Team Melli möter giganterna Sydkorea i en stenhård kvartsfinal
Två guldkandidater möts i kvartsfinalen. Men om man ska ta sig till final ska man kunna slå alla lag på vägen...
Team Melli blev det enda laget som vann samtliga tre gruppspelsmatcher i Asian Cup. Första matchen vände man 0-1 till 2-1 mot regerande mästarna Irak, för att i nästa match vinna med 1-0 mot låsta och defensivt lagda Nordkorea. Inför tredje matchen bytte förbundskaptenen ut mer eller mindre hela laguppställningen men de nya spelarna, många av dem helt nya i landslaget gjorde en bra match och vann med 3-0 mot Förenade arabemiraten. Ghotbi har verkligen lyckats med att få alla spelare att känna sig delaktiga i Asian Cup då alla spelare utan tredjemålvakten Mirzapour fått speltid. Iran har gjort 6 mål i turneringen men saknar fortfarande en tvåmålsskytt. Man kan se det på olika sätt, att antingen så saknar vi en stabil målskytt eller så har Team Melli en sånn bredd i truppen idag att det finns många spelare som kan näta. Sett till gruppspelsmatcherna satsar jag mina pengar på det sistnämnda. Till skillnad från tidigare upplagor av landslaget saknar detta lag storstjärnor, frälsare, de som ska bära laget fram till final etc. De tidigare kungarna hette Daei, Azizi, Bagheri, Mahdavikia, Karimi... Team Melli under Asian Cup 2011 har varit ett lag med ett gemensamt mål, klyschor som "laget före jaget" är något som Afshin Ghotbi försökt pränta in. Jag var en av dem som var kritisk till Team Mellis spel efter 2-1 vinsten mot Irak, och blev inte mer imponerad av 1-0 vinsten mot Nordkorea. Men efter 3-0 vinsten mot UAE har jag tvingat mig själv att inse fakta: Iran är det enda laget som vunnit tre gruppspelsmatcher, spelar ingen roll vilka man har mött. Ghotbi har lyckats med att ta fram rätt inställning hos spelarna i rätt tid, och det ska han ha all respekt för. När reserverna spelade ut Förenade arabemiraten i andra halvlek kändes det som om truppens bredd kan mycket väl vara det som avgör hur långt Iran tar sig i Asian Cup. De flesta av spelarna går att ersätta om något skulle hände med dem, den lyxen har vi inte kunnat unna oss på många många år.
Men nu stundar en kvartsfinal mot Sydkorea. Sydkorea kom tvåa i grupp C bakom Australien pga sämre målskillnad (man släppte in ett straffmål mot Indien). Kvartsfinalen mellan dessa två Asiens giganter räknas som en av de tuffaste drabbningarna. Båda lagen är starka guldkandidater, men ett av dem får alltså respass redan i kvarten. Det som talar för Team Melli i kvartsfinalen är det självförtroende man byggt upp under turneringen. Afshin Ghotbis mannar visar sig att de inte låter sig besegras. En annan faktor är just Afshin Ghotbi. Han är inte den mest erfarne eller bästa tränaren i Asien, men har varit otroligt lyckosam i att analysera matchen i halvtid. Det har lett till att man gjort byten som förändrat matchbilden till Irans fördel. Iran har blivit ett lag som spelar fotboll i 90 minuter, och nu har man blivit det lag som är framgångsrika sista kvarten. Tidigare har det varit tvärtom, man har helt enkelt inte orkat fullfölja matchen.
Vissa, inklusive Ghotbi själv påpekar gärna att hans tid med det sydkoreanska landslaget 2000-2007 (med ett avbrott 2002-2005) kan vara till stor gagn, men det är inte många spelare kvar från den generationen. Visserligen känner han till koreanernas mentalitet och vet hur de brukar bygga upp laget, men han har inte varit med dem på flera år nu, något som inte ökan trovärdigheten hos Ghotbi.
Något annat som talat för Team Melli mot Sydkorea är Iran bänk. Spelare som Haddadifar, Heydari, Mobali, Rezaei, Ansarifard Khalatbari och Pejman och Mohammed Nouri är alla spelare som ligger på gränsen för att spela från start eller göra ett inhopp. Det betyder att konkurrensen på varje plats har hårdnat och det finns många spelare som kan och vill spela.
Men att möta ett topplag som Sydkorea betyder också att det finns en del som talar emot en. Till att börja med har Sydkorea haft ett imponerande spel i gruppspelet. Efter att premiärnerverna släppt i 2-1 vinsten mot Bahrain spelade man kanske turnerings bästa match i 1-1 mötet mot Australien. Där visade Sydkorea att de är en av Asiens absolut främsta och har ett starkt och spännande lag med rutinerade spelare som Park Ji Sung och Lee Yuong-Pyo och unga talanger i form av Hamburgproffset Son Heung-Min och fyramålsskytten Koo Ja-Cheol. Sista matchen mot Indien kunde lika gärna slutat tvåsiffrigt, och 4-1 får ses som godkänt.
Det som också talar emot Iran i kvartsfinalen är att man ställs mot betydligt bättre motstånd än i gruppspelet. Bara för att man vunnit mot lag som Nordkorea och UAE så ska man inte förvänta sig att Sydkorea besegras lika enkelt. För första gången kommer man att möta ett lag som vill föra matchen och hålla i bollen. Sydkoreanerna håller hög klass och gillar att anfalla så det gäller för iranierna att hänga med. Försvarsspelet kommer att vara nyckeln i denna kvartsfinal. Iran har varit otroligt framgångsrikt rent statistiskt, man har inte behövt många målchanser för att sätta bollen i mål.
Att sia om hur matchen kommer att sluta är svårt och det är inget jag vågar mig på. Men om Iran ska komma segrande ur denna kamp gäller det att täta till försvaret, inte låta Park styra och ställa i mittfältet samt fortsätta vara effektiva framför mål.
