Gästkrönika: Dortmunds ekonomiska framtid ljusare än på länge

Gästkrönika: Dortmunds ekonomiska framtid ljusare än på länge

Gästkrönikören Jakob Arvidsson ger oss en inblick i klubbens ekonomi i sin artikel. Utvecklingslinjen är tydlig, Borussia Dortmund är på väg att återhämta sig efter flera tuffa år ekonomiskt och förutsättningarna finns att utveckla klubben sportsligt med hjälp av en allt mer solid ekonomisk grund.

Bakgrund
Borussia Dortmund hade stora framgångar under mitten av 1990-talet, två raka ligatitlar 1994/95 och 1995/96 följdes upp med att laget vann Champions League 1996/97 efter finalseger mot Juventus. Framgångarna blev dock dyrköpta. 2002 tvingades klubben att sälja rättigheterna till arenanamnet, Westfalenstadion, till ett konsortium. Då hade pengarna från börsintroduktionen redan   tagit slut. I detta läge tog BVB inspiration från Leeds och beslutet att satsa sig ur krisen med mål att ta sig tillbaka till Champions League. Man satsade hårt och investerade på spelare med höga övergångssummor och löner. Resultatet blev ett enormt underskott på 55 miljoner € samtidigt som skulderna sköt i höjden. En relegering undveks med ett nödrop.

 Hans-Joachim Watzke tog över som ordförande under våren 2005 och ett omfattande arbete för att rädda klubbens ekonomi påbörjades.  Lönerna sänktes med 10 miljoner € samtidigt som klubben sålde av ett par spelare och började satsa på unga egna produkter och investerade i billiga utländska spelare som stod på tillväxt. Satsningen gav goda resultat och 2010/11 blev Borussia Dortmund tyska mästare med spelare som Götze, Hummels, Schmelzer och Kagawa i laget. Så småningom kunde lånet för Westfalenstadion omstruktureras och klubben kunde med hjälp av detta börja köpa tillbaka arenan. Säsongen 2010/11 var också säsongen då BVB återtog en plats i Deloittes Football Money League* där man noterade en hedervärd 16:e-plats med en omsättning på 137 miljoner €.

Resultat 2011/12
Omsättningen till nästa säsong ökade med 42 % till 215 miljoner € (189 miljoner € om man följer Deloittes räknesätt som räknar bort intäkter vid spelarförsäljningar). Detta skulle innebära, med förutsättningen att övriga lags omsättning är oförändrad, att Borussia Dortmund hamnar på en elfte plats på Deloittes Football Money Leagues lista för säsongen 2011/12.  Vinsten före skatt ökade med 27 miljoner € till totalt 37 miljoner € vilket är imponerande med tanke på hur många klubbar runt om i Europa som gör förlust. 

Intäktssidan är grovt sett fördelad i tre delar. Intäkter i samband med matchdagar (bland annat biljett- och annan kringförsäljning) uppgick till 31 miljoner €, vilket också är den minsta posten. Reklam- och sponsorintäkter samt souvenirförsäljning uppgick till 97 miljoner € och 60 miljoner € via tv-intäkter. Den största delen av ökningen var i form av ökade tv-intäkter (med 28 miljoner €) tack vare deltagandet i Champions League, trots klubbens uttåg redan i gruppspelet. Genom att omförhandla ett antal sponsoravtal, bland annat med tröjsponsorn Evonik, och maxbeläggning av VIP-utrymmena på arenan ökade intäkterna kring reklam- och sponsorintäkterna med 18 miljoner €. 

Endast Real Madrid, Bayern München, FC Barcelona och Manchester United har större intäkter för reklam- och sponsorintäkter. Klubbens strategi att skriva långa avtal med sina största sponsorer, samtidigt som klubben jobbar brett med mindre sponsorer lönar sig. Lika förvånande som de höga intäkterna på den fronten är de låga intäkterna i samband med matchdagar. Borussia Dortmund hade Europas högsta publiksnitt förra säsongen med ett snitt på 80 500 besökare per match, men trots det uppgick intäkterna från matchdagar enbart till 31 miljoner €. Detta kan jämföras med exempelvis Arsenal som hade ett snitt på cirka 60 000 besökare per match, men trots det hade mer än tre gånger så höga intäkter. Förklaringen är att Borussia Dortmund, precis som övriga Bundesligaklubbar, har väldigt låga biljettpriser. Ett årskort på ståplats kostar 187 € (109 € för ungdomar).



