Blogg: Redan en klassisk match

Inga ord kan beskriva den känsla av eufori som spred sig genom kroppen när Felipe Santana tryckte in målet som avgjorde kvällens kvartsfinal i Champions League. Vi pratar redan om ett stycke klassisk gulsvart fotbollshistoria.

Allt hopp var egentligen ute. Inhopparen Eliseu höll på att sänka Borussia Dortmund med åtta minuter kvar att spela av kvartsfinalen på Westfalenstadion när han vinklade in 2-1 för gästande Málaga. Portugisen som knappt varit på plan i tio minuter stod i offsideposition, men den skotske linjedomaren höjde aldrig flaggan. Succélaget Málaga var på väg till semifinal på ett smått brutalt sätt och med en helt fenomenal målvakt i 31-årige Willy Caballero.

Det går inte att summera de här två kvartsfinalerna utan att nämna argentinaren som sett över 180 minuter var fantastisk. Borussia Dortmund radade upp chanser, både i den första matchen på La Rosaleda och i kvällens returmatch. Räddningarna på Mario Götzes och Marco Reus avslut i slutet av matchen höll yppersta världsklass. Enbart Robert Lewandowski lyckades överlista Willy under ordinarie matchtid. Två gånger 90 minuter, men den här historien sträckte sig fyra minuter till.

Málaga var i förarsätet redan i första halvlek, Borussia Dortmund kom tillbaka efter en bedrövlig start på matchen. De gulsvarta hjältarna som har charmat hela Europa och fotbollsetablisemanget under säsongen stod inte att känna igen. Viljan att inte gå bort sig för att åka på en kontring höll på att straffa laget, men på tilläggstid lyckades laget ändå greppa det sista halmstrået. Marco Reus och Felipe Santana heter dramats två huvudpersoner.

Det är på många sätt idiotiskt att försöka sammanfatta en sådan här match, att försöka sätta ord på känslorna, av kasten mellan hopp och förtvivlan, besvikelse och eufori. Inga ord kan beskriva den känsla av eufori som spred sig genom kroppen när Reus kvitterade till 2-2 eller när Santana stötte in 3-2 i tredje tilläggsminuten. Jag kan i alla fall inte hitta de orden, även om jag försöker. Det går inte. 

Att det är just Santana som får avgöra matchen är lite ironiskt. Santana har under våren häcklats av klubbens egna supportrar. Kanske med rätta, åtminstone till en viss gräns. Brassen har förvisso gjort ett par svajiga insatser under säsongen, men vilken spelare har inte gjort det? Hans senaste månad har han dock överbevisat sina kritiker flertalet gånger. Och om hans mål mot Shakthar Donetsk i kvartsfinalen betydde mycket, vad gör inte det här målet?

Jag vidhåller att Santana, framför allt när han har fått ett par matcher på raken, är Bundesligas bästa mittbacksreserv.

Det går inte att försöka sammanfatta den här matchen utan att nämna Málagas insats. Det hjälper säkerligen inte klubbens supportrar ett dugg att hela Fotbollseuropa lyfter på hatten för Manuel Pellegrini och hans manskap. Sättet som Málaga förpassas ur den här turneringen är det värsta tänkbara och jag är djupt imponerad av detta Málaga. Men som sagt, för Málaga och klubbens supportrar spelar det säkerligen ingen som helst roll just nu.

Vändningen är ett faktum. Kanske vara Santana offside i någon sekvens som föranledde målet. Jag vet inte, jag kommer ärligt talat knappt ihåg hur målet och än mindre anfallet såg ut. Jag är någon helt annanstans. Men vi pratar trots allt redan om ett stycke klassisk gulsvart fotbollshistoria. Det var ingen fantastisk match, ingen helgjuten gulsvart insats. Det var pers och pina, men det var ett stycke klassisk fotbollshistoria som utspelade sig där nere på Westfalenstadions gräsmatta.

Och det är Borussia Dortmund som är klara för semifinal i Champions League. För första gången på 15 år.

Niclas Larsson2013-04-10 00:11:00
Author

Fler artiklar om Dortmund

Vågar någon tro på Dortmund ikväll?