Argentina-bloggen: Är hypen bra eller dålig?
Min bror kom till mig i somras och sa ”jag och en polare satt och diskuterade hur man kunde göra fotbollen bättre och mer underhållande med några få regeländringar, vill du höra?”. Det visste han givetvis att jag inte ville – han sa det bara för att retas, även fast dom faktiskt hade kommit på regeländringar. Alla som känner mig eller följer mig på Twitter vet att jag i stora drag en traditionalist när det kommer till fotboll. En som tror på gräsrotsfotbollen, det genuina och supporta ditt lokala lag. Att jag är en kraftig motståndare till den kommersiella och många gånger pengatokiga fotbollen som vi benämner med ”den moderna fotbollen”. Jag tycker om att se gamla matcher från 50-talet där man knappt kan urskönja vem som är vem. Det påminner mig om en tid som jag aldrig fick uppleva, en tid som sedan länge är ett minne blott i stora delar av världen. När fotboll var fotboll helt enkelt – inget annat.
Igår fick jag en notis på Twitter som jag faktiskt lite grann satt och väntade på. Eurosport Sverige ska visa Copa Libertadores-finalen på lördag – ”Supermatchen” som dom kallade den och min instinktiva känsla var ett irriterade skratt. ”jahapp” suckade jag för mig själv: ”Nu är det helt plötsligt intressant att se argentinska klubbar spela fotboll”. Det där är Oskar Unelands spontana känsla på att jag inte behöver tänka en extra gång var jag ska se matchen på lördag. Bekvämlighet – avadådå?
Jag fungerar lite såhär, på gott och ont, att jag retar mig på folk som kommer till desserten när vi andra stått och lagat förrätten och varmrätten. Av samma anledning som jag retar mig på folk som står i kö till guldmatchen med Malmö FF men inte vill se serielunkstillställningen mot Åtvidaberg. Och visst, jag kanske bara är en grinig gubbe, redan vid 26 års ålder. Men jag kan inte hjälpa att få en frustrerande känsla i kroppen. Sen samtidigt fick jag reaktioner på min tweet som handlade om just detta. Att det var bra att det skrevs och uppmärksammades, att jag skulle njuta av att den ligan jag följer mest efter allsvenskan nu faktiskt belyses. Nu kan vi som skriver om det få skina lite. Det är kanske så man ska tänka, funderade jag efter en stund. Kanske ska man se det som att media-haussen som kommer finnas under dessa två veckor i Sverige kan vara bra för min egen del och för oss som älskar den här ligan och fotbollen i Argentina? Kanske lockar det fler läsare till svenskafans och min Superliga-sida? Helt plötsligt fylldes jag med lite mer glädje och inte lika mycket bitterhet. Även om den alltid kommer finnas där i bakgrunden så ska jag försöka att inte vara fullt lika cynisk i fortsättningen. Jag hoppas givetvis att Eurosport sänder hela Copa Libertadores från början nästkommande år men tvivlar på det. Upp till bevis!
Reglerna som min bror kom på då? Att planen skulle kortas ner, flygande byten och tre halvlekar. Jag sade till honom att den sporten redan finns – den heter ishockey. Där och då var den diskussionen över.
