Hommage till Darida
Efter sju och en halv säsong och totalt 190 matcher och 16 mål i den blåvitrandiga tröjan lämnar Vladimir Darida vid årsskiftet för grekiska Aris Saloniki.
Sedan i somras har det pratats, tisslats och tasslats om att Darida ska lämna Hertha BSC för nytt äventyr. Detta grundar sig mestadels av ekonomiska skäl då Herthas ekonomi är ansträngd och Darida är en av de bäst betalda i hela truppen. Tyvärr har den 32-årige tjecken dessutom stått för märkbart sämre insatser de senaste säsongerna vilket inneburit att hans speltid blivit avsevärt mindre.
Nåväl, denna text skall enbart bli en hyllning till Darida, denna man som varit en stor del av mitt supporterskap. Sedan hösten 2009 har jag följt Hertha och på de dryga 13 åren har jag köpt tre matchtröjor. För mig är det inte viktigt att köpa nytt varje säsong utan var fjärde till femte säsong har jag ansett det varit rimligt att förnya garderoben. Vad jag anser vara av yttersta vikt är spelarnamn eller ej på tröjan som inhandlas. Detta tar jag på otroligt stort allvar och det är något som ska förtjänas. Skulle Hertha värva Zlatan och han gör tre mål i debuten mot Union så skulle det inte innebära att jag skulle överväga att köpa en matchtröja med Ibrahimovic på ryggen. Det måste bevisas mer än så och det ska vara bestående över en lång period.
Att imponera på mig är inte den lättaste saken i världen och jag rycks väldigt ogärna med i tillfälliga högljudda rörelser som slocknar snabbt utan sitter hellre hemma på min kammare och filosoferar.
Det finns en spelare under mitt supporterskap som tillägnats äran att ha sitt namn på min rygg. Nummer 6 Darida. Anledningen till att det enbart är Darida som förärats är att jag uppskattar hans spelstil något oerhört. När Darida kliver in på planen då vet du vad du får, du får löpmetrar, vilja och grovjobb. Darida är en spelare som inte syns, en spelare som inte gör de spektakulära målen eller de extremt intelligenta passningarna som går mellan tre försvarares ben. Det är inte något jag dras till heller utan jag har alltid uppskattat de spelarna som jobbar i det tysta, de som inte får de stora rubrikerna, men som är ack så viktiga för laget. De som inte viker ner sig eller rullar runt nio varv efter varje smäll. Darida är en sån spelare för mig, han har genom åren varit fantastiskt viktig för laget och hans vilja har smittat av sig på medspelarna. Darida är pålitlighet. Darida är proffsighet. Det har aldrig varit något gnäll från hans sida, aldrig någon försening till återkomster efter uppehåll utan han dyker upp när det är sagt och han gör det som är bäst för laget.
Nu när Darida lämnar kommer det uppstå ett vakuum i min Herthasjäl och vem som ska ta hans plats är i nuläget oklart. Spontant finns det bara en i truppen som kan axla hans roll och det är Marvin Plattenhardt. Kommer det innebära att Plattenhardt är nästa man som har sitt namn på min rygg? Nej. Det kanske dröjer sju år innan jag köper en tröja med ett spelarnamn och det blir när det blir. Detta kommer jag givetvis att grunda väldigt noga och länge på då det för mig är ett enormt stort och viktigt beslut att ta. Det enda som betyder något just nu är att minnas Darida och allt han gjort för Hertha BSC.
Vladimir Darida, tack för dina insatser, du är min fotbollsgud.
