Mina tankar efter första halvan.
Något sent kommer här Leverkusen-redaktionen med en liten genomgång av Hinrunde.
Bundesliga
Efter hösten ligger Bayer 04 som dom flesta vet på plats två. Hyy-Wandowski och Völler har genom smarta nyförvärv i Daniel Carvajal och Philip Wollscheid stabiliserat backlinjen och samtidigt fått in glädjen i laget igen. Ett nytt system (4-3-3) har dom också lyckats implementera med framgång.
Efter en något seg början med endast 4 poäng efter 4 matcher skärpte sig sedan Bayer 04 och efter det följde en svit med 14 av 18 poäng på dom kommande 6 ligamatcherna vilket förde laget stabilt uppåt i tabellen. Sviten toppas naturligtvis av bortasegern mot Bayern München vilket gjorde Bayer 04 till det enda laget som besegrat München i Bundesliga under hösten.
Annars är det mest glädjande nog att Rene Adler fick ett varmt välkomnande när hans Hamburg mötte Leverkusen på BayArena i December. Adler lämnade ju faktiskt klubben på ett bra sätt och jag är glad över att fansen var smarta nog att förstå detta vilket vi alla vet att fans inte alltid gör. Adler är fortfarande en av Bayer 04s bästa spelare under 2000-talet och vi önskar honom all lycka i HSV och kanske även i Nationalelf.
I försvarsleden har Bernd Leno fortsatt att agera stabilt trots en kort skadefrånvaro och Ömer Toprak har växt in i sin roll betyligt bättre med en mer passningsskicklig mittback bredvid sig. Hajime Hosogai har varit en säkerhetsrisk då han blev tvungen att täcka upp på vänsterbacksplatsen för den skadade Michal Kadlec men detta spelar som tur är inte någon större roll då Bayer 04 ofta har fört matcherna detta år. Dani Carvajal har varit utmärkt och kan kanske vara höstens bästa nyförvärv i hela Bundesliga, definitivt om vi ser till förväntningarna åtminstone.
Mittfältstrion med Lars Bender, Simon Rolfes och Stefan Reinartz har också varit mycket framgåns rik och alla tre har lyckats anpassa sig bra till sina nya roller framförallt Stefan Reinartz som ofta påminner och äldre tiders lysande defensiva mittfältare som exempelvis Claude Makelelé eller varför inte Leverkusens egna Carsten Ramelow.
Offensivt är det som vanligt dom senaste åren Stefan Kießling som fått dra det stora lasset men även en Andre Schürrle som startade bättre än förra säsongen och en Gonzalo Castro som äntligen flyttats upp på en mittfältsposition har också bidragit.
In i laget har den polske anfallstalangen Arkadiusz Milik kommit men det är mer ett långtidprojekt. Dock intressant med lite konkurrens för Junior Fernandes som inte fått spela mycket nu när Kießling haft sin karriärs bästa höst.
Ut försvinner bl.a. Renato Augusto till Corinthians i brasilianska Serie A. Synd på en publikfavorit och dessutom på en spelartyp som Bayer 04 då tappar fullständigt nämligen den klassiska 10an. Castro är visserligen kreativ men på gott och ont betydligt mer mångsidig än Augusto som under åren visat en stor förmåga för att luckra upp försvar. För honom personligen är nog detta ett bra steg dock även om det är synd att truppen blir tunnare i Leverkusen.
DFB-Pokal
I mitten av augusti spelade Bayer 04 sin första tävlingsmatch när man slog FC Carl-Zeiss Jena borta i den tyska cupen (DFB-Pokal). En pånyttfödd Karim Bellarabi gjorde höstens näst snyggaste mål och laget levererade, 4-0 var en bra början på säsongen.
Nästa match i cupen var den 10e matchen i rad som Bayer 04 gick förlustfria igenom. Det var lokalkonkurrenten Arminia Bielfeld som stod för motståndet och segern satt mycket långt inne. Bielefeld hade ledningen med 1-0 och Bayer 04 med 1-2 under ordinarie tid. Tom Schütz kunde cok kvittera och ta matchen till förlängning. En förlängning som Andre Schürrle sedan avgjorde i den 94e minuten. Seger med 3-2 blev det alltså.
Sista matchen för Hinrunde var mötet med VfL Wolfsburg på bortaplan. Wolfsburg som hade brutit Bayer 04s svit av förlustfria matcher efter 12 stycken med en 3-1 seger på hemmaplan var för starka igen. Bayer 04 tappade en 1-0 ledning i den andra halvleken och när alla var inställda på förlängning nickade Ömer Toprak bollen rakt på Bas Dost som enkelt kunde skjuta in segermålet för Wolfsburg.
