Målrikt mellan San Jose och Chicago

Säsongens hittills målrikaste match utspelades på Buck Shaw Stadium i Santa Clara, Kalifornien på lördagskvällen. Hemmalaget San Jose Earthquakes tog emot Chicago Fire och matchen slutade 3-3 efter att Chicago kvitterat i slutminuterna genom Chris Rolfe. San Jose bjöd på en sevärd offensiv fotboll framförallt i första halvlek och ledde i halvtid men en klart sämre andra halvlek och en tveksam utvisning gjorde att hemmalaget fick nöjda sig med en poäng.

Jag hade egentligen tänkt se matchen mellan Toronto och Dallas som gick parallellt med denna, men kort inpå avspark stod det klart att den inte skulle streamas och då var det bara att välja mellan San Jose - Chicago eller ingen match alls. Valet var således ganska enkelt och så här i efterhand var det kanske lika bra det, för detta blev en målrik och klart sevärd match där jag dessutom fick stifta bekantskap med ett nytt lag i form av San Jose. Jag hade tidigare undvikit matcher med San Jose eftersom jag tyckte att de verkade vara ett ganska trist lag med få profiler, men det tog bara 94 minuter plus en halvtidspaus att få mig på andra tankar. De yttre förutsättningarna var dessutom som gjorda för fotboll då den kaliforniska solen strålade och gräsmattan såg väl omhändertagen ut. Bortalaget Chicago har inlett säsongen starkt men saknade i den här matchen den avstängde mittfältaren John Thorrington och mittbacksklippan Wilman Conde som dragit på sig en infektion. Noterbart även att Cuauhtémoc Blanco, näst bäst betald i hela ligan, återigen inte fick spela från start.

San Jose inledde matchen riktigt bra och ägde hela första halvlek. Chicagos defensiv gick inte att känna igen från tidigare matcher, kanske p.g.a. Condes frånvaro, och San Jose skapade ett antal bra chanser. Redan efter sex minuter kom Pablo Campos, förra året i GAIS, fri med målvakten efter att ha vänt bort en back men dröjde alldeles för länge med skottet och blev upphunnen av Chicagospelare och fick knappt till något skott överhuvudtaget. Fem minuter senare bröt Arturo Alvarez, vänsterfotad högerytter i San Jose, in från högerkanten och blev fälld bakifrån men fick ingen straff. Det gjorde dock inte så mycket för San Jose eftersom ledningsmålet kom bara ett par minuter senare. Darren Huckerby, engelsmannen med ett förflutet i bl.a. Norwich, Manchester City och Leeds, bröt in från sin vänstermittfältsposition och spelade in bollen parallellt med mållinjen där jamaicanen Ryan Johnson dök upp och kämpade in bollen. Helt rättvis ledning för San Jose som bjöd på härlig offensiv fotboll inledningsvis. Efter 24 minuters spel var Huckerby i händelsernas centrum igen då han sköt tätt utanför höger stolpe efter nedtagning och passning av Campos. Chicago hade svårt att få till det i anfallet. Patrick Nyarko sprang och irriterade San Joses backar men fick inte ut speciellt mycket av det. Brian McBride gjorde återigen en ganska slät figur, dock skulle han vara inblandad i 1-1-målet. Han drev bollen framåt centralt och spelade ut bollen till en märkligt fri Marco Pappa till höger i straffområdet. Den guatemalanske landslagsmannen gjorde inget misstag utan placerade in bollen över den utrusande San Jose-målvakten Joe Cannon. Den som missade markeringen på Pappa, vänsterbacken Bobby Convey, skulle dock ta revansch direkt eftersom det var just han som gjorde 2-1. Han samlade upp en lös nickrensning och satte fart mot Chicagos mål och eftersom ingen fick stopp på honom kunde han behärskat placera in 2-1, vilket också blev halvtidsresultatet.

Som sagt, en mycket bra och sevärd första halvlek där San Jose höll i taktpinnen. Det fina vädret gjorde säkerligen sitt för att förstärka upplevelsen, men San Joses offensiv var verkligen jäkligt kul att se. Framförallt imponerade yttermittfältarna Huckerby och Alvarez, men jag tycker även att Campos, som floppade ganska hårt i GAIS, var pigg på topp. Därför blev jag ganska överraskad när han blev utbytt mot en back i halvtid. Chicagos första halvlek var inget vidare. Defensiven var som sagt inte så stark som man vant sig vid. Wilman Condes ersättare Dasan Robinson kändes inte helt klockren. Framåt hade de också problem och skapade inte speciellt mycket chanser. Tränaren Denis Hamlett verkade tycka likadant och bytte in Cuauhtémoc Blanco i halvtid. Han ersatte högerbacken Brandon Prideaux som hade uppenbara problem med Darren Huckerby. Därmed tog Blanco någon slags fri roll på innermittfältet och Tim Ward, som tidigare bara spelat just högerback, fick lämna ifrån sig sin mycket otippade innermittfältsroll där han fick inleda matchen och istället spela högerback i andra halvlek.

