Henrik Brandão Jönsson - Med passion för Botafogo
Den svenske korrespondenten och författaren Henrik Brandão Jönsson lever i Rio de Janeiro där han följer sitt Botafogo på nära håll.
Fullständigt namn: Botafogo de Futebol e Regatas
Smeknamn: Fogão (Stor eld), Estrela Solitária (Den ensamma stjärnan), O Glorioso
Grundad: 1 juli 1894 (som roddklubb), 12 augusti 1904 (som fotbollsklubb)
Stad/Delstat: Rio de Janeiro/Rio de Janeiro
Hemmaarena: Engenhão (46 931, under ombyggnation), Maracanã (78 838)
Hemsida: www.botafogo.com.br
Legender: Garrincha, Nílton Santos, Mário Zagallo, Jairzinho. Clarence Seedorf, Carvalho Leite
Kända i Europa: Vitinho (CSKA Moskva, Ryssland), Maicosuel (Udinese, Italien), Renato Cajá (Bursaspor, Turkiet)
Stjärnor idag: Jefferson, Nicolás Lodeiro, Mario Bolatti, Bolívar, Wallyson, Juan Carlos Ferreyra
Rivaler: Flamengo, Fluminense, Vasco da Gama
Hemmaställ: Svarta tröjor med vertikala, vita ränder, svarta byxor, vita strumpor
Bortaställ: Svarta tröjor, svarta byxor, svarta strumpor
Tredjeställ: Vita tröjor, vita byxor, vita strumpor
Titlar
Série A: 2, 1968, 1995
Delstatsmästerskapen (Carioca): 20, 1907, 1910, 1912, 1930, 1932, 1933, 1934, 1935, 1948, 1957, 1961, 1962, 1967, 1968, 1989, 1990, 1997, 2006, 2010, 2013
Copa do Brasil: -.
Copa Libertadores: -.
Copa CONMEBOL: 1, 1993
Det var egentligen inget snack om saken när Henrik Brandão Jönsson kom till Rio de Janeiro för första gången 2001. Det var Botafogo som var klubben. Ända sedan han hemma i Malmö sett bilder i Sydsvenskan på Garrincha, från en match på Malmö Stadion på 1960-talet, var han för evigt förälskad i klubbnamnet och de snygga tröjorna. I Rio visade det sig sedan att de flesta trevliga människorna höll på just Botafogo, som betyder "att sätta fyr", och sedan dess har han följt klubben i vått och torrt. Sedan 2002 är Henrik Brandão Jönsson bosatt i staden och han har följt laget på nära håll under 13 år.
Botafogo de Futebol e Regatas bildades 1942 som en sammanslagning av Club de Regatas Botafogo och Botafogo Football Club. Fotbollsklubben grundades 1904 och roddklubben tio år tidigare, och namnet är taget från stadsdelen i Rio de Janeiro. Botafogo Football Club hette från början Electro Club och idén för uppstarten ska enligt rykten ha uppkommit under en algebra-lektion. Man valde att spela i svartvita tröjor eftersom en av grundarna höll på Juventus. Så småningom skulle man bli ett av de bästa lagen i Rio de Janeiro och delstatsmästerskapet vanns tre gånger mellan 1907-1912. I början av 1930-talet kom klubbens andra storhetstid då man tog hem Campeonato Carioca ytterligare fem gånger, anförda av den giftige anfallaren Carvalho Leite. De bägge Botafogo-klubbarna hade samma färger och samma supportrar, och sedan basketspelaren Armando Albano dött i en match lagen emellan slog man alltså ihop dem år 1942.
Genom åren har flera stora spelare dragit på sig den svartvita tröjan och på 1950- och 1960-talen var man som allra bäst med flera världsmästare i laget. Mest berömd är förmodligen legendariske Garrincha, som framförallt var som viktigast för landslaget när VM-guldet bärgades hem i Chile 1962. Nilton Santos, Mário Zagallo och Didi är andra spelare som vann VM två gånger om under den här perioden. 1968 blev Botafogo brasilianska mästare för första gången.
Den senaste tiden har Botafogo åter haft en del kända namn i truppen. Holländaren Clarence Seedorf var väldigt viktig under sina ett och ett halvt år i klubben, men kvar finns ändå spelare som landslagsmålvakten Jefferson, den förre Sevilla-mittfältaren Renato, den uruguayanske landslagsmittfältaren Nicolás Lodeiro och argentinaren Mario Bolatti, som sköt sin nation till VM 2010. När Henrik Brandão Jönsson väljer vilken spelare som är den bästa han sett i Botafogo faller dock valet på den alltid lika underhållande Sebastián "El Loco" Abreu från Uruguay som spelade med laget mellan 2010-2012. Han blev en stor favorit bland fansen då han inte var rädd för att använda sin Panenka-chipp från straffpunkten när han fick chansen, vilket hände såväl i derbyt mot Fluminense som i VM mot Ghana.