Klubbens utgifter ökade med cirka 27% till 181 miljoner € jämfört med förra säsongen. Den största delen av utgifterna var lönekostnader som uppgick till cirka 72 miljoner €. Beloppet omfattar såväl spelarlöner som löner till övrig personal, samt bonus efter cup- och ligatitlarna. Även om utgifterna ökade för klubben var inkomstökningen större, vilket förklarar att lönekostnadens totala del (42 %) av omsättningen minskade något. Som jämförelse kan noteras att Premier League har som riktlinje att lönekostnaden inte ska vara mer än 70 % av omsättning. Att Borussia Dortmunds lönekostnad är i paritet med klubbar som Sunderland och Fulham gör att de sportsliga framgångarna de senaste säsongerna framstår som allt mer imponerande.

Från 2005 till 2012 har klubbens skuld minskat från ca 150 miljoner € till 42 miljoner €. Under förra säsongen var minskningen 18 miljoner €. De lån som återstår år långsiktiga och har relativt låga räntor vilket innebär att det är nödvändigt, eller möjligt, att minska dem nämnvärt de kommande åren.

Framtiden
Det ser ljust ut för Borussia Dortmund, så länge man kan behålla den fina form man visat de senaste säsongerna. Klubben har alla förutsättningar för att öka omsättningen ytterligare då det i nuläget ser ut som att laget kommer ta sig förbi gruppspelet i Champions League. Från och med nästa säsong kommer även tv-intäkterna från Bundesliga att öka då ett nytt avtal börjar gälla. Det nya avtalet innebär en ökning med 52% till 700 miljoner € per år vilket givetvis kommer gynna klubben. Det finns inte heller något som tyder på att intresset för biljetterna till klubbens hemmamatcher har minskat. Inför den här säsongen säsong slog klubben Bundesligarekord i antalet sålda årskort. Vid 54 000 årskort stoppades försäljningen. Att öka biljettpriserna mer än marginellt får dock anses vara mer eller mindre omöjligt. Små ökningar av priserna orsakar i regel kraftiga protester samtidigt som det finns ett konsensus att alla ska ha råd att gå på Bundesligafotboll i Tyskland. Skräckexemplet är Premier League där många arbetare inte längre har råd att gå på topplagens matcher.

Lönestrukturen kommer med största sannolikhet att förändras ytterligare. Många utav spelarna är på väg uppåt i sina karriärer och sitter på kontrakt med relativt låga löner i en internationell jämförelse. Därför kommer lönekostnaden att tvingas upp om klubben ska kunna behålla stommen av dagens lag.  På längre sikt hoppas många att tyska klubbar kommer gynnas av UEFAs Financial Fair Play-regler som är tänkt att straffa klubbar som inte har ekonomin i balans. Tillsammans med ökande framgångar i Europa och ett ökande intresse för tysk fotboll med fullsatta läktare, offensiva fotboll och förmågan att plocka fram och utveckla egna talanger, så ser framtiden onekligen ljus ut för tysk fotboll och den gulsvarta klubben från Dortmund.

För mer läsning om klubbens ekonomi rekommenderar vi den initierade bloggen The Swiss Ramble vars artikel om Borussia Dortmund har legat till grund för den här artikeln.

* Deloitte Football Money League är en rapport som revisionsfirman Deloitte varje år sammanställer.

Källor
The Swiss Ramble
Årsredovisning 2011/2012
Transfermarkt.de
Deloitte Football Money League

Jakob Arvidsson2012-11-13 16:09:00
Author

Fler artiklar om Dortmund

Vågar någon tro på Dortmund ikväll?