Dienstagmorgen Spezial - Tysklands återkomst på fotbollskartan

Dienstagmorgen idag är en kärleksfull tillbakablick på tyska landslagets historia. Vi börjar där det började hösten 1950 då Tyskland spelade sin första landskamp efter kriget. I två artiklar berättar vi om Tysklands återkomst på fotbollskartan, om VM 1954 och vad som hände efter finalen.

1) Tyskland har deltagit i 18 VM-slutspel. 1930 avstod man från den långa båtresan till Uruguay där historiens första fotbolls-VM skulle spelas. 1950 var Tyskland inte heller med. DFB hade upplöst sig själv under kriget (1940) och blev medlem av FIFA först efter sitt nygrundande i september 1950.

Tyskland mot Schweiz på Neckarstadion.
2) Sin första landskamp efter kriget spelade Tyskland den 22 november 1950. På Neckarstadion i Stuttgart mötte DFB grannlandet Schweiz. Förbundskapten var Sepp Herberger som lett landslaget även före kriget. Officiella publiksiffran var 94.600 åskådare. Sannolikt var långt över 100.000 på plats. Ögonvittnen berättar att människor forcerade avspärrningarna och tog sig in på ståplats. Polisen höll på att kapitulera för de väldiga människomassor som tryckte på mot planen. Matchen var nära att skjutas upp men till slut kom spelet igång.
Schweiz var klar favorit efter att tidigare bland annat ha besegrat Holland och Sverige. Men matchen blev en helt annan än de flesta tänkt sig. Novemberregnet vräkte ner timmarna före avspark och när matchen började var planen mer en gyttjig åker än en fotbollsplan. Matchen har till yttermera visso kommit att kallas ”die Schlammschlacht von Stuttgart”.
Trots leran lyckades Tyskland få till anfall efter anfall. I 42:a minuten fick Tyskland straffspark efter en hands. Herbert Burdenski från SV Werder Bremen satte straffen i mål och Tyskland van med 1 – 0.

3) Tyskland kvalificerade sig för VM 1954 genom att slå Norge och Saarland(!) i sin kvalgrupp. Saarland stod under fransk förvaltning och var faktiskt ett eget land under en period. FIFA accepterade Saarland som ny medlem. Så kom det sig att DFB två gånger mötte Saarland i kvalet. Förbundskapten för Saarland var en viss Helmut Schön. Den i Dresden födde och uppväxte Schön blev senare tysk förbundskapten.
Första matchen mellan Tyskland och Saarland spelades i Stuttgart och Tyskland vann med 3 – 0. Max Morlock – samme man som givit namn åt 1. FC Nürnbergs stadion – blev tvåmålsskytt.
Matchen i Saarland spelades på Ludwigsparkstadion inför 54.000 åskådare. Tyskland vann även den här matchen. Återigen blev Max Morlock tvåmålsskytt.
Mot Norge spelade DFB oavgjort i Oslo för att sedan vinna returen på Volksparkstadion i Hamburg med 5 – 1. Max Morlock ännu en gång tvåmålsskytt! Övriga tyska målskyttar: Ottmar Walter, Fritz Walter samt Helmut Rahn.

4) VM i Schweiz spelades mellan den 16 juni och 4 juli 1954. 16 nationer deltog. Fyra grupper med fyra lag i varje. Tyskland hamnade i samma grupp som Turkiet, Sydkorea och Ungern. Varje grupp bestod av två seedade och två oseedade lag. FIFA beslöt – först och främst för att förhindra att stora nationer gick på pumpen redan i gruppspelet – att oseedade lag som till exempel Tyskland inte skulle behöva möta ett annat oseedat lag. Alltså spelade Tyskland bara två gruppspelsmatcher – mot seedade Ungern och seedade Turkiet. Ett mycket märkligt upplägg som man knappast fått igenom idag. Men så var det. Om tvåan och trean i gruppen hamnade på samma poäng skulle inte målskillnad eller inbördes möte avgöra utan de båda lagen skulle då spela en direkt avgörande match om andraplatsen.
Tyskland inledde VM-äventyret med att slå Turkiet med 4 – 1.

Eftersom Tyskland överraskande enkelt slagit Turkiet och därmed hade avancemanget som i en liten ask beslöt Sepp Herberger att ställa upp med ett starkt reservbetonat lag i nästa match mot Ungern. På den här tiden var Ungern förmodligen världens bästa landslag. Ungrarna hade inte förlorat en match sedan i maj 1950. Med spelare som Bozsik, Zakarias, Puskas, Hidegkuti och Czibor hade man som första land utanför de brittiska öarna slagit England på Wembley. Ungern hade lekt fotboll och till slut vunnit med 6 – 3. I returen i Budapest var ungrarna ännu mer överlägsna vann med 7 – 1.
Ungern hade dessutom vunnit OS 1952 efter 20-2 i målskillnad på fyra matcher. Ungern spelade världens bästa fotboll och skulle förmodligen vinna VM också.
Tysklands reservelva fick sig en rejäl lektion av ungrarna som till slut vann med förnedrande 8 – 3. Reaktionerna uteblev inte. De tyska fansen var rasande. krävde Sepp Herbergers avgång. Säckvis med arga brev nådde DFB-truppen på hotellet i lilla Spiez utanför Bern där laget var inkvarterat. Sepp Herberger var en landsförrädare, Herberger borde gå och hänga sig. Och så vidare.
Ungern vann gruppen i överlägsen stil efter 9 – 0 mot Sydkorea och nämnda 8 – 3 mot Tyskland. Eftersom Turkiet och Tyskland båda hamnade på två poäng fick de mötas ytterligare en gång för att utse gruppens andra kvartsfinalist. Tre dagar efter förnedringen mot Ungern kunde ett piggt och utvilat Tyskland besegra Turkiet med 7 – 2.

