Årets lag i Série A 2013
Ännu en brasiliansk ligasäsong är lagd till handlingarna och det är hög tid att utse årets lag i Série A 2013.
Cruzeiro stod till slut som ganska överlägsna segrare i den brasilianska ligan, som paradoxalt nog är en av världens jämnaste. Trots det kommer det inte märkas av någon större dominans från mästarna när jag tar ut årets lag i Série A, främst eftersom jag anser att Marcelo Oliveiras kollektiv varit nyckeln för rävarna under säsongen och det är få stjärnor som sticker ut. Årets elva formeras enligt 4-2-3-1, som är det system Luiz Felipe Scolari av allt att dömma kommer använda i det kommande VM-slutspelet, och spridningen på de representerade klubbarna är ganska stor. Detta är alltså mina personliga åsikter kring vilka elva som varit bäst på sina positioner samt vilken tränare som varit den skickligaste.
Målvakt: Aranha, Santos
Det kryllar av skickliga målvakter i Brasilien. Botafogos Jefferson är på väg att ta över som nummer ett i landslaget och straffspecialisten Victor var avgörande när Atlético Mineiro vann Copa Libertadores i somras. Dock har de varit lite ojämna i ligaspelet och när Fluminense blev en stor besvikelse grusades även Diego Cavalieris chanser. Även Dida i Grêmio och Fábio i Cruzeiro är skickliga, men valet föll till slut på Aranha i Santos. Många trodde säkert att det skulle bli ett mycket tungt år för Peixe när klubben miste såväl Neymar som målvakten Rafael Cabral tidigt i somras. Strax därpå fick även tränare Muricy Ramalho lämna sin post och laget var i spillror. Aranha kom in och tog över mellan stolparna och har under året varit den målvakt som känts mest stabil av alla i ligan. Scolari må tänka annorlunda men jag anser att detta är en av landets just nu bästa målvakter och han bör få chansen i landslaget. 33-åringens egentliga namn är Mario Lúcio Duarte Costa men han bär artistnamnet Aranha, som betyder spindeln och är inspirerat av smeknamnet på den gamle ryske stormålvakten Lev Yashin.
Högerback: Marcos Rocha, Atlético Mineiro
Under ett par år har Marcos Rocha varit den bästa högerbacken i ligan och 24-åringen har nu även tagit sig in i landslaget. Han är, precis som många andra "lateraís" van att ta en hel del offensiva utflykter och står då och då för ett och annat drömmål när han avlossar bössan. Marcos Rocha har tagit ytterligare kliv i utvecklingen efter att tidigare varit utlånad till lokalkonkurrenten América för ett par år sedan och kanske dröjer det inte länge till han prövar lyckan i Europa. Supertalangen Mayke i Cruzeiro (född 1992), är en annan som gjort det mycket bra i år och ska absolut lyftas fram, precis som Flamengos trotjänare Leo Moura som gjort ytterligare en magnifik säsong i Sydamerikas mest populära klubb.
Mittback 1: Dedé, Cruzeiro
Den i särklass bästa mittbacken i Série A i år heter Dedé och spelar för mästarklubben Cruzeiro. I vintras gjorde klubben en del mindre namnkunniga värvningar med ett undantag; man lyckades knyta till sig Vasco da Gamas briljanta mittback för 14 miljoner Reals plus mittfältaren Allison som gick i utbyte. Dedé är trots detta mycket uppskattad hos Vasco da Gamas supportrar och han var inte med när lagen möttes i ödesmatchen på Maracanã för några veckor sedan, då Vasco vann med 2-1. "Dedéckenbauer" har även deltagit i flertalet antirasistkampanjer och blivit utsedd till ligans bästa spelare av det brasilianska folket 2011. I oktober gjorde han sitt första landslagsmål när han nickade in 2-0 mot Zambia i Beijing.
Mittback 2: Gil, Corinthians
I vintras skrev spelare som Renato Augusto och Alexandre Pato på för det regerande världsmästarlaget Corinthians men ingen av dem kom att bli så viktig som den något mindre namnkunniga mittbacken Gil, som anslöt från franska Valenciennes. Timão är trots en mindre övertygande tiondeplats i tabellen det lag som släppt in i särklass lägst antal mål i ligan och Gil har en mycket stor del i detta. En som ska vara mycket tacksam är tränare Tite som räddats gång på gång av en stabil backlinje när inte offensiven fungerat. Andra mittbackar som nosar på en plats är Atlético Mineiros duo med Réver och Leonardo Silva, men Gils betydelse för det övriga laget är en avgörande faktor enligt mig.
Vänsterback: Egídio, Cruzeiro
Cruzeiro har ett mycket fint ytterbackspar med tidigare nämnda Mayke till höger och Egídio till vänster. 27-åringen är fostrad i Flamengo men har mestadels varit utlånad till mindre klubbar runtom i landet som Juventude, Figueirense och Vitória. I början av året skrev han på permanent för Cruzeiro och har sedan funnit sig tillrätta. I år har Egídio stått för fem assists i ligaspelet, något han är bäst på av samtliga ytterbackar. Det finns annars gott om skickliga vänsterbackar som Alex Telles i Grêmio, Alessandro i Corinthians, som i år bytt kant, och före detta Arsenal- och Fenerbahce-stjärnan André Santos.
