Årets sämsta lag 2011
Koke, här spelandes för Aris.

Årets sämsta lag 2011

Efter att igår ha lagt upp "Årets lag" i MLS kommer här den raka motsatsen, d.v.s. en elva med spelare som inte har gjort någon bra säsong i år.

Nedan följer traditionsenligt årets sämsta lag i MLS, d.v.s. en elva bestående av spelare som inte har anledning att se tillbaka på 2011 med någon större stolthet. Några spelare var givna, andra krävde mer eftertanke. Håll tillgodo!

Målvakt: Steve Cronin, D.C. United

D.C. United lyckades med bedriften att för andra året i rad göra en riktig skitaffär på målvaktssidan. Troy Perkins, som förra året var ungefär lika dyr som dålig för D.C. United, skeppades tvärs över landet till Portland och i utbyte kom Steve Cronin, en 28-åring med viss MLS-rutin sedan tidigare. Samtidigt som Perkins gjorde en riktigt bra säsong för Portland inledde Cronin sin tid i D.C. med att bryta fingret och spelade inte en match förrän hemma mot Toronto i början av augusti, då han fick hoppa in tidigt på grund av en utvisning på förstemålvakten Bill Hamid. Matchen slutade 3-3 och Cronin var inblandad i samtliga insläppta mål, de två sista var rena tavlor. Ett inhopp till blev det för Cronin, borta mot Chicago ett par veckor senare och mot slutet av säsongen var han tredjeval i D.C. United. 23-årige Joe Willis som var femtionde (!) valet i årets draft fick förtroendet istället för Cronin i tre matcher när Hamid inte var tillgänglig.

Högerback: Bratislav Ristic, Chicago Fire
 
Ristic kom till Chicago sommaren 2010 efter att ha provtränat under ganska lång tid. På en och en halv säsong i Chicago blev det sjutton matcher, varav nio i år. Vad som fick Chicago att värva Ristic från första början kan man verkligen fråga sig, för trots att han har spelat i rätt okej klubbar tidigare såg man väldigt lite som tydde på att han var annat än en medioker MLS-spelare. Skillnaden är att en medioker MLS-spelare inte drar in drygt en miljon om året, vilket var fallet med Ristic. Hans kontrakt bröts i somras och han är fortfarande klubblös.

Mittback: Rodrigo Brasesco, D.C. United
 
Uruguayanen Brasesco lånades in inför säsongen från Racing Club i hans hemland, där han hade närmare 80 matcher bakom sig. Hans MLS-karriär blev dock bara tre matcher lång och om den ens kommer att kommas ihåg alls så är det för hans katastrofala insats borta mot Colorado Rapids, där Rapids vann med 4-1 och Brasesco lyckades med konststycket att både bli bortdribblad av Caleb Folan och ifrånsprungen av Pablo Mastroeni och det är normalt inget som ska vara fysiskt möjligt för någon med två ben. Han stod även för en svag markering på Folan i samband med dennes andra mål för dagen.

Mittback: Andy Iro, Toronto FC
 
Iro har ett ganska högt anseende i MLS och det var överraskande när han tidigt under säsongen blev petad i Columbus. Iro, som ursprungligen kommer från Liverpool, var inte alls nöjd med att bli petad och uttryckte detta mycket tydligt i media. Under sommaren tradades han till Toronto där han förvisso har fått mycket speltid, men han har gjort otroligt mycket individuella misstag som har inneburit baklängesmål. Det faktum att han är 196 centimeter lång gör också att allt ser så mycket klumpigare ut när han tabbar sig.
 
Vänsterback: Didier Domi, New England Revolution
 
Ett ganska välkänt namn. Domi har spelat i bl.a. Newcastle, Olympiacos och Espanyol och kom över till USA inför årets säsong i syfte att stärka upp New Englands vänsterbacksplats. Tyvärr verkade han ha lämnat sin fysik och sitt fotbollskunnande kvar i Europa för han såg riktigt seg ut och hann bara med nio matcher innan hans kontrakt bröts.

Högermittfältare: Joseph Ngwenya, D.C. United

Ngwenya kommer ursprungligen från Zimbabwe och kom till USA år 2000 för studier på Coastal Carolina University och han fullkomligt öste in mål för deras fotbollslag. Han har haft ett par hyfsade säsonger i MLS med Columbus och Houston, men det ser man inte ett spår av idag. Makalösa noll poäng på sexton matcher blev det för Ngwenya och som krona på verket missade han en jättechans i D.C. Uniteds näst sista match för säsongen, där ett mål hade gett dem en chans på en slutspelsplats inför sista matchen. Nu blev det inte så och inför sista matchen hade D.C. inget att spela för.

Innermittfältare: Alen Stevanovic, Toronto FC
 
En inlånad mittfältare från Torino som på förhand kändes väldigt spännande, men han gjorde sannerligen inte mycket väsen av sig under sina tolv matcher i Toronto. I juni kallades han tillbaka till Torino, där han tydligen har skött sig utmärkt.

Vänstermittfältare: Mehdi Ballouchy, New York Red Bulls
 
Ballouchy är väl inte jättedålig, men problemet är att han är en offensiv mittfältare som så gott som aldrig syns i matcherna och heller inte gör speciellt mycket poäng. I Red Bulls får han dessutom ibland spela på kanterna, där han kommer ännu sämre till sin rätt än centralt. Ligans kanske mest medelmåttiga spelare?

Anfallare: Koke, Houston Dynamo
 
En oerhört uppsnackad värvning när han kom från grekiska Aris till Houston i mitten av april, tänkt att sätta fart på Houstons offensiv. Han misslyckades dock att prestera på planen annat än ett mål hemma mot New York Red Bulls och efter bara en månad i Houston bad han om att få sitt kontrakt brutet eftersom han inte trivdes socialt. Houston gick med på hans önskan och Kokes tid i MLS blev lika kort som misslyckad. Nu spelar han för Rayo Vallecano.

Anfallare: Nate Jaqua, Seattle Sounders FC
 
2009 var Jaqua något av en personlig favorit. Med sin tyngd och styrka var han otroligt nyttig för Seattle och han var en perfekt anfallspartner till den betydligt mindre Fredy Montero. Vad som har hänt sen dess, borträknat ett antal skador, är svårt att svara på men nu ser Jaqua verkligen bara tung och långsam ut. Noll mål på två säsonger är inte heller det speciellt imponerande. Det här är en uttagning som smärtar, för jag minns en match borta mot Toronto säsongen 2009 (då för övrigt Fredrik Ljungberg gjorde sitt första mål i MLS) då Jaqua var bäst på planen.
 
Anfallare: Abdoulie “Kenny” Mansally, New England Revolution
 
Jag har länge varit “on the fence” gällande Mansally, men nu har jag sett tillräckligt mycket av honom för att kunna ge ett omdöme; Han är skitdålig! Han är fortfarande rätt ung (född -89) men jag tycker inte att det ursäktar att han är helt osynlig på planen och knappt bidrar med någonting. Noll mål på 25 matcher blev det för Mansally i år.

Johan Dykhoff@johandykhoff342011-11-25 09:10:00
Author

Fler artiklar om USA