Argentinas 30 största VM-legendarer genom tiderna: Plats 9 - Jorge Burruchaga
VM närmar sig med stormsteg och därför så tänkte jag räkna ner till sommarens turnering med diverse artiklar. I denna artikelserie så fokuserar jag på de 30 största VM-legendarerna i Argentina genom tiderna.
Plats 9: Jorge Burruchaga.
Alla lag behöver en spelfördelare som kan slå den där avgörande passningen i exakt rätt tillfälle. Exakt detta var Jorge Burruchagas roll i VM 1986. Han låg precis bakom både Maradona och Valdano och i den rollen slog han den ena briljanta passningen efter den andra. Under VM-semifinalen mot Belgien så hade Maradona 98 bolltouch, mer än i någon annan match under mästerskapet. En stor anledning till detta var att Burruchaga gav honom bollen i stort sett vi varje tillfälle som gavs. Han visste om att Maradona kunde göra makalösa grejor med bollen och att ifall Argentina skulle vinna så gällde det att ge ”El Diego” bollen. Det var också i denna match som Maradona stod för två mål när Argentina gick till VM-final.
”Jag har alltid sagt, ’tack gode gud för att Diego är argentinare.’ Vi visste vad han betydde för oss och vad han kunde göra med bollen. Man ska dock inte glömma att vi hade ett fantastiskt lag i VM 86 och att samtliga spelare förstod vikten i att serva bollen till Diego. Han var esset i vår kortlek men hela laget hjälpte honom kollosallt mycket.”
Burruchaga underkastade sig verkligen rollen som Maradonas spelfördelare utan att vilja ta credd för det. Men som med alla stora hjältar som jobbar i det tysta så hjälper ofta ödet till för att ge dom en chans att hamna i rampljuset. När Burruchaga fann sig själv framför Harald Schumacher med bara några få minuter kvar av VM-finalen 1986 så kände han nog där och då att detta var hans chans att skriva in sig i historieböckerna. Schumacher kom utspringande mot Burruchaga men argentinaren lyckades peta bollen under tysken och in i mål. Efter målet föll han ner på marken i tårar, med vetskapen om att han med största sannolikhet avgjort VM-finalen.
Men finalen hade inte enbart varit en dans på rosor. Argentina hade gått upp i en 2–0 ledning bara för att se den ätas upp av gäng hungriga tyskar. Inte gjorde det saken bättre att mexikanarna på läktaren firade tyskarnas mål.
”Den mexikanska publiken påverkade oss mycket. Det gjorde ont att se dom fira tyskarnas mål. Jag minns att Maradona tog bollen tillbaks till mittpunkten efter att tyskarna hade kvitterat till 2–2. Väl där vände han sig om och sa till hela laget ’nu tar vi det lugnt, vi kommer vinna detta.’ Dom blickarna som vi gav varandra efter det var värt mer än tusen ord.”
När sedan Burruchaga satte segermålet visste glädjen inga gränser.
”Jag minns att jag promenerade tillbaks till mittlinjen efter mitt mål tillsammans med Jorge Valdano. Han tittade på mig och sa ’Ja, NU är vi världsmästare’, i det ögonblick började ögonen rinna på mig i glädjetårar.”
Efter matchen fick spelarna i vanlig ordning ta emot den glittrande VM-pokalen. Burruchaga lyfte den mot himlen som ett tack till högre krafter att han fick den äran att avgöra.
”För oss kom nog den största insikten om vad vi hade åstadkommit när vi kom hem till Argentina och såg alla människor som hyllade oss som hjältar. Att få skrika ut i glädje att nu är vi världsmästare var fantastiskt.”