Bland det första som hände i andra halvlek var att Huckerby tog en jättelöpning med boll ända in i straffområdet men fick inte till något skott p.g.a. hård uppvaktning av Chicagobackar. Chicagos inledning av andra halvlek såg bättre ut offensivt och det gav utdelning i 56:e minuten då Blanco nickpassade till McBride som mycket otippat stod för en tekniskt avancerad nedtagning och placerade bollen i högra gaveln. Snyggt värre var det faktiskt. Två minuter senare blev Blanco frispelad men kom i ganska dålig vinkel och valde att stanna upp istället för att passa en framstormande Patrick Nyarko som garanterat hade gjort mål. Istället krånglade Blanco till det och blev till slut av med bollen. Kort efter det hade Justin Mapp ytterligare ett bra läge för Chicago då han skottfintade bort en back och sköt i utsidan av högra stolpen. Minuten senare blev Darren Huckerby utbytt, något som måste ha berott på skada eller trötthet för han var ett ständigt hot på sin kant. Chicago öste på och hade en riktigt bra chans genom Marco Pappa i 65:e minuten. Patrick Nyarko klackade till Pappa som sköt mot bortre hörnet men Cannon gjorde en lysande räddning, inte minst eftersom han var på väg åt andra hållet. Chicago fortsatte sin offensiva satsning då de i 69:e minuten bytte ut mittfältaren Justin Mapp och tog in anfallaren Chris Rolfe. Typiskt nog skulle San Jose ta ledningen kort efter det på en rätt billig straff. Dasan Robinson ska enligt domaren ha sprungit ned Bobby Convey bakifrån men det såg verkligen inte ut som någon vidare ful förseelse. Arturo Alvarez tog hand om straffen och placerade kallt in den i vänstra hörnet. San Jose tog det nu väldigt lugnt och verkade sikta på att försvara ledningen. Därför var det klart olägligt att Shea Salinas, ersättare för Huckerby, efter bara nitton minuter på planen drog på sig sin andra varning. Sägas ska dock att den andra varningen såg rätt tveksam ut. Domaren uppfattade det som att Salinas kastade bort bollen i samband med ett inkast för Chicago. På reprisen kunde man dock konstatera att så inte var fallet utan att Salinas snarare kastade bollen till den plats där inkastet skulle tas. Tre minuter senare kom Chicagos kvittering då inbytte Chris Rolfe sköt ett pressat skott någon meter utanför straffområdet som Joe Cannon fick fingrarna på men inte kunde styra utanför stolpen. Lite billigt såg det faktiskt ut. Med bara sekunder kvar av matchen slog Arturo Alvarez ett inlägg från vänsterkanten som styrdes av en back och tvingade Jon Busch i Chicagos att rädda intill höger stolprot. Detta var det sista som hände i matchen, som alltså slutade 3-3.

Detta blev en ganska trevlig match och det känns verkligen inte tråkigt att jag tvingades se den här istället för Toronto - Dallas, som ”bara” slutade 1-1. San Jose var det klart bättre laget i första halvlek, men i och med de defensiva bytena i halvtid och andra halvlek tappade de kommandot och Chicago tog över nästan helt och hållet. Jag tycker att både Pablo Campos och Darren Huckerby var bra så det vore intressant att höra varför dessa båda blev utbytta. Värt att nämna om Chicago är att de fortfarande saknar ett riktigt ordnat anfallsspel. Samtliga tre mål i den här matchen kändes på ett eller annat sätt ganska slumpartade. San Jose var bättre på den fronten och var farliga framförallt genom Alvarez och Huckerby på kanterna. När de är i form kan San Jose ha den bästa uppsättningen yttermittfältare i hela MLS. Dock saknar de en riktigt vass målskytt. Ryan Johnson imponerade inte på mig och Pablo Campos var förvisso bra men känns mer som en targetspelare som ska jobba fram målchanser än en målskytt. För Chicagos del hoppas jag att Wilman Conde snabbt blir frisk från sin infektion för han behövs i försvaret, Dasan Robinson höll inte alls samma klass. Dessutom bör Blanco få spela från start i en fri roll på innermittfältet med Logan Pause bakom sig i en extremt defensiv roll, detta för att kompensera Blancos väldigt offensiva spelstil. Säga vad man vill om Blanco. Han är gammal, småfet, ser stundtals sjukt ointresserad ut och drar in nästan 25 millar om året. Men han har en spelförståelse, teknik och känsla i högerfoten som de flesta andra spelare i Chicago, och resten av MLS, bara kan drömma om och därför måste han spela från start och det lite grann på sina egna villkor. Jag hoppas för Chicagos skull att tränaren Denis Hamlett i sällskap med en svensktalande person läser detta och tar till sig innehållet! Slutligen vill jag säga att San Jose var en kul bekantskap som jag absolut tänker se fler gånger.

Matchfakta

San Jose Earthquakes - Chicago Fire 3-3 (2-1)

Mål: 1-0 Ryan Johnson (14), 1-1 Marco Pappa (41), 2-1 Bobby Convey (43), 2-2 Brian McBride (56), 3-2 Arturo Alvarez (75, str.), 3-3 Chris Rolfe (85)

Laguppställning, San Jose: Cannon, Leitch-Garcia-Cochrane-Convey, Alvarez-Corrales-Elliott-Huckerby (Salinas, 63), Campos (Denton, 46)-Johnson (Weaver, 86)

Laguppställning, Chicago: Busch, Prideaux (Blanco, 46)-Soumare-Robinson (Banner, 80)-Segares, Pappa-Ward-Pause-Mapp (Rolfe, 69), Nyarko-McBride

Varningar, San Jose: Leitch, Corrales Varningar, Chicago: Robinson

Utvisning, San Jose: Salinas (82)

Domare: Jorge Gonzalez

Publik: 9,717

Man of the Match: Arturo Alvarez, San Jose

Johan Dykhoff@johandykhoff342009-04-12 19:11:00
Author

Fler artiklar om USA