I kvartsfinalen ställdes Tyskland mot Jugoslavien. Liksom i mer modern tid hade Jugoslavien redan då duktiga fotbollsspelare. Tyskarna tog tursamt ledningen efter att Ivica Horvat gjort självmål efter nio minuter.
Efter att Tyskland stått emot jugoslavernas dominans kunde Helmut Rahn avgöra matchen i den 85:e minuten. Lite i skuggan av vad som senare hände i turneringen har Sepp Herberger sagt att Jugoslavien var tyskarnas svåraste motståndare.

Semifinalen spelades mot Österrike den 30 juni på St. Jakob-Stadion i Bern inför 58.000 åskådare. Österrike ansågs ha ett väldigt starkt lag och var favorit inför matchen. På 30-talet, innan Adolf Hitler såg till att göra Österrike till en del av Tyskland, hade Österrike varit ett av Europas starkaste landslag och bland annat förnedrat tyskarna genom att vinna med 6 - 0 i Berlin.
Eftersom det inte förekommit något landskampsutbyte efter kriget var det svårt att veta hur starkt det österrikiska laget egentligen var inför VM i Schweiz. Det skulle visa sig att man hade haft lit för höga förväntningar på österrikarnas kvaliteter. I en svag första halvlek tog Tyskland ledningen med 1 - 0 efter mål av Hans Schäfer från 1. FC Köln. Två minuter in på andra halvlek ökade Max Morlock till 2 – 0. Österrikarna reducerade genom Erich Probst efter 51 minuter. Återstoden av matchen dominerade tyskarna dock fullständigt.
Resten av målen delade bröderna Walter på: Fritz Walter 3 – 1 på straff, 4 – 1 stöter lillebror Ottmar i mål efter pass från broder Fritz. 5 – 1 återigen på straff från Fritz Walter. På pass från Hans Schäfer avslutar Ottmar Walter målskyttet i den 89:e minuten.

Ungern har tagit sig till final efter 4 – 2 i kvartsfinalen mot Brasilien och sedan 4 – 2 efter förlängning mot Uruguay i semifinalen. Två sena mål av Sándor Kocsis avgör matchen. Ändå var det med oro ungrarna såg fram emot finalen. Lagets största stjärna Ferenc Puskás hade blivit nedsparkad av Werner Liebrich och tvingats avstå spel mot England och Uruguay. Skulle Puskas med en sargad fotknöl kunna spela alls i finalen?

Finalen spelades den 4 juli på Wankdorf-Stadion i Bern inför 60.000 åskådare. Ungern var fortfarande storfavorit till att tvinna VM-titeln. Tyskland hade visserligen överraskande tagit sig hela vägen till finalen och utklassat Österrike i semifinalen. Men de tyska spelarna ansågs – förmodligen med rätta – inte vara i närheten av den kvalitet som de ungerska spelarna hade.
Matchen började som man hade anledning att befara. Ungrarna anföll – och gjorde mål. 1 – 0 genom kapten Ferenc Puskás efter sex minuter. Bara två minuter senare gör Zoltán Szibor 2 – 0. Det tyska försvaret hänger inte med alls.
Radioreportern Herbert Zimmermann, vars reportage från finalen har blivit legendariskt, utbrister med stor emfas: ”was wir befürchtet haben, das ist eingetreten” (det som vi befarade har inträffat).
För att liksom trösta de miljontals radiolyssnarna hemma i Tyskland och kanske förbereda dem på en förlust genom att sätta matchen i perspektiv fortsätter Zimmermann: ”Es ist ein großer tag, es ist ein stolzer Tag. Seien wir nicht so vermessen, dass wir glauben, er müsste erfolgreich ausgehen. Danken wir in jedem Fall, auch wenn wir verlieren sollten, unseren tapferen Jungens für diese großartige Leistung.”
(Det är en stor dag idag, en stolt dag. Låt oss inte vara så förmätna att vi tror att den måste sluta med seger. Låt oss i varje fall, även om vi skulle förlora, tacka våra tappra pojkar för denna storartade prestation.)
Så talade man i radio på den tiden.
Tyskland lyckades överraskande få in ett reduceringsmål. Efter elva minuter släpper Ungerns målvakt Gyula Grosics retur på ett enkelt skott från Helmut Rahn. På det regnvåta gräset hinner Max Morlock i sista stund fläka sig fram och få en tå på bollen som rullar i mål.
I artonde minuten kvitterar Hans Schäfer på volley efter en hörna från Fritz Walter.

Slut på del 1

I del 2:
Fortsättningen på finalen
Slut på depressionen
Reaktionerna i Ungern
Politik av fotboll