St. Pauli - Duisburg
Full fart framåt – och inget valium, bitte!
Vilan är över. Zweite drar igång igen. Duisburg nästa för St. Pauli.
Så drar det ihop sig igen. Efter två veckors uppehåll, på grund av EM-kvalspel, rullar ligaspelet runt om i Europa åter igång. För St. Paulis del innebär det hemmamatch mot Duisburg på tidiga fredagskvällen.
Vi vet alla hur det sett ut under vårsäsongen. På åtta matcher har St. Pauli mäktat med tre segrar (hallelujah!). I resterande har det blivit stryk. Det innebär nio poäng av 24 möjliga och en målskillnad som säger åtta mål fram och 18 i rumpan (varav åtta bara i de två senaste matcherna mot HSV och Sandhausen). Ingen kul läsning, men knappast överraskande då St. Pauli per tradition i stort sett alltid underpresterar just under vårsäsongen.
Hur som skall det bli intressant att se hur laget tagit tillvara på den välbehövliga paus som EM-uppehållet inneburit. För det finns onekligen mycket för coach Kauczinski att fundera över. Offensiven har gått i fullständigt baklås trots att det såg så lovande ut ett tag då Alex Meier satte den ena struten efter den andra. Mittfältet jobbar hårt och kutar outtröttligt fram och tillbaka, men får sällan till något organiserat spel där de liksom behärskar bollen. Största problemet är dock backlinjen som ständigt ställer till det för sig. Dels genom stundtals korkade individuella misstag, men också för att de helt enkelt inte har kvalitet och kyla nog att hantera den höga press som långt de flesta lag i Zweite vet är St. Paulis akilleshäl. De borde ha lärt sig vid det här laget, men istället sveper de helt enkelt iväg bollen på vinst och förlust – och det ger sällan någon utdelning.
Nåväl, jag skall inte gnälla mer. Det är trots allt hemmamatch, och fredagskvällen är än så länge ett vackert löfte. De brunvita pojkarna kan i vanlig ordning räkna med en massiv uppbackning från läktarna, och vi får hoppas att detta kan ge den extra vitamininjektion laget behöver just nu.
Vad finns det då att säga om Duisburg? Well, laget ligger näst sist i ligan där de kämpar mot Ingolstadt, Magdeburg och Sandhausen för att undvika nedflyttning. Det borde innebära, kan man tycka, en trygg seger för hyfsat hemmastarka St. Pauli. Men vi såg hur det gick mot Sandhausen senast, och våren har som sagt varit knackig för Kauczinskis manskap. Och med 2 000 fans i ryggen på Millerntors norra läktare kommer Duisburg knappast att lägga sig platt. En seger och de kan klättra ovanför nedflyttningsstrecket. Så motivationen lär definitivt finnas hos ”Zebrorna”.
St. Pauli i sin tur har fortsatt en förhoppning om att efterhand lägga rabarber på kvalplatsen där Union Berlin befinner sig just nu. Men då vill det till att få fart på skutan. Läget i truppen inför fredagens kamp ser väl ärligt talat så där ut: Ziereis och Veerman är fortsatt borta på grund av sina elaka knäskador, Kalla har en muskelbristning och får stå över, Zanders skulderskada hindrar honom från spel resten av säsongen och även Neudecker är ute ur leken. Därutöver är det osäkert om Dimitrios Diamantakos kan vara med då ha fick en rejäl smäll på höften under onsdagens träning.
Coach Kauczinski verkar dock ta skadesituationen i laget med ro och blickar istället fram emot fredagens uppgörelse: ”Vi skall hitta tillbaka till kamviljan, och vi kommer att göra vårt yttersta för att ta hem den här hårda matchen som väntar. Med fansens stöd i ryggen hoppas jag att vi står där med tre poäng när matchen är över.” Ett ganska förutsägbart uttalande om ni frågar mig, men vad skall den stackaren säga.
Även lagkapten Flum gör det lite lätt för sig när han inför matchen säger att endast ”total motivation” kan få laget på rätt köl igen. Och då inte bara mot Duisburg utan även mot de övriga lagen som väntar framöver i den mån St. Pauli skall blanda sig i toppstriden på allvar. Hoppla, hoppla! Just total motivation känns väl som ett rimligt krav på vilket fotbollslag som helst. Det är väl själva förutsättningen för att spela fotboll åtminstone på professionell nivå? Vad är det annars som gäller? Hyfsad motivation… Lite engagemang… En aning lust… Nåväl, Flum får gärna utveckla det vid senare tillfälle. Skit samma – jag skall inte tjura mer nu.
Så… Snart smäller det på Millerntor. Ligafyran St. Pauli tar alltså emot Duisburg som ligger näst sist i tabellen. Räta nu på ryggarna pojkar! Jag skiter väl i Bundesliga och kvalplats! Men kämpa! Och stå upp! Ni kan förlora och det kan gå käpprätt åt helvete… Men inga jävla gamnackar! Inget jävla gnäll! Ge oss en fredagskväll där vi kan känna oss stolta oavsett hur det går!
Full fart framåt! (Och inget valium under pausvilan, bitte…)
