Brasilien i VM 1950-1958: Mardröm, förändring och succé
Som enda nation har Brasilien deltagit i samtliga VM-slutspel och det är dags att ta en tillbakablick på de tidigare mästerskapen.
Brasilien 1950
Eftersom flera europeiska nationer fortfarande slickade såren efter världskriget valdes Brasilien som värdar för mästerskapet 1950. VM var därmed tillbaka i Sydamerika efter 20 år. Världskriget påverkade mästerskapet på så sätt att länder som Tyskland, Österrike och Japan inte var medlemmar i FIFA och därför inte fick delta. Dock var regerande mästarna Italien med trots att man deltagit på axelmakternas sida. Från början var 16 lag kvalificerade till turneringen men Skottland, Turkiet och Indien drog sig ur innan det hann börja.
De 13 deltagande lagen delades in i fyra grupper där Brasilien fick möta Mexiko, Schweiz och Jugoslavien. Efter att planenligt besegrat Mexiko med 4-0 på nybyggda Maracanã i Rio de Janeiro lyckades Schweiz ta poäng efter att matchen lagen emellan på Pacaembu i São Paulo slutat oavgjort 2-2. Drygt 142 000 åskådare hade tagit sig till Maracanã för att se Brasilien möta Jugoslavien i gruppfinal och därmed krossades publikrekordet. Brassarna var tvungna att vinna sedan Jugoslavien vunnit bägge de inledande matcherna med tre måls marginal. Mål av VM:s blivande skyttekung Ademir, samt Zizinho, säkrade dock en 2-0-seger och avancemang till ett slags finalgruppspel.
I finalgruppen deltog fyra lag och förutom Brasilien var även Uruguay, Sverige och Spanien med. Samtliga brasilianska matcher spelades på Maracanã där först Sverige pulvriserades med 7-1 innan det blev tennissiffror 6-1 mot spanjorerna. Eftersom Uruguay bara fått oavgjort i första matchen och sedan vunnit mot blivande bronsmedaljören Sverige räckte det med oavgjort för brassarna i den sista matchen som spelades inför 199 854 åskådare, som än idag är publikrekord.
Finalmatchen mot Uruguay är en av de värsta händelserna i brasiliansk fotbollshistoria och kallas även för "Maracanazo". Laget var skyhöga favoriter. Man hade tryckt upp de brasilianska spelarnas namn på guldmedaljerna. Det uruguayanska laget var helt uträknat. När Friaca gjorde 1-0 till hemmalaget i början av andra halvlek var det mer eller mindre bara att korka upp champagnen. Men först kvitterade Alberto Schiaffino tjugo minuter senare innan Alcides Ghiggia satte matchavgörande 2-1 med tio minuter kvar. Hela nationen Brasilien var i chocktillstånd och det utlystes landssorg till följd av förlusten.
Schweiz 1954
Efter praktfiaskot på hemmaplan skulle Brasilien ladda om och bygga helt nytt inför nästa VM. Färgen på matchställen ändrades igen från helvitt till gult, blått, grönt och vitt, färger som alla återfinns i flaggan. Mästerskapet arrangerades av Schweiz eftersom FIFA, som firade 50-årsjubileum, bildades just där. Brasilien och Uruguay var de enda sydamerikanska lagen som deltog av totalt 16. Detta var det första världsmästerskapet som sändes på TV och även det första där spelarna hade nummer på sina ryggar.
Gruppspelsfasen var utformad på ett unikt sätt där två seedade lag, där bland annat Brasilien ingick, lottades mot två oseedade lag. Brassarna ställdes mot Mexiko och Jugoslavien och slapp därmed möta Frankrike, som var gruppens andra seedade lag. Kanske var det de nya ställen som visade sig göra underverk direkt när Brasilien besegrade Mexiko med 5-0 i premiären i Genève efter att ha gjort fyra mål före paus. I den andra matchen delade man broderligt på poängen med Jugoslavien, som besegrat Frankrike i sin första match. Matchen i Lausanne slutade 1-1 och bägge lag gick vidare till kvartsfinal.
Precis som mot Tjeckoslovakien i Bordeaux 1938 blev även matchen mot Ungern en av de mest våldsamma som Brasilien spelat i VM-sammanhang. Bland annat gick försvararen Nilton Santos och den ungerske mittfältaren József Bozsik lös på varandra med nävarna och utvisades med tjugo minuter kvar. Även brassen Humberto utvisades och med en man färre kunde inte brassarna vända underläget utan förlorade med 4-2. Denna match var av många sedd som den egentliga finalen mellan de två bästa lagen på förhand.
Ungern nådde ända fram till final men där vann Västtyskland med 3-2 och blev världsmästare för första gången. Finalen blev även den en otrolig historia då tyskarna, som förlorat i gruppspelet mot Ungern med 8-3, hämtade upp 2-0-underläge till seger.
Sverige 1958
Det skulle istället bli i Sverige som Brasilien på allvar tog sig in bland de riktigt stora fotbollsnationerna. Även denna gång hölls VM i Europa två mästerskap i följd, men detta fenomen har sedan aldrig upprepats. De 16 lagen delades in i fyra lika stora grupper där alla mötte alla. Brasilien ställdes mot Österrike, England och debutnationen Sovjet.
I den första matchen avfärdades Österrike utan problem med 3-0. Den matchen spelades på Rimnersvallen i Uddevalla. Därefter spelades den första mållösa matchen någonsin i ett VM när Brasilien mötte England på Ullevi i Göteborg. Inför den sista matchen mot Sovjet, som även den spelades på Ullevi, låg bägge lagen på lika många poäng. Det var då många som blev förvånade när den brasilianske förbundskaptenen Vicente Feola kastade in tre reserver från start. Då hade ingen hört talas om Pelé, Garrincha och Zito. Framförallt var det Garrincha som imponerade då han direkt snurrade upp tre motståndarna innan han drämde bollen i stolpen. Vavá blev sedan hjälte när han gjorde bägge Brasiliens mål, och matchen vanns med 2-0.
Efter att Garrincha dominerat i den första matchen tog Pelé över stafettpinnen i den andra. Hans första VM-mål blev matchens enda när brassarna besegrade Wales på Ullevi. I semifinalen väntade Frankrike, med skyttekungen Just Fontaine i spetsen, på den svenska nationalarenan Råsunda. Det var 2-1 till Brasilien efter första halvlek när Pelés show tog ny fart. Den 17-årige blivande storstjärnan gjorde tre mål i andra halvlek och Brasilien tog sig till en ny VM-final efter att matchen slutat 5-2.
Finalen mot Sverige på Råsunda började på sämsta möjliga sätt för det brasilianska laget med att Nils Liedholm gav svenskarna 1-0 redan efter fyra minuter. Vavá såg med två nästan identiska mål till att brassarna vände till 2-1 före paus. Pelé utökade tio minuter efter paus och när Mario Zagallo satte 4-1 mitt i halvleken var det avgjort. Agne Simonsson reducerade men det var Pelé som fick sista ordet när han satte 5-2 i slutskedet. Brasilien blev världsmästare för första gången någonsin och "Maracanazo" var ett minne blott, åtminstone för stunden.