Defensiv mittfältare 1: Lucas Silva, Cruzeiro
Den senaste tiden har Brasilien lyckats få fram några riktigt bra defensiva mittfältare som i framtiden kan aspirera på platsen som Gilberto Silvas arvtagare i landslaget. En av de främsta är Lucas Silva (född 1993) i Cruzeiro som har slagit igenom på allvar i år och såväl kan användas på det centrala mittfältet, samt som offensiv playmaker. Lucas Silvas mångsidighet gör honom attraktiv för klubbar utomlands och det är oklart hur länge han stannar. I år har han fått spela sida vid sida med den betydligt mer rutinerade Leandro Guerreiro vilket har varit nyttigt för utvecklingen. En spelare att hålla ögonen på i framtiden, helt klart.
Defensiv mittfältare 2: Ramiro, Grêmio
När Fernando lämnade Grêmio för Shakhtar Donetsk i somras, sedan han även lyckats ta en landslagsplats som 21-åring, ställde alla frågan vad som skulle komma härnäst på lagets mittfält. Svaret blev ytterligare en ung talang, nämligen Ramiro som är jämnårig med Lucas Silva. Ramiro är född i Gramado, en mindre stad utanför Porto Alegre, och kom till Grêmio från Juventude för ett år sedan. Under slutet av säsongen har han slagit sig in i laget och varit oerhört viktig på mittfältet för de nyblivna silvermedaljörerna. Klubbkamraten Souza, samt Ralf i Corinthians aspirerade också på en plats.
Offensiv mittfältare 1: Everton Ribeiro, Cruzeiro
Den spelare som många med mig anser ha varit årets bästa i Série A är den offensive mittfältaren Everton Ribeiro som stått för elva assists (bäst i ligan) och sju mål i år. Flera europeiska klubbar vill ha honom och det mesta pekar just nu på Premier League där Manchester United och Liverpool ska vara intresserade. Enligt klubbledningen har man dock inte fått in några konkreta bud ännu men saker lär hända i januari. Jag skulle inte bli förvånad om Scolari ger honom chansen i någon av träningsmatcherna till våren även om det är kanske den svåraste positionen att slå sig in på med konkurrenter som Neymar, Bernard, Oscar, Hulk och Willian med flera.
Offensiv mittfältare 2: Ronaldinho, Atlético Mineiro
Trots att han gång på gång underpresterat när han fått chansen är det många som vill se Ronaldinho i VM på hemmaplan. Kanske skulle han kunna bidra med en del nödvändig rutin, men frågan är om han accepterar att sitta på bänken. Tidigare i år ledde han sitt Atlético Mineiro till titeln i Copa Libertadores och han fortsätter att vara en specialist vid fasta situationer. I den sista omgången hemma mot Vitória gjorde han bägge sitt lags mål när man hämtade upp 0-2 till 2-2. Det var i hans comeback efter en längre tids skadefrånvaro och man kan återigen konstatera att Ronaldinho alltid lyckas ta sig tillbaka. Om några veckor ställer han till med en ny föreställning när förhoppningsvis Bayern München väntar i finalen av klubblags-VM i Marocko. Om det blir VM även i landslagströjan återstår att se.
Offensiv mittfältare 3: Clarence Seedorf, Botafogo
Få är så älskade av det brasilianska folket som holländaren Clarence Seedorf i Botafogo. Han är uppskattad av media, fans och spelare, oavsett klubbtillhörighet, och på planen är det ofta han som gör skillnaden mellan om hans lag vinner eller förlorar. Seedorf är mannen som hela Botafogo kretsar kring just nu och han ser bland annat till att även hans lagkamraters löner betalas ut i tid. Efter den avslutande matchen mot Criciúma som hans lag vann med 3-0, där han för övrigt själv avslutade målskyttet, grät han öppet. Botafogo hade nått fjärdeplatsen och har nu chansen att spela i Copa Libertadores nästa år om inte Ponte Preta vinner Copa Sudamericana. Clarence Seedorf har ett år kvar på sitt kontrakt men har även ryktats ta över tränarjobbet i Milan inom kort. Om Botafogo får spela i Libertadores lär han fullfölja sitt kontrakt. Andra spelare som var nära att ta en plats var Alex de Souza i Coritiba, Cícero i Santos och Paulo Baier i Atlético Paranaense.
Anfallare: Éderson, Atlético Paranaense
Med 21 mål tog Éderson hem skytteligan i överlägsen stil, fem mål före närmast jagande duon med Hernane från Flamengo och Vitórias Dinei. Atlético Paranaense har varit den största överraskningen i ligan i år och laget lyckades som nykomling knipa en plats i Copa Libertadores, samt nå final i Copa do Brasil. Édersons målskytte har varit en av nycklarna tillsammans med den fantastiske lagkaptenen och frisparksspecialisten Paulo Baier. Med ett hattrick mot Vasco i sista omgången slutade han på ett mål bättre än vad fjolårsvinnaren Fred mäktade med förra året. Kanske kan han konkurrera med densamme om en plats i sommarens VM-lag?
Tränare: Marcelo Oliveira, Cruzeiro
Förra året hamnade Cruzeiro på en blygsam niondeplats och de senaste säsongerna hade man haft det svårt i ligaspelet. Då tog Marcelo Oliveira över och ett år senare står man som brasilianska mästare. Under våren lyckades han spela ihop ett riktigt starkt kollektiv som kretsade kring några få byggstenar med rutinerade klubbikonen Fábio i mål, ligans bästa mittback Dedé, samt några fixstjärnor och målskyttar som Everton Ribeiro, Ricardo Gaulart och Borges. Även Júlio Baptista anslöt i somras och bidrog med ett uns stjärnglans, men han har nästan enbart fått agera inhoppare under säsongen. Om det var en bragd att vinna ligan i år står en ännu större utmaning för dörren för Marcelo Oliveira. Den går ut på att inte försätta Cruzeiro i botten på samma sätt som Fluminense, som också var ett lag som levde på sitt kollektiva maskineri ifjol.