- Botafogo tryckte en himmelsblå tröja för att hylla Abreu och att alla botafoguenses höll på Uruguay i VM, berättar Henrik Brandão Jönsson.
En annan styrka hos "El Loco" Abreu var att han inte fruktade Flamengo, som är de allra största rivalerna. Med sina omkring 4 miljoner supportrar är Botafogo den fjärde största klubben i Rio de Janeiro, medan Flamengo är den mest populära i hela Sydamerika. Henrik berättar att han såg sitt lag förlora med 4-0 i fjolårets kvartsfinal i Copa do Brasil och lämnade Maracanã i förtid för att slippa göra sällskap med de stora mängder rödsvarta supportrar som fanns på plats. Ett annat stort derby är det mot Fluminense som är ett av de äldsta derbyna i hela landet som fortfarande spelas, och som därför kallas Clássico Vovô (sv. morfars/farfars derby). Även Rios andra svartvita lag Vasco är en stor rival.
Botafogo spelar vanligtvis sina hemmamatcher på hypermoderna Estádio Olímpico João Havelange, även kallad Engenhão, som byggdes inför panamerikanska mästerskapen 2007 och som ska användas vid OS. Just nu är arenan emellertid stängd för reparation av taket och laget spelar istället på Maracanã. En positiv effekt som Engenhão fick var när Flamengo och Fluminense var tvungna att hyra in sig där på grund av att Maracanã renoverades inför VM. Då fick Botafogo in massor med pengar som bland annat användes till köpet av Clarence Seedorf sommaren 2012. Henrik Brandão Jönsson är dock inte särskilt förtjust i Engenhão som ligger illa till eftersom man måste ta sig dit via pendeltåg, och dessutom kan området ibland vara lite farligt att röra sig i.
- Annars är det trevligare att gå på fotboll i Brasilien än i Sverige då stämningen på läktarna är bättre och ramsorna är mer skämtsamma än hatiska, säger han.
Seedorf skulle bli mycket älskad såväl bland Botafogos fans som bland sina lagkamrater. Han accepterade inte att de andra spelarnas löner uteblev, även om ledningen aldrig slarvade med hans egen utbetalning. Dessutom var han en gigant på planen och avgjorde matcher på löpande band. Bara hans blotta närvaro på gräsmattan gjorde hela Botafogos lag en klass bättre, vilket ledde till att man kvalificerade sig för Copa Libertadores genom en fjärdeplats i ligan förra året. Att ersätta den holländske mittfältslegendaren, som numera är tränare i Milan, blir inte lätt och det största hoppet står till unge Nicolás Lodeiro på mittfältet. Dessutom har klubben valt att förstärka med bland annat två duktiga anfallare i form av Wallyson och argentinaren Juan Manuel Ferreyra, som bägge fått en bra start.
Henrik Brandão Jönssons bästa minne med sitt Botafogo var från ett derby mot Vasco da Gama i delstatsmästerskapen 2007 på ett fullsatt Maracanã då bland annat Romário fanns på plan för lokalrivalerna där han jagade sitt tusende mål. Matchen började uselt med tidigt underläge 2-0. Dock reste sig Fogão snabbt och efter halva första halvlek var det utjämnat 2-2. Vasco tog ledningen på nytt men Botafogo lyckades vända på steken helt och gick i paus i ledning 4-3 efter en makalös halvlek. Vasco lyckades kvittera igen men Botafogo vann till slut på straffar, och Romário gick mållös av plan.
- Jag var helt slut uppe på läktaren eftersom det var så intensivt, berättar Henrik Brandão Jönsson.
En annan stor upplevelse inträffade för bara några veckor sedan då Botafogo kvalificerade sig för gruppspelet i Copa Libertadores efter att ha besegrat Deportivo Quito med 4-0 på Maracanã. Henrik Brandão Jönsson var naturligtvis på plats tillsammans med bland andra Erik Niva och tusentals andra botafoguenses. Nye Wallyson stod för tre mål. Efter att ha besegrat de argentinska mästarna San Lorenzo hemma med 2-0 i premiären av gruppspelet bådar det mycket gott inför framtiden trots turbulensen med Seedorfs sorti och ett tränarbyte. Eduardo Hungario, som tidigare har haft hand om ett flertal ungdomslag i klubben, har tagit över sedan Oswaldo de Oliveira skrev på för Santos i december. Hans något mer lyhörda ledarstil har burit frukt så här långt och prioriteten ligger på att lyckas i Copa Libertadores. Kan man göra det går klubben kanske in i en ny storhetstid som väcker 50 år gamla minnen till liv. En av de riktigt klassiska brasilianska klubbarna är tillbaka på allvar.
Till sist vill jag tacka Henrik Brandão Jönsson för att han ställde upp och hjälpte till. Är ni mer nyfikna på hans liv i Brasilien rekommenderas bloggen med varm hand. Han har även skrivit de båda böckerna "Fantasiön - Ett reportage från Brasiliens hjärta" (2010) och "Gräset är alltid grönare i Brasilien" (2013).
