2018 tecken om VM 2018: Perisic klev in i handlingen som en blixt från klar himmel
Efter en timme såg England ut som en rund miljon. Läget var lika säkert som i början av andra halvlek mot Sverige, fast utan den där Marcus Berg-chansen strax efter paus.
Kroatien hade egentligen inte haft en enda målchans. De hade inte fått betalt för sitt höga presspel och kändes lite efter i duellerna.
Då klev Ivan Perisic in i handlingen. Som en blixt från klar himmel, för att travestera Bo Hansson.
Han sprang in i banan från vänster, förbi Kieran Trippier och Kyle Walker och mötte perfekt Sime Vrsaljkos inlägg och volleysköt in 1-1.
Sedan stannade aldrig Kroatien upp. De manglade England i större delen av det som var kvar.
Perisic sköt i stolpen, han var nära att få ett friläge, han försökte lobba in den, han sprang hem och vann bollar på mittplan. Och till sist hittade han Mario Mandzukic med en nick. Den ärrade anfallsbusen tog emot bollen och tryckte in 2-1. Sedan föll han ihop i kramper och byttes ut.
”Jävla Perisic”, brukar min vän Pianisten säga när jag kollar på Inter och Ivan Perisic bränner chanser. Jag brukar få påpeka hur många mål han faktiskt gör. Idag var hon, som håller på Kroatien, mer nöjd med honom.
Englands forcering var redan tam när Trippier tvingades gå ut med ljumskproblem och med tio man skapade de egentligen ingenting under slutminuterna.
De hade verkligen finalplatsen i sina händer. De har aldrig varit så nära 1966 som de var där, med halvtimmen kvar. Efter det frisparksmålet. Med alla de fjärilar de hade börjat skjuta in i motståndarnas magar varje gång det blir engelsk hörna eller annan fast situation nära straffområdet. Och de kändes så stabila. Inte alls lika slitna som det Kroatien som redan spelat två förlängningar i detta VM. Till och med Luka Modric såg trött ut.
Men det blev inget 1966. Det blev 1990 istället. Fast kanske ett brons? I så fall Englands andra VM-medalj någonsin.
Och Kroatien har besegrat alla demoner och behövde till slut inte ens straffsparkstävling för att vinna en match i det här slutspelet.
De har redan överträffat Davor Suker 1998.
Överträffar de även Didier Deschamps?
