Konsten att skämma ut ett klubbmärke
Under veckan fram till Kaiserslauternmatchen hade Otto Rehhagel flertalet gånger i media sagt att spelarna behövde fansen´s stöttning. Det fick de också. Nästan 52 000 hade sökt sig till Olympiastadion för att lyfta fram Hertha och det var bra drag på läktarna.
Otto Rehhagel valde att mönsta en väldigt offensiv uppställning med såväl Ramos, Lasogga, Raffael, Torun och Rukavytsya i startelvan. Tanken var god att gå för segern och därmed sätta press på Köln. Ack vad vi bedrog oss.
Betänk att det var Kaiserslautern vi mötte. Ett lag som redan hade åkt ur Bundesliga. Samtidigt som vi själva spelade för vår egen existens. Det kunde man inte tro när man satt bänkad på Oly.. För det var gästerna som spelade för sitt klubbmärke och sin heder. Det gick undan när Pfalzerns stolthet gick till anfall. Gång på gång så rullade man ut Hertha och skapade mängder av målchanser. Vid ett tillfälle så räknade jag till 15 passningar inom det egna laget samtidigt som Hertha´s spelare förgäves försökte ta bollen. Det var som och se ett lag öva på kvadraten.
Segern var lika odiskutabel som självklart. Dessutom klart i underkant. 1-2 var ett mycket missvisande resultat. Med bättre skärpa så hade det blivit 5-1.
Vad Hertha´s spelare höll på med är rent ut sagt chokerande. Dåligt tempo, Ännu sämre närkampsspel. En inställning som var som en skam. Mycket gester och lite tåga. Lojt så det förslår. Parodi på fotboll helt enkelt. Redan efter första halvlek så var det många som hade fått nog och lämnade.
Känslan av att vara sviken tog överhanden. Aldrig har man sett Hertha så dåligt. Otroligt med tanke på vad som står på spel. För bövelen era kräk! Man reser från ett annat land för att stötta de blåvita. Flyg och hotell ska till. Matchbiljetter förstås. Detta är inte acceptabelt. Man känner sig förbannad.
Berliner Kurier hade rubriken "Das war´s, ihr schlaffis!" idag på första sidan. En rubrik som säger allt. Reiner Calmund menar i sin kolumn att bara gud kan rädda Hertha och syftar på Hertha´s ebarmliga resultat på hemmaplan.
Det är inte förstå gången under våren som Hertha underpresterar. Redan efter första halvlek mot HSV ursäktade sig Michael Preetz för den insatsen i matchprogrammet mot Hannover. Samtidigt så lovade han att vi aldrig skulle få se Hertha så dåliga någon mer gång denna säsong. Ord som vanligt. För faktum är det blir ju bara sämre och sämre.
Stuttgart, Augsburg, Bayern är bara några exempel på insatser efter HSV där spelarna skämt ut sig och vikit ner sig fullständigt. Det verkar aldrig ta slut. Nu lägger vi även Lauternmatchen till den skaran.
Ord som arbetsvägran och bedrägeri känns passande en dag som denna. För det är precis vad det är.
