Brasilien i VM 1990: Sämsta placeringen på sextio år
Brasilien fick inget lyckosamt VM i Italien år 1990 och åkte ut redan i åttondelen. Turneringen är i övrigt mest ihågkommen för det låga antalet mål som gjordes samt en av historiens mest omdiskuterade finaler.
Italien valdes som värd för turneringen vid en omröstning som FIFA anordnade i Zürich år 1984. Där vann man före Sovjet med elva röster mot fem. För andra gången i rad arrangerades mästerskapet av ett land med tidigare rutin från att stå som VM-värd. 1934 blev det hemmaseger för italienarna och förhoppningarna fanns på en repris. Trots att turneringen inte skulle bjuda på särskilt publikvänlig fotboll så slog man tittarrekord på TV-sändningarna med totalt cirka 26 690 000 000 icke-unika åskådare. Det är än idag ett av de mest sedda evenemangen i TV-historien men bara på tredjeplats i VM efter turneringarna 1994 och 2002.
Brasilien tog sig som vanligt till VM-slutspel utan några större problem. Kvalgruppen vanns före Chile och Venezuela. Den avslutande matchen mot chilenarna på Maracanã avbröts sedan en fyrverkeripjäs kastats in på plan och den chilenska målvakten Roberto Rojas spelat skadad genom att skära sig själv i ansiktet med ett rakblad. Ställningen var då 1-0 till brassarna vilket också blev slutresultatet. Chile uteslöts från kvalet till VM 1994 till följd av händelsen och målvakten Rojas fick en livstids avstängning från all tävlingsfotboll. Så kan det gå.
USA hade kvalificerat sig till VM för första gången på 40 år. Costa Rica, Irland och Förenade Arabemiraten deltog för första gången och bland dem som inte tagit sig vidare från kvalet kan Frankrike och Mexiko nämnas. Mexikanerna blev diskvalificerade i kvalspelet eftersom man använt en överårig spelare i en ungdomsturnering.
Precis som under de senaste VM-turneringarna så deltog 24 lag. Dessa delades in i sex grupper om fyra. Brasilien var toppseedat i lottningen tillsammans med Italien, Argentina, Västtyskland, Belgien och England. När lottningen på Palazzetto dello sport i Rom var över hade brassarna hamnat i samma grupp som debutnationen Costa Rica, Sverige och Skottland. Samtliga brasilianska gruppspelsmatcher spelades på Stadio Delle Alpi i Turin.
Premiären gick mot Sverige den 10 juni inför 62 628 åskådare. Napoli-spelaren Careca, som var brassarnas stjärna i Mexiko fyra år tidigare, satte ett mål i första och ett i andra halvlek vilket gav brassarna en 2-0-ledning. Thomas Brolin reducerade med tio minuter kvar men närmare än så kom inte svenskarna. Dagen efteråt överraskade Costa Rica genom att besegra Skottland med 1-0 efter mål av Juan Cayasso.
Förhoppningarna fanns på att det brasilianska målskyttet skulle lossna när man mötte Costa Rica den 16 juni. Det skulle bli en seger men målet av inhopparen Müller skulle bli matchens enda. Senare samma kväll slog skottarna Sverige med 2-1 och var med och gjorde upp om andraplatsen inför den avslutande omgången.
Helmut Kohl dömde matchen mot Skottland den 20 juni. Nu menar jag dock inte den forne tyske rikskanslern vars foto vi ser på Euro Talk på måndagarna, utan den österrikiske domaren med samma namn. Återigen blev det en ny seger med 1-0 efter mål av Müller och Brasilien tog hem gruppen. Samtidigt tog Hernan Medford sitt Costa Rica vidare efter att han slagit in segermålet 2-1 på Thomas Ravelli med två minuter kvar av ordinarie tid. Skottland slogs ut eftersom man var bland de två sämsta treorna.
I åttondelen, som även den spelades på Stadio Delle Alpi, väntade de regerande världsmästarna från Argentina. Argentinarna hade bland annat förlorat premiärmatchen mot Kamerun med 1-0 och hamnade endast på en tredjeplats i grupp B. Liksom så många gånger tidigare när de två sydamerikanska giganterna möts så skulle det bli tätt och tufft med en del småfula knep. Bland annat bjöd den brasilianske mittfältaren Branco argentinaren Maradona på vatten som, enligt El Diego själv, innehöll lugnande medel. Maradona skulle göra en soloräd och spela fram Caniggia till matchens enda mål med tio minuter kvar. Dessa båda blev stora matchhjältar tillsammans med målvakten Sergio Goycochea som motade bort flera bollar från målet. Den brasilianske lagkaptenen Ricardo Gomes, som numera tränar São Paulo, utvisades några minuter efter målet. Inte sedan 1934 hade Brasilien slagits ut i åttondelsfinal.
Argentina skulle gå hela vägen till final där det tog stopp mot Västtyskland efter bland annat en tveksamt dömd straffspark. Tyskarna stod som segrare med 1-0 och blev därmed den tredje nationen som tagit tre VM-titlar.
Brasiliens VM-trupp år 1990 bestod till ungefär hälften av proffs från Europa, en enorm förändring jämfört med de tidigare turneringarna. Mestadels var höll dessa proffs hus i Italien och Portugal. Framförallt var det Careca och Müller som var lagets stjärnor men truppen innehöll bland annat spelare som Romario, Bebeto och Dunga som skulle slå igenom lite längre fram. Förbundskapten var Sebastião Lazaroni.
Hela den brasilianska truppen i VM 1990
Målvakter:
(1) Taffarel, Internacional
(12) Acacio, Vasco da Gama
(22) Ze Carlos, Flamengo
Försvarare:
(2) Jorginho, Bayer Leverkusen (Tyskland)
(3) Ricardo Gomes, Benfica (Portugal)
(6) Branco, Porto (Portugal)
(13) Mozer, Marseille (Frankrike)
(14) Aldair, Benfica (Portugal)
(19) Ricardo Rocha, São Paulo
(21) Mauro Galvão, Botafogo
Mittfältare:
(4) Dunga, Fiorentina (Italien)
(5) Alemão, Napoli (Italien)
(7) Bismarck, Vasco da Gama
(8) Valdo, Benfica (Portugal)
(10) Silas, Sporting Clube de Portugal (Portugal)
(18) Mazinho, Vasco da Gama
Anfallare:
(9) Careca, Napoli (Italien)
(11) Romario, PSV Eindhoven (Holland)
(15) Müller, Torino (Italien)
(16) Bebeto, Vasco da Gama
(17) Renato Gaucho, Flamengo
(20) Tita, Vasco da Gama
Förbundskapten:
Sebastião Lazaroni