Europa League
4 vinster, 1 oavgjord och 1 förlust blev det för Bayer 04 i Europa Leagues gruppspel. Det stod klart fårn början att det var Metalist Kharkiv och Bayer 04 som skulle fightas om gruppsegern. I den första omgången möttes också dom båda lagen. En riktigt bra match av Bayer 04 kunde slutat med 3 poäng om inte Kharkivs målvakt Oleksandr Horyainov stått för en av sin karriärs bästa matcher. Kharkiv fick dock lägen dom också tack vare sitt superba omställningsspel men det var dålig kvalitet i avsluten åt båda håll.
Efter denna första match vann både Metalist och Leverkusen 3 raka och båda lagen trädde in i omgång 5 med 10 poäng. I det läget var båda lagen klara för slutspel och det enda matchen gällde var gruppsegern. Matchen som spelades i det vinterkalla Ukraina förlorade Leverkusen tillslut med 2-0, ännu en gång på grund av att man inte varit effektiva den sista tredjedelen.
Det intressanta med returen mot Metalist är dock att Hyy-Wandowski valde att starta med en B-elva. Leno och Reinartz var dom enda som legitimt kan betraktas vara en del av A-elvan. In kom dom rutinerade men dittills under säsongen petade Manuel Friedrich och Renato Augusto, dom hyfsat rutinerade men ända med en del speltid under säsongen i Junior Fernandes och Jens Hegeler och 4 ynglingar med sammanlagt 2 matcher i 2. Bundesliga och 4 matcher i Bundesliga som erfarenhet utöver spel i Bayer 04 II vilket alltså är ett av dom sämre lagen i Regionalliga West som är på den fjärde ”nivån” av den tyska fotbollen.
Jag trodde i min dumhet att man efter förra årets debacle mot Barcelona hade lärt sig att det är otroligt viktigt att vinna sin grupp. Låt mig friska upp era minnen lite. Inför den sista gruppspelsomgången av Champions League 2011-2012 så låg Bayer 04 på 9 poäng före Valencia och Chelsea som hade 8 poäng var. I och med att Chelsea och Valencia skulle mötas så var Leverkusen klara för slutspel oavsett resultatet i sin egen match. Bayer 04 kunde fixa gruppsegern på eget bevåg genom att slå Genk på bortaplan vid oavgjort hade man behövt ett oavgjort resultat mellan Chelsea och Valencia och med en förlust var chansen över. Men Bayer 04 slappande av och klarade bara oavgjort mot ett taggat Genk. Man gick in i lottningen till åttondelsfinalen som en av grupptvåorna fick Barcelona och hur det gick vet vi nog allihopa...
Chelsea som vann gruppen fick Napoli och gick vidare om än med viss möda. Det finns inget lätt motstånd när det handlar om slutspel i dom europeiska cuperna men det finns definitivt svårare motstånd än andra och jag tror att vi allihopa hade föredragit att möta Napoli istället för Barcelona.
Leverkusen gjorde likadant i årets EL när man vilade nästan hela startelvan i gruppfinalen. Man kan visserligen förstå det behovet men det är otroligt dåligt coachat att göra det just i en sådan match och speciellt att göra det med en sådan mängd spelare. Det dåliga är ju att man så här efteråt kan se vilka byten som gjorts och inte gjorts tidigare under säsongen och se att det är ett område som Hyy-Wandowski behöver bli bättre på. Redan i matcherna innan mot Schalke 04 och VfL Wolfsburg finns konkreta exempel på detta:
Mot Schalke leder man med 2-0 med 20 minuter kvar och det ser inte ut som Schalke skall vända, i vilket fall bör försvarsbiten inte påverkas av att man byter ut offensiva startspelare. Byten kommer tillslut på Lars Bender, Gonzalo Castro och Andre Schürrle men först i minut 78, 88 och 90. Mot Wolfsburg ligger man under med 3-0 i halvtid och direkt i halvtid sker två byten det ändrar dock inte matchbilden märkbart, sedan väntar man till det är 15 minuter kvar innan man byter ut Castro och sätter in Junior Fernandes som därmed får komma in i ett otroligt otacksamt läge och dessutom avlastar helt fel spelare (Vila Kießling för guds skull!).
I åttondeslfinalen lottades man sedan mot Benfica. Ett Benfica som är obesegrat i Portugal i år och som tog poäng på Camp Nou i sista gruppspelsomgången. Visst hade det varit lättare med exempelvis Sparta Prag, Levante eller Newcastle då?
