett svajigt före detta krislag som tog emot serieledarna. Fortuna hade förvisso två raka segrar i bagaget men dessa hade kommit på bortaplan då man nästan uteslutande legat på kontring och med en backlinje som satt i knät på Fabian Giefer. Nu krävdes att man tog tag i taktpinnen, men det blev tyvärr tydligt att vi saknar många karaktärsspelare för närvarande. Därför blev jag förvånad när Reck bytte ut Fink mot Taskin, som fick göra A-lagsdebut. Lambertz hade varit det naturliga valet.
I andra bygger dock Fortuna upp en vändning som hade kunnat bli ett minne för livet för Fortunasupportrar, om ödet velat annorlunda. Uttalat bollskicklige tonåringen Gartner vann tillbaka bollen högt och skruvade in ett perfekt inlägg till pånyttfödde Hoffer, som reducerade. Strax efter kom kvitteringen på en listig frispark från Benschop, som i markhöjd letade sig igenom muren. I några korta ögonblick tänkte jag att nu vänder det: nu har vi det momentum som behövs. Arenan kokade och det var klar medvind Fortuna.
Tyvärr visade Köln varför de är serieledare och vi varför vi varit inblandade i bottenstriden. Efter kvitteringen lyckades Köln resa sig och var helt klart det bästa laget. Ändå kändes Ujahs 3-2 som ett slag i ansiktet och precis som vid 2-0-målet är det en alltför hög och irresolut backlinje som orsakar målchansen. Inte för att förringa Kölns fantastiska anfallsduo, som levererade en rad klassavslut, men för oss som följer Fortuna var det tydligt att det var gamla synder som åter straffade oss. I slutminuterna fick Latka på en stenhård nick på en hörna, men tyvärr alltför rakt på Horn som gör en fin parad i Giefer-klass.
En fantastisk inramning och en fullsatt Esprit Arena på tårna till trots – det var Köln som helt rättvist tog hem alla poängen från det kanske sista Rhenderbyt på länge (Köln lär gå upp i vår medan vi knappast gör dem sällskap). Tråkigt för oss, som vid seger hade nosat på kvalplatsen, och samtidigt svider givetvis en hemmaförlust mot ärkerivalen mer än andra. Dock börjar jag få förtroende för Reck, som verkar ha bra förståelse för spelartruppens styrkor och svagheter. Offensivt ser det nu riktigt bra ut, men defensivt krävs det att Reck utvärderar taktiken under uppehållet. Mittfältet lider främst av alla skador vi har, men defensivt spelade tre av fyra startmän och de gjorde samtliga än underkänd insats. Individuellt är det duktiga backar, men de är långsamma och vi straffas gång på gång när backlinjen flyttar upp. Jag hoppas på en stabilare defensiv under vårsäsongen.
95 OLÉ